Intervju med Elin Lundsten - “I mötet mellan kroppen och staten: Vårdprofessioner och formandet av en värld”

Image

Ett genomgående tema i Elins arbete är strukturer och institutioner
och deras relationer till kroppar. Det handlar om vilka kroppar som anses vara normativa och vilka som faller utanför ramen, samt de yrkespersoner som befinner sig där institutioner möter individer. Det handlar om hur individen skapar sig själv i relation till ens arbete, eller hur individen formas i möte med institutioner och strukturer. Elins forskning lyfter det bakomliggande, det som formar den värld vi ser omkring oss. Hennes arbete visar på varför människor handlar som de gör och det som sker i mötet mellan kropp och institution.

Jag var nyfiken på hur Elin kom in på de olika ämnen hon funnit intresse för. Hon gav exempel på hur olika möten och erfarenheter gjort att hon fått upp ögonen för och börjat tänka kring olika problematiker: ”Man känner på sig att det är på ett visst sätt […], det ser ut på ett visst sätt vid första anblick eller det sägs vara på ett sätt. […] Det kanske är det som gör att man vill gräva vidare…” Hon pekar på nyfikenheten som uppstår när ens bild av vad som är verkligt och riktigt ifrågasätts och en tvingas se saker från nya perspektiv.

Elin säger att hennes stora intresse för tillfället är vårdprofessioner. Hur har dessa yrken skapats, hur ser personerna i dessa yrken på sin egen roll, vad har de för drivkrafter? Just nu fokuserar hon på barnmorskor och skillnaden mellan Danmark och Sverige. ”Det är ju någonting där som är spännande.” Praxis i dessa två länder är på sätt och vis väldigt lik, men också väldigt olik. Det är just denna blandning av likhet/olikhet som Elin trycker på som intressant.

Barnmorska som profession hamnar mitt i frågor om kroppars rättigheter, där rätten till fertilitet och rätten till den egna kroppen samt möjligheten att välja att göra abort möts. Det handlar både om att skapa nytt liv genom till exempel assisterad befruktning och förlossning, och om att hjälpa människor att undvika graviditet och slippa ha barn genom att exempelvis informera och utbilda om preventivmedel och genomföra aborter. Barnmorskeyrket är brett och kan praktiseras på många olika sätt, från det stillsamma omhändertagande eller preventiva arbetet till det fartfyllda och intensiva som en förlossning kan innebära. Barnmorskor utgör också en knytpunkt mellan kropp och stat där institutioner som de är utformade på pappret möter det faktiska arbetet och de fysiska möjligheterna och omöjligheterna.

När tillfrågad om det fanns andra ämnen utöver det som hon redan undersökt eller för tillfället jobbar med verkar det finnas en uppsjö av närliggande och mer avlägsna ämnen som skulle vara intressanta för Elin att dyka ner i. Det verkar inte som att hon kommer känna sig uttömd på möjligheter på ett bra tag. Allt från nya infallsvinklar på tidigare eller nuvarande ämnen, men också hur normer kring exempelvis vem som har tillgång till assisterad befruktning förändras. Tidigare var det bara personer i heterosexuella parrelationer som hade den möjligheten, eller personer som tolkades som att de uppfyllde detta krav. Det vill säga, denna möjlighet fanns enbart för de som ansågs kunna ha barn på naturlig väg. Numera har denna uppfattning börjat förändras och assisterad befruktning är en möjlighet för fler. Varför denna förändring i vad som anses som normalt och vardagligt sker blir då väldigt intressant att undersöka.

Elins forskning har ett fokus som i mångt och mycket är nytt för mig men som ändock är väldigt spännande. Alla berörs vi av normer, och alla kommer vi ha ett möte med vårdprofessioner för eller senare. Mitt samtal med Elin har gett mig nya perspektiv på mina interaktioner med vården och andra professioner som befinner sig där kropp och stat möts.