Malin Larsson - Ny forskning ger ökad förståelse för långsiktiga effekter vid bestrålning

Länk direkt till avhandlingen

Image

Ny forskning ger ökad förståelse för långsiktiga effekter vid bestrålning

Vår sköldkörtel, nedanför struphuvudet, tar naturligt upp grundämnet jod, och det gäller även den radioaktiva jodisotopen ¹³¹I ^{1, 2}. ¹³¹I används ofta för diagnos och behandlingar inom sjukvården, till exempel vid överfunktion hos sköldkörteln (hyperthyreos) och vid sköldkörtelcancer. ¹³¹I kan också bindas in i läkemedel, till exempel läkemedlet ¹³¹I-MIBG, som används vid behandling av neuroblastom³ hos barn.

¹³¹I är också en av de vanligaste radionukliderna⁴ som släpps ut vid kärnvapensprängningar och kärnkraftsolyckor, och efter Tjernobylolyckan 1986 ökade antalet sköldkörtelcancrar hos barn men inte hos vuxna.  

 – Målet med denna avhandling var att undersöka bakomliggande biologiska effekter av ¹³¹I-bestrålning i sköldkörtelvävnad och blod hos unga och vuxna råttor genom att studera gen- och proteinuttryck lång tid efter bestrålning, det vill säga hur råttornas gener läses av och vilka proteiner som produceras och i vilka mängder. Särskilt studerades skillnaderna mellan unga och vuxna individer, då barn generellt anses mer strålkänsliga, berättar Malin Larsson, legitimerad sjukhusfysiker. Hon arbetar med strålningsbiologi inom ämnesområdet medicinsk strålningsvetenskap, vid Sahlgrenska akademin.

Avläsningen av gener förändras vid bestrålning – speciellt hos barn och unga

Hon valde detta forskningsområde eftersom kunskapen är liten om de bakomliggande biologiska effekterna efter bestrålning med 131I och eventuell risk för cancer (cancerinduktion), speciellt vad det gäller låga doser och långsiktiga effekterna efter bestrålningen.

– Vår forskning visar nu att många gener och deras proteiner hade ändrade uttryck, ökade och/eller minskade, även lång tid efter bestrålning när man jämförde vävnadsprover från bestrålade och obestrålade råttor.

 Utifrån dessa resultat har Malin Larsson hittat olika samband, och vissa av dessa gener och proteiner föreslås nu som tänkbara biomarkörer⁵ kopplade till bestrålning. Speciellt de som är kopplade till ¹³¹I-exponering, stråldos, ålder vid bestrålning, och tidpunkt efter bestrålning, liksom biomarkörer med känd koppling till sköldkörtelfunktion och cancer.

 – Många av dessa biomarkörer är involverade i ämnesomsättning och hormonproduktion, vilket är förväntat, då detta är två av sköldkörtelns huvuduppgifter. Vissa biomarkörer är också direkt kopplade till andra sköldkörtelfunktioner och till sköldkörtelcancer.

 Resultaten av detta arbete ökar förståelsen för biologiska effekter av strålning och kan bidra till förbättrad strålbehandling och strålskydd.

Ordförklaringar

1. Isotoper - är varianter av atomer med olika antal neutroner av ett och samma grundämne
2. Isotopen 131I - är en klyvningsprodukt som uppstår i kärnreaktorer.
3. Efter Tjernobylolyckan delades det ut tabletter med stabil jod för att förhindra att den radioaktiva isotopen skulle upptas i sköldkörteln. Genom att ta jodtabletter ser man till att sköldkörteln är mättad med jod och inte kan ta upp mer. (Källa Wikipedia/medicinska effekter)
4. Neuroblastom - Neuroblastom är en ovanlig cancersjukdom som börjar i nervsystemet hos barn som oftast är under två år (Källa 1177)
5. Radionuklider – Alla grundämnen i det periodiska systemet har isotoper, varav de flesta är radioaktiva. Och en radionuklid är en radioaktiv nuklid av ett visst ämne. (Källa Wikipedia)
6. Biomarkör - kan mätas i blod eller vävnad och ger information om tillståndet i vävnaden eller i kroppen