I Europas historia har staden alltid varit avgörande: för nya tankar, kultur och vetenskap. Det menar Cecilia Rosengren, docent i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet.
– Staden är ett sammanhang där föreställningar om människan, samhället och naturen sammanstrålar, i såväl teori som praktik. Hur har människor genom åren betraktat och filosoferat kring det vid kallar en stad? Vilka värderingar har varit knutna till staden? Sådana frågor kommer vi att ta upp på kursen, säger Cecilia Rosengren.
Ett av Europas främsta kulturella nav
Hon är en av de kursansvariga för Paris som idéhistorisk miljö – 800 år som startar i höst. Kursen kommer både att innehålla en övergripande diskussion om staden som begrepp och mer specifikt rikta in sig på Paris, en stad som från medeltiden och framåt oavbrutet har varit ett av Europas främsta intellektuella och kulturella nav.
– Kursen ger ett slags historiskt förankrat stadsporträtt över Paris. Egentligen är det omöjligt att göra Paris rättvisa under den halva termin som kursen ges, men vi gör ett antal spännande tematiska nedslag.
Utbildning, konst och politik
Nedslag görs bland annat inom området forskning och utbildning – från medeltidens Paris där universitetet som institution utvecklades fram till moderna vetenskapliga institut; infrastruktur – från tidig stadsplanering till 1800-talets uppförande av boulevarder och tunnelbanesystem; konst – från barockens gallerier till det postmodernt experimenterande; och politiska aktioner – från franska revolutionens uppror till gula västarnas gatuprotester.
– Värt att uppmärksamma är att Paris har genomlevt flera revolutioner, och att staden under 1800-talet var en försöksplats för olika politiska styrelseformer och en grogrund för politiska ideologier.
Vilken period tycker du själv är mest intressant i Paris utveckling?
– Det är svårt att peka ut en period – Paris är alltid en fascinerande stad – men måste jag välja skulle jag lyfta fram det salongsliv under 1600- och 1700-talen som gjorde att kvinnor kunde ta del i det intellektuella livet på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. Det fanns praktiskt taget inga utbildningsvägar för kvinnor, men Parissalongerna, som ofta leddes av en kvinna, skapade ett sammanhang för kvinnor och män att mötas som intellektuella varelser.
Text: Elin Widfeldt
