Restaurera och återskapa dekorativt rokokosmide

Jokum Lind Jensen är restaureringssmed med vana att arbeta utifrån historiska förlagor. Gästhantverkarprojektet vidgar genom olika undersökande processer förståelsen av det svenska dekorativa 1700-talssmidet.

Tre delundersökningar ingår:

• En litteraturbaserad undersökning av en rad frågor, bl a den stilmässiga påverkan och tolkningen av den franska rokokon, smedernas och arkitekternas ömsesidiga förhållande, hur olika smeder tolkar tekniker olika, hur välljärnet skiljer sig från det moderna stålet och hur detta kan påverka teknik och design, generella restaureringsmässiga frågor etc.
• Dokumentation, beskrivning och tolkning ur ett hantverksperspektiv av tio smidesalster från 1700-talet.
• En praktisk undersökning där en reproduktion av ett rokokogaller tar form med med utgångspunkt i de dokumenterade smidesalstren. Författaren är restaureringssmed med lång yrkeserfarenhet.

1700-talsritningar av Hårleman

Arbetet har delvis tagit sin utgångspunkt i dels ritningar av arkitekten Carl Hårleman (1700-1753), som står bakom många av 1700-talets mest framstående byggnadsverk i Sverige, dels bevarade smidesarbeten gjorda efter Hårlemans ritningar. Exempel på det senare är trappräcken på Åkerö slott i Sörmland, räcken på Stockholms slott samt skranken i Uppsala domkyrka och Riddarholmskyrkan, Stockholm.

Från franskt till svenskt

Vilka ornamentstickare och mönsterskapare inspirerades Carl Hårleman av? Hur omtolkade han deras ritningar från ett franskt till ett svenskt sammanhang? Det är bland annat dessa frågor som Jokum Lind Jensen har sökt svar på i projektet. Han har också undersökt hur Hårlemans ritningar tolkats av de smeder som utförde smidesarbetet. Förstod de Hårlemans idéer och hade de tillräcklig stilkännedom och fullgoda hantverksmässiga kunskaper för att leva upp till förlagorna?

Gott resultat fordrar kunskap om tiden

Sammantaget bidrar projektet med viktig kunskap inom restaurering där ett fullgott resultat fordrar att de hantverkare som utför arbetet har kunskap om den aktuella tidsperiodens stilar, tekniker och material, och även hur dessa varierat geografiskt. Resultatet presenteras i rapporten  Dekorativt 1700-talssmide: Att tolka formspråk genom hantverksanalys. Det presenteras även i olika sammanhang.