Seminariet för kritiska studier
Seminariet för kritiska studier utgör masterprogrammets sammanlänkande plattform.
Här omsätts, prövas och omprövas de färdigheter som uppövas och de problem man ger sig i kast med i programmets kurser. Seminarietillfällena är en resurs för att ventilera kursernas och programmets innehåll och form, på flera olika nivåer. Formerna varierar.
Oftast inleds seminariet av en inbjuden gäst, som också kan leda en workshop. Men det kan också äga rum på en plats utanför universitetet, i form av ett studiebesök på en institution, eller uppsökande av en plats, företeelse eller verksamhet som blir föremål för kritisk diskussion eller dito ingrepp.
Studenterna möter forskare och författare
Inte minst är seminariet ett sammanhang där studenterna möter forskare, författare, redaktörer, projektledare och andra kritiskt verksamma aktörer. Seminariet äger rum regelbundet varannan vecka och fyller dessutom en social funktion för verksamma inom programmet, liksom det bidrar till att utveckla studenternas nätverk.
Seminariet för kritiska studier är ett utrymme inom vilket vad som helst kan utmanas – om det så är kurserna, programmet eller själva seminariet som sådant.
Humanioras villkor och verkan
Ett ofrånkomligt tema som ligger till grund för själva verksamheten är frågan om humanioras villkor och verkan – vilka är eller bör vara dess syften och praktiker? Här anknyter Kritiska studier till en tradition som varit stark inom idéhistoria, litteratur och teaterstudier i Göteborg – med rötterna i 1970-talet, Kurt Aspelin och det "Kritiska seminariet", Humaniora på undantag, de ideologikritiska perspektiv som tidvis präglat idéhistoria, politisk teater i Göteborg… Att knyta an till en sådan tradition är ett produktivt sätt att ta sig an även de mest samtida frågeställningar och akuta problem.
Att utveckla kritiska perspektiv och praktiker kräver en självutmanande hållning där historia och tradition aktualiseras, lika mycket som det också kräver en lyhördhet inför begrepp och kategorier som definierar vårt omedelbara handlingsutrymme – som akademiker, intellektuella, kritiker och praktiker.
En lång rad gäster
Sedan programmets start hösten 2016 har seminariet välkomnat en lång rad gäster. Däribland:
ANN IGHE (redaktör [Ord&Bild], fil dr i ekonomisk historia
MARIT KAPLA (redaktör [Ord&Bild], författare)
PÄR THÖRN (författare, ljudkonstnär)
ALEKSANDER MOTTURI (författare, musikfestivalproducent [Clandestino], filosof)
HJALMAR FALK (idéhistoriker)
JENNIFER HAYASHIDA (doktorand i litterär gestaltning, poet, översättare)
OLA SIGURDSON (professor i tros- och livsåskådningsvetenskap)
JOHAN REDIN (filosof, kritiker, redaktör)
JULIA WILLÉN (doktorand vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle)
YLVA HASSELBERG (professor i ekonomisk historia)
MATS ROSENGREN (filosof, professor i retorik)
KAROLINA ENQUIST KÄLLGREN (idéhistoriker)
HANNA NORDENHÖK (författare, fil dr i litterär gestaltning)
FREDRIK SVENSK (konstkritiker, redaktör [Paletten], curator]
PATRICIA LORENZONI (kulturskribent, idéhistoriker och översättare)
ATHENA FARROKKHZAD (poet, kritiker)
SVEN–ERIC LIEDMAN (idéhistoriker, författare)
ANDERS JOHANSSON (litteraturvetare, kritiker, essäist)
EDDA MANGA (idéhistoriker, redaktör [Feministiskt perspektiv])
KRISTOFER FOLKHAMMAR (Författare, litteraturkritiker)
MARA LEE (Författare och fil dr i litterär gestaltning)
CECILIA GRÖNBERG & JONAS (J) MAGNUSSON (Tidskriftsredaktörer (OEI), författare och forskare)
CARL-MICHAEL EDENBORG (Förläggare [Vertigo], författare, idéhistoriker)
DAVID KARLSSON (kulturpolitisk debattör och förläggare)
GÖRAN DAHLBERG (Tidskriftsredaktör och förläggare [Glänta], författare)
YLVA GUSTAFSSON (Regionutvecklare kultursekretariatet, Västra Götalandsregionen)
"Men oavsett vilka njutningar och fördelar...
... som är förknippade med denna underliga aktivitet som kallas kritik, tycks det som om den ofta, nästan alltid, bärs upp inte bara av ett visst slags åberopad nytta, utan också av ett slags mer allmänt imperativ – ännu mer allmänt än att korrigera misstag. Det finns någonting hos kritik som påminner om dygd".
(Michel Foucault)