Fredrik Olsen - Höftfraktur - ett geriatriskt akuttillstånd

Image

Länk direkt till avhandlingen

Höftfraktur - ett geriatriskt akuttillstånd

Höftfraktur hos äldre är vanligt och har stor påverkan på överlevnad och livskvalitet. I Sverige sker cirka 18 000 höftfrakturer årligen, kvinnor drabbas 2–3 gånger oftare än män, och genomsnittsåldern på de drabbade är 82 år. Frakturer uppstår vanligen efter fall i samma plan och klassas som lågenergiskador. Benskörhet är en väsentlig bidragande faktor. Lårbrott behandlas genom operation, som i sin tur anpassas efter vilken typ av fraktur den drabbade fått.

– Om lårhalsen är felställd störs blodförsörjningen till höftkulan. För att återfå funktionen och undvika bencellsdöd, måste man vid operation ta bort höftkulan och lårhalsen och ersätta den med en halvprotes. Förankring av protesen i lårbenet görs antingen med bencement eller med en teknik utan cement. För att använda den cementfria tekniken krävs en bra benkvalité, vilket oftast inte är fallet, säger Fredrik Olsen, specialistläkare inom anestesi och intensivvård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndals sjukhus.

Fredrik Olsens avhandling handlar i stort om anestesi och omhändertagande av de äldre frakturpatienterna. Mer specifikt på effekten av cementering vid höftproteskirurgi, hur man riskbedömer patienterna samt effekten av spinal anestesi på hjärtkärlsystemet.

Bencement implantationssyndromet - ett känt fenomen

Det så kallade bencementimplantationssyndromet (BCIS) är ett känt fenomen som kan förekomma vid operationer där bencement används, till exempel vid proteskirurgi på grund av höftfrakturer.

– Vid allvarlig BCIS, grad 2 och 3, ses en plötslig blodtryckssänkning, syresättning och i värsta fall medvetslöshet och död.

Olika förklaringsmodeller har framförts för hur detta fenomen uppstår, där den mest underbyggda teorin är att benmärg, fett och skelettfragment förs från märghålan till lungorna där det utlöser en kärlsammandragning. Detta kan framkalla en akut högersidig hjärtsvikt, med i värsta fall död som följd.  

– Genom vår forskning har vi etablerat vad förekomsten av allvarlig bencementreaktion är, och sett att BCIS bland annat är ansvarig för en majoritet av dödsfallen som sker på operationsbordet. Resultaten visar också att cementen i sig ger större förekomst av detta fenomen och att användandet av bencement i sig ökar risken för tidig död efter operation.

Identifiering av högriskpatienter

Forskningsresultatet har också tagit ett steg mot en modell som identifierar patienter med störst risk att avlida efter höftfrakturoperation i Sverige. Detta genom att utifrån svenska förhållanden säkerställa den enkla modellen, Nottingham Hip Fracture Score (NHFS), som preoperativt anger risken för död inom 30 dagar. NHFS baseras på faktorer som är lättillgängliga vid inskrivning och ger 0–10 poäng beroende på till exempel kön, ålder, blodvärde, boendesituation och vilka sjukdomar man har. Ålder är den tyngsta faktorn och ger 4 poäng om ålder över 85 år och 3 poäng över 65 år.

Påverkan på cirkulationen av spinalanestesi

– Sista arbetet undersöker effekten på cirkulationen av spinal anestesi hos våra äldsta patienter. Resultaten visar att blodtrycksfallet beror huvudsakligen på minskad slagvolym. Ett bifynd var att kontinuerlig lågdosanestesi, bibehåller en stabil cirkulation också i en mycket åldrande patientgrupp. Detta är kunskap som är nödvändig för att ge tryggare omhändertagande i samband med operation, säger Fredrik Olsen.