När vi människor måste ändra vårt sätt att leva för att möta klimatkrisen söker idéhistorikern Klas Grinell vägledning av en gammal favorit: Aristoteles. Med hans hjälp kan vi få ett gott liv trots att vi behöver ställa om.
Klas Grinell är docent och forskare i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. I sin nya bok Eudaimonia: Om det goda livet i klimatomställningens tid utgår han ifrån Aristoteles och hans idéer om hur människan uppnår ett bra liv.
De tankarna kopplar Grinell ihop med den livsstilsförändring som dagens människor måste göra för att möta klimatkrisen.
– Det handlar både om praktisk och ekonomisk omställning, och om andra sätt att handla, tänka och leva. Vi måste ta oss bortom det moderna, som uppenbarligen inte har funkat, och kanske fundera igenom de saker vi har trott varit nödvändiga för vår glädje. Därifrån får vi försöka öppna till ett godare liv, säger Klas Grinell.
Förändring tillsammans
Ett av de viktigaste budskapen från Aristoteles som Klas Grinell tar fasta på i boken är gemenskap, att vi människor måste börja med förändringen tillsammans.
– Det finns ett väldigt jag-fokus i dag, och det är kanske en av orsakerna till att vi har hamnat där vi har hamnat, och det har också skett på andras bekostnad. Alltför många ser vägen till lycka som ett individuellt projekt, något man gör på egen hand – som om man skulle kunna leva gott när världen är på väg åt helvete. Så är det ju inte.
Människan är ett flockdjur
I bokserien Politiken (330-323 f.Kr) skriver Aristoteles att vi människor är flockdjur, precis som bin, tranor och andra djur. Vi har ett starkt behov av sammanhang.
– Att göra saker tillsammans är ett bättre sätt att komma till ro än att sätta sig ensam och försöka hitta sig själv. Vårt behov av gemenskap är stort, så pass stort att moderniteten kanske inte tillfredsställer det. Vi måste ställa om tillsammans.
Kunskap ger oss en ny blick
En annan viktig dimension för människans välmående är fakta och kunskap, enligt Aristoteles. Kunskap gör att vi ser världen på nya sätt och bättre kan ta tillvara dess komplexitet.
– Vi människor har en inneboende förundran: vi vill ta reda på saker, engagera oss och förstå. Vi vill förkovra oss, bildningstanken är stark hos Aristoteles. När det gäller klimatfrågan behöver vi sätta oss in i den. Man behöver kanske inte läsa 4 000 sidor ur den senaste klimatrapporten, men man kan lägga lite möda på att förstå i alla fall en del.
Skapa mening till en värld som håller
Vidare trodde Aristoteles att allt liv har en inbyggd vilja att blomstra: det är viktigt även för människan.
– Att blomstra innebär att skapa mening, och att vara med och skapa mening till en värld som håller. En enskild blomma är beroende av hela ekosystemet, det ser vi nu med alla skogsbränder runtom i världen. Det här är ytterligare ett skäl till att vi inte kan sitta och blomstra i en egen gated community. Allt blomstrande är invävt i och beroende av andra.
Boken tar inte politisk ställning
Många menar att klimatomställningen bara kan ske genom att kapitalismen störtas. Klas Grinell menar dock att han har skrivit sin bok så icke-ideologisk som möjligt.
– Jag vill att läsarna själva ska tänka efter och formulera vad som är ett gott liv för just dem, inte landa i ett ideologiskt alternativ. Är man riskkapitalist kan man investera i klimatlösningar, känner man för att knoppa av och leva helt i skogen kan man göra det. Det handlar om att sporra folk att hitta sin egen väg till det goda livet i klimatomställningens tid.
Politisk, social och kulturell omställning
Klas Grinell håller Aristoteles högst av filosoferna och har länge velat skriva en bok som på ett enkelt sätt ledsagar in i hans livsfilosofi om ett gott liv. Att han kopplade det till vår nutida klimatkris föll sig naturligt.
– Är jag en klimatkämpe eller klimatexpert? Nej, det är jag inte, men jag tycker att det är omöjligt att skriva en sådan här bok utan att ta ställning till klimatfrågan. Det handlar om en politisk, social och kulturell omställning, och därmed är det också något som borde vara angeläget för de flesta.
Docent i idé- och lärdomshistoria, forskare och författare, föreståndare för Center of European Research vid Göteborgs universitet. Dessutom arbetar Klas Grinell i Göteborgs stad, som utvecklingsledare på Göteborgs museer och konsthall.
”Om någon skulle fråga vem som är min favoritfilosof är det Aristoteles, för mig är det naturligt att han är mest intressant. Han är filosofins början, det var han som gjorde den uppdelning och systematisering av vetenskaperna som vi använder än i dag. Han satte namn på olika kunskapsgrenar och ställde mycket bra frågor kring det.”