Facktermer – viktigare än du kanske tror

Hans Landqvist är professor i svenska vid Göteborgs universitet. Sedan 2016 har han varit en av forskarna i det pågående projektet Termer i tid – tidens termer. Terminologi som språklig infrastruktur då, nu och sedan:

– Tillsammans med främst Niina Nissilä och Nina Pilke vid Vasa universitet har jag försökt bidra till att fylla den här forskningsluckan. Vi vill ta reda på hur terminologi skapas, utvecklas och förändras i det svenska samhället då, nu och sedan.

Terminologiarbete från 1940-talet och framåt

I projektet har man bland annat identifierat drag för hur terminologisk praxis skapades och utvecklades vid Tekniska Nomenklaturcentralen/ Terminologicentrum (TNC) i Sverige. TNC grundades 1941, och i mer än 75 år var TNC det nationella centrumet för fackspråk och terminologi på svenska:

– Inom projektet arbetar vi med TNC:s hittills icke-digitaliserade och icke-katalogiserade arkiv om cirka 180 hyllmeter, vilket finns i Riksarkivet i Stockholm, databasmaterial från TNC och Rikstermbanken samt intervjuer med tidigare medarbetare vid TNC, berättar Hans.

Dessutom har forskarna gjort intervjuer med företrädare för olika aktörer inom terminologiskt arbete för svenskan från det sena 2010-talet och framåt, till exempel Europeiska kommissionens representation i Sverige, den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen (Isof) och Svenska Institutet för Standarder (SIS). Även utredningar och annat offentligt tryck är viktigt material för att beskriva och analysera terminologiarbete i Sverige idag:

–  Vi utgår från initiativ, diskussioner och rekommendationer från olika aktörer och deras hantering av rekommendationerna. Som forskare intresserar vi oss för de terminologiska processerna och termerna i sig. Sedan gör vi kopplingar mellan rekommendationer och resultaten av dessa, samtidigt som vi tar hänsyn till samhällsförhållanden under olika tidsperioder.

det hör inte till vanligheterna att forskare gör kopplingar mellan terminologi och förhållanden i samhällen

Specialnummer om terminologisk forskning med samhällsfokus

Som ett resultat av engagemanget är Hans Landqvist, Niina Nissilä och Nina Pilke gästredaktörer för det senaste numret av den internationella tidskriften Terminology. International Journal of Theoretical and Applied Issues in Specialized Communication. Temat för detta specialnummer är terminologi som resurs i samhällen – en vinkling som inte är särskilt vanlig inom terminologivetenskaplig forskning:

– Nej, det hör inte till vanligheterna att forskare gör kopplingar mellan terminologi och förhållanden i samhällen. Men i det här numret finns det artiklar om bland annat  terminologiskt arbete inom biomedicin, terminologiarbete i Sverige från 1940-talet och framåt samt olika innebörder hos termen mariage civil i fransk lagstiftning mellan 1791 och 2013.

Image

Termer centrala i internationellt arbete

Arbetet med termer går ofta över nations- och språkgränser. Ett exempel är arbetet med tysk juridisk terminologi i den norditalienska autonoma regionen Sydtyrolen, vilket är temat för Elena Chiochettis artikel i specialnumret. I studien diskuterar Elena inte bara italienska termer och definitioner av bakomliggande begrepp, utan också tyska juridiska termer i Tyskland, Schweiz och Österrike. Dessutom är termer inom många fackområden också centrala i internationellt arbete:

– Exempelvis visar Jessica Mariani hur termer inom migrationsområdet har skapats och använts inom EU mellan 1950 och 2016. Tre exempeltermer är asylsökande, flykting och migrant (eng. asylum applicant, refugee och migrant). Begreppen bakom termerna har definierats vid olika tidpunkter, och vissa definitioner har ändrats under perioden. Men förmedlar termer för samma begrepp exakt samma innebörd på EU:s alla officiella språk? Och väcker termerna samma associationer hos talare av olika språk?

Termer är viktiga för att de bidrar till att ett språk kan användas i alla sammanhang. Man kan rentav säga att utan tillgång till termer och fackspråk kan ett språk inte fungera fullt ut:

– Termer och fackspråk är en icke-materiell infrastruktur i samhällen, till exempel svenska termer i Sverige, i Finland, inom Europeiska unionen och i hela världen. Därför behövs det mer forskning om termer och fackspråk i samhällsperspektiv.

Text: Sven Lindström