Utvecklande skötsel i kulturlandskap
Dokumentation av och kunskapsutbyte om traditionell skötsel av kulturlandskap har varit temat för projektet ”Utvecklande skötsel i svenska kulturlandskap”. Hantverkslaboratoriet har drivit projektet som pågick under 2020-2022. Arbetet finansierades av statliga kulturmiljövårdsmedel, via länsstyrelsen i Kalmar län.
Hela projektet avslutades 31 december 2022. Samtidigt siktar vi på att söka medel för att arbeta vidare med olika fördjupningar de kommande åren.
Under projektets tre år har vi haft många intressanta möten med kunskapsbärare med rötter i traditionella brukningsformer och med den nya generationens landskapsvårdare, som vetgirigt tar till sig denna gamla kunskap.
Vi har arbetat med några olika metoder för dokumentation och överföring av hantverkskunskapen. Framförallt film, men även dokumentation som hantverkarna utför själva av sitt arbete. Själva mötena hantverkare emellan har också varit viktigt, både som metod och som resultat i projektet.
Här till höger hittar du länkar till några av de filmer som har tagits fram. Det kommer att komma fler filmer och även skrivet material och de kommer att publiceras på Hantverkslaboratoriets sidor om kulturlandskap, på olika teman.
Kunskapsbehov
Att sköta och utveckla kulturlandskapets värden kräver praktisk kunskap. Det handlar om fasta anläggningar, biologiskt kulturarv, levande traditioner och även hela landskap. Idag finns ytterst få människor kvar vars kunskap är en del av en obruten kontinuitet av kunnande om traditionell skötsel. Kunskapen är splittrad på ett fåtal personer. Ibland kommer kunskapen från en lokal tradition, men lika ofta är det en generaliserad kunskap på nationell nivå och ibland även inhämtad kunskap från andra länder.
Lokal kunskap
Lokalt förankrade och lokalt anpassade kunskaper om skötsel är de som kan sägas utgöra de mest prioriterade kulturmiljövärdena i landskapet, eftersom de ligger till grund för landskapets biologiska och kulturella värden. Denna variation över landet är ett rikt kulturarv i sig. Det är särskilt angeläget att finna och knyta an till de personer som kan förmedla sådan kunskap. Genom att utveckla metoder för att förmedla kunskapen om skötsel i kulturlandskapet tryggar vi inte bara det biologiska kulturarvet, utan också ett immateriellt kulturarv.
Dokumentation
I projektet läggs stor vikt vid filmdokumentation av utförande av skötselmoment, samt tankar kring skötsel. Materialet kommer att tillgängliggöras genom kortare filmer och skriftlig dokumentation.
Våra laboratorier
Projektets teman är desamma som i Nätverket Svenska Kulturlandskap – Det samlade brukandet, Åker, Äng, Hage och Utmarksbruk. Två kulturreservat jobbar vi med som laboratorier. Dels tar vi del av brukningstraditioner på Lillhärjåbygget i Jämtlands län, där familjen Eriksson brukat gården med fäbod sedan 1870-talet. Dels följer vi den skötselomställning som Stensjö by i Kalmar län genomgår i samband med att denna kulturfastighet ombildades till kulturreservat 2020. Utöver laboratorierna, hämtar vi kunskap från olika platser runt om i Sverige, från olika kunskapsbärare.
