Religionskunskap, ämneslärarprogrammet

Vid Göteborgs universitet kan man läsa till religionskunskapslärare med inriktning mot gymnasieskola eller årskurs 7-9. Du som vill bli gymnasielärare kan ha religionskunskap som första- eller andraämne, medan du som vill utbilda dig till 7-9-lärare endast kan ha det som andraämne.

I gymnasieskolan är Religion 1 en kurs som läses av alla medan de mer specialiserade kurserna Religion 2 och 3 främst är aktuella för elever på samhällsvetenskapliga och humanistiska program. Med anledning av att religionskunskap är ett ämne i både årskurs 7-9 och gymnasiet finns det ett behov av religionskunskapslärare. Du som utbildar dig till gymnasielärare är också behörig att undervisa i dina ämnen i årskurs 7-9.

Utbildningens första 60 hp i religionskunskap läses av alla som valt religionskunskap som första- eller andraämne. Gymnasielärarstudenter läser ytterligare 30hp ämneskurser. De studenter som valt religion som förstaämne har också verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i ämnet och skriver två examensarbeten om vardera 15hp.

Under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen tilldelas du en handledare på en skola där du ges tillfälle att utöva religionskunskapsundervisning. Oavsett om du väljer att läsa till 7-9-lärare eller gymnasielärare kommer du att få en gedigen utbildning som ger dig sakkunskaper, teoretiska perspektiv och som tränar för läraryrket viktiga förmågor.

Ämneskurser i religion

Ämnesstudierna i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet syftar till att ge såväl en kunskapsbas till första lärarjobbet som en stabil teoretisk och förståelsemässig grund att utgå från under ett långt lärarliv. Kurserna ger orientering om de större och tongivande religiösa traditionerna, belyser religiös förändring samt etik och livsåskådning men syftar också till att träna studenters förmåga att analysera religion. Efter den första terminen, som har sin tonvikt på världsreligionerna, etik och livsåskådning, följer ett antal kurser med en mer tematisk inriktning.

Religionskunskap 1 för 7-9- och gymnasielärare, 30 hp
I den första kursen du läser introduceras du till vetenskapliga perspektiv på religion, men också hur religion och religiösa människor framställs i exempelvis media och undervisningsmaterial. Under kursen ligger tonvikten vid de så kallade världsreligionerna, deras framväxt, skiftande former, rituella praktiker och uttryck i berättelser och människors liv. Du kommer att bekanta dig med deras teologier och filosofier, centrala texter och traditioner, men också frågor om hur dessa kan förstås och svårigheter med att se på exempelvis hinduism som en religion.

Mot slutet av denna första termin fokuseras etik, livsåskådning och religionsfilosofi. Frågor relaterat till skolans undervisning om religion behandlas återkommande. Du ges träning i sådant som att välja material till undervisning och utforma elevuppgifter och du kommer bli närmare bekant med skolans styrdokument samt frågor som har att göra med bedömning.
Följande fyra delkurser ingår i Religionskunskap 1: Bilder av religion, Judendom, kristendom och islam, Hinduism och buddhism och Livsåskådning, etik och religionsfilosofi.

Religionskunskap 2 för 7-9- och gymnasielärare, 15 hp
I denna kurs fokuseras religion i Sverige och västvärlden och elevers möten med religion. Kunskaper om kristendom i Sverige fördjupas liksom förståelsen av hur migration och globalisering påverkar religiöst liv. Under kursen kommer du möta både historia och samtid samt teoretiska perspektiv som kan bidra till att förklara religiös förändring och människors religiösa praktiker.

Under kursen genomförs vanligen ett antal studiebesök i religiösa miljöer och studenter tränas i att genomföra och analysera observationer på egen hand. Inom ramen för kursen närmar vi oss också frågor om hur vi som lärare representerar religion i klassrummet och hur elevers syn på och erfarenhet av religion bäst hanteras. Under kursens gång studeras även studiebesök som redskap i religionskunskapsundervisning, vilka möjligheter man som lärare har och vilka kunskaper elever behöver ha för att studera hur religion kommer till uttryck i vår samtid.

Följande tre delkurser ingår i Religionskunskap 2: Kristendom i Sverige, Det mångreligiösa Sverige och Religionernas rum och upplevelsevärldar.

Religionskunskap 3 för 7-9- och gymnasielärare, 15 hp
Den tredje kursen fördjupar och breddar dina kunskaper om religion och frågor om hur man kan undervisa om den. Vi återkommer bland annat till de för skolämnet viktiga begreppen rit, myt och symbol. Vi studerar exempelvis skapelsemyter och hur myter kan sägas fungera, undersöker symboler och tränar förmågan att urskilja och analysera dem och tittar närmare på riter, vad de är, deras funktioner för människor och grupper. Under kursen studeras även hur media av olika slag format religiösa uttryck och hur i sin samtid nya medier bidragit till religiös förändring.

Vi vänder oss till vår samtids allt mer digitala medier och till frågor om hur bloggare kan förstås som religiösa auktoriteter men också hur exempelvis boktryckarkonsten påverkat de sätt som människor praktiserar religion. Under kursen ges även träning i att utforma undervisning med hjälp av digitala medier. En ytterligare del av denna kurs handlar om religionspsykologiska perspektiv och frågor om hur de kan bidra till att förklara sådant som religiösa upplevelser och engagemang i religiösa grupper.

Följande tre delkurser ingår i Religionskunskap 3: Riter, myter och symboler, Media, religion och religionskunskap och Den religiösa människan: religionspsykologiska perspektiv.

Religionskunskap 4 för gymnasielärare, 15 hp
Genom denna kurs fördjupas kunskaper om dels religionssociologi, dels fältstudiemetoder och människors vardagliga religiösa praktiker och hur man som lärare kan undervisa om dem. Kursen ger viktiga teoretiska perspektiv som behövs för att i undervisning kunna närma sig religion på samhälls-, grupp- och individnivå, men även för att kunna förstå och analysera den roll som exempelvis kläder, mat och platser har. Under kursen genomförs vanligen ett fältarbete som ger viktiga erfarenheter av hur religion kan te sig i praktiken och hur religion i olika former kan analyseras.

De senaste åren har det i anslutning till denna kurs genomförts en fältstudieresa till Amsterdam. Under några intensiva dagar där har vi studerat hur religion presenteras på museer och hur den levs och utövas i kyrkor, moskéer, tempel och synagogor. Fältstudierna i Sverige och Amsterdam ger i kursen en viktig grund för att undersöka frågor om hur vi bäst undervisar om religion.

Följande två delkurser ingår i Religionskunskap 4: Religionssociologiska perspektiv, historia och nutid och Världsreligionerna i fält.

Religionskunskap 5 för gymnasielärare, 15 hp
I den avslutande kursen återkommer vi till ett antal frågor som är viktiga för att kunna utforma och genomföra god religionskunskapsundervisning. Vi undersöker närmar hur man kan förstå de sätt religiösa, etiska och politiska frågor hänger samman. Under kursen studeras exempelvis hur olika religiösa traditioner ser på och har diskuterat människans förhållande till naturen, våld och krig och hur religion kan bidra till liksom minska spänningar mellan olika grupper i ett samhälle.

En viktig del av kursen berör även de sätt som religiös etik kommer till uttryck och hur lärare kan närma sig dessa för att kunna integrera etiska frågor i undervisning om olika religioner. Genom kursen granskas även olika utgångspunkter för religionskunskapsundervisning och utmanar vissa vanliga föreställningar om hur religionskunskapsundervisning bör bedrivas. Utifrån grundläggande frågor om vad som är viktig kunskap om religion tränas studenter i att utforma och genomföra undervisning som är teoretiskt välförankrad och som ger elever viktiga sätt att förstå och förhålla sig till religion.

Följande två delkurser ingår i Religionskunskap 5: Religion, etik och politik och Perspektiv på religionsdidaktiska utmaningar.