Camilla Bergh disputerade den 8 oktober på en avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, i ämnet ortopedi
Kunskap om benkvalitet och överdödlighet vid frakturer – behandlas i ny avhandling
Benkvalitén har betydelse för risken att drabbas av frakturer och den påverkar också kroppens förmåga till läkning av benvävnad. Man räknar med att andelen personer med nedsatt benkvalitet, framför allt benskörhet * (osteoporos), kommer öka framöver då vår befolkning blir allt äldre. Dessutom är allt fler yngre individer mindre fysiskt aktiva och har därmed en lägre belastning av skelettet, vilket på sikt ökar risken för att drabbas av osteoporos tidigare i livet.
- Min avhandling handlar om att få en bättre förståelse av hur olika ortopediska tillstånd eller skador påverkas av benkvalitet, kön och ålder, och om det finns något samband där emellan. Men också hur överdödligheten efter olika frakturer ser ut, även detta i relation till kön och ålder, säger Camilla Bergh, överläkare på ortopedkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal. Hon tillhör ortopedklinikens traumasektion.
Idag finns relativt lite fakta om hur vanliga olika typer av frakturer är och i vilka åldrar de framför allt förekommer i, samt om och hur olika frakturer är förknippade med en överdödlighet. Faktorer som benkvalitén har inte bara betydelse för resultatet vid akuta operationer hos äldre utan även vid planerade operationer.
– I ett av delarbetena mättes bentätheten inför planerad kirurgi hos en grupp patienter med spinal stenos i ländryggen och jämfördes med en grupp patienter som planerades genomgå höftplastik på grund av höftledsartros. Vi såg där att sänkt benkvalitet är relativt vanligt förekommande hos patienter som planeras för spinal stenosoperation.
Trots detta faktum sker det vanligen inte någon systematisk screening av benkvalitet innan dessa operationer.
Genomsnittlig överdödlighet för personer som drabbas av frakturer
– Vid akuta operationer såg vi att frakturincidensen varierade relativt mycket för olika frakturer i relation till kön och ålder. Och det fanns en överdödlighet för personer som drabbas av frakturer, framförallt beroende på vilken kroppsdel. Det är också stor skillnad i graden av överdödlighet efter olika frakturer beroende på ålder. Det är inte frakturen i sig man dör av, utan det kan vara ett tecken på skörhet.
Det finns en genomsnittlig överdödlighet hos äldre med proximala lårbensfrakturer (den övre delen av lårbenet), frakturer på överarmen och på skenbenet, det större underbenet. Risken att dö efter en fraktur är väntat större för äldre patienter. Men en överdödlighet ses dock generellt efter frakturer på överarmen och lårbenet för samtliga åldersgrupper.
– Resultaten indikerar att vi borde ägna mer uppmärksamhet åt vissa frakturpatienter för att kunna erbjuda optimalt omhändertagande, och att vi också behöver studera dessa patientgrupper mer i detalj när det gäller överdödlighet. Likaså är ökad kunskap om benkvalitet även hos patienter som genomgår planerad ortopedisk kirurgi viktig för riskminimering bland annat vid val av kirurgisk metod.
MER FAKTA
Delstudierna i hennes avhandling är baserade på data från Svenska Frakturregistret (SFR) som sammankopplats med data från Statistiska Central Byrån (SCB) och skatteverkets befolkningsregister.
* Osteoporos – eller benskörhet är en sjukdom som innebär minskad benstyrka på grund av att skelettet urkalkas av olika anledningar, vilket ökar risken för benbrott. Källa Wikipedia
** Figur 1: Benstrukturen och dess arkitektur bestäms av de mekaniska krafter som benet utsätts för. Frakturer uppstår mestadels på grund av spänning/stress i de svaga delarna av beniga strukturer, till exempel i trabekulärt ben i ryggkotorna och ändarna på långa ben
*** Figur 2: Den individuella risken för att en person drabbas av en fraktur är svår att förutsäga, eftersom benmetabolism är beroende av så många olika yttre och inre patientspecifika faktorer
INFORMATION OM DISPUTATIONEN
Handledare: Helena Brisby Bihandledare: Michael Möller och Ann-Charlott Söderpalm
Opponent: Karl-Åke Jansson, Karolinska institutet, Stockholm
Betygsnämnd: Annette Erichsen Andersson, Björn Rosengren och Mikael Sansone