Elin Axén - Bevarande av erektionsnerverna vid prostatacancer ger minskad risk för urinläckage

Image

Länk direkt till avhandlingen

Bevarande av erektionsnerverna vid prostatacancer ger minskad risk för urinläckage

För att ställa diagnosen prostatacancer tas vävnadsprover. Tidigare togs dessa systematiskt, spridda över hela prostata, men numera används magnetkameraundersökning (MR) i allt högre utsträckning innan vävnadsprovtagning, så att provtagningen kan riktas enbart mot områden med misstänkt tumör enligt MR-bilderna.

– Prostata ligger nära urinrörets slutmuskel och de nerver som styr erektionen. Efter en operation för prostatacancer, så kallad radikal prostatektomi, finns risk för bestående urinläckage och impotens. Eftersom dessa biverkningar påverkar livskvaliteten är det angeläget att minimera dem, samtidigt som möjligheten till bot inte får minska. Kunskap om hur olika val vid operationen påverkar resultatet är viktig för att tillsammans med patienten kunna fatta beslut i varje enskilt fall, säger Elin Axén, överläkare vid den urologiska verksamheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och som huvudsakligen jobbar med prostatacancer.

Om erektionsnerverna sparas vet man att risken för impotens minskar. Inför operationen bedömer kirurgen om nerverna kan sparas eller inte, baserat på tumörens allvarlighetsgrad. När nerverna bevaras opererar man mycket nära prostatan. Om man opererar för nära ökar risken för att lämna kvar tumörceller. Efter operationen kontrolleras prostataspecifikt antigen (PSA) regelbundet. Ett mätbart värde är en tidig indikation på återfall.

Syftet med avhandlingen har varit att undersöka om systematiska vävnadsprover fortfarande har en plats för att kartlägga tumören inför en operation efter att MR har införts, eventuella ytterligare effekter av att bevara erektionsnerverna, förutom att minska risken för impotens, samt utfallet av operationen på lång sikt. Tre av de ingående delarbetena i avhandlingen bygger på information från två större studier: Göteborg 2-studien* som studerar screening för prostatacancer med en kombination av PSA-test och MR och LAPPRO-studien** som jämför öppen och robotassisterad radikal prostatektomi. Det fjärde delarbetet bygger på en stor, västsvensk databas som skapades för att studera oorganiserad PSA-testning.

– Vi har visat att bevarande av erektionsnerverna, vilka löper tätt inpå prostatakörteln, ger minskad risk för urinläckage. Tidigare rekommenderades detta enbart för att bevara potensen, men numera rekommenderas det oavsett om patienten är potent innan operationen eller inte, något som vår studie bidragit till. Vi har också visat att risken för återfall efter operationen består i åtminstone femton år efter operationen, något som kan komma att påverka hur länge patienter följs upp.

Hon fann också att hos de som genomgått robotassisterad operation ökar risken för att ha kvar tumörceller i kanten av den bortopererade prostatan om mer nerver sparas, någon ökad risk för återfall kunde dock inte säkert påvisas.

– Fördelar och nackdelar med nervsparande operation måste vägas mot varandra för att hitta den rätta balansen för varje patient.

MER FAKTA

* G2-studien/Göteborg2-studien https://www.g2screening.se/

** LAPPRO-studien Robotic surgery for prostate cancer, LAParoscopic Prostatectomy Robot or Open, är en studie av radikal operation av prostatacancer. Det är en prospektiv, ej randomiserad studie där robotassisterad laparoskopisk jämförs med öppen operation. Effekterna på inkontinens/impotens, vårdförlopp, återfall, överlevnad, hälsorelaterad livskvalitet och kostnader studeras.