Intresse för hinduism ledde till ockulta tidskrifter från 1800-talet
Maggie Kastlund har alltid intresserat sig för hinduismen. Just nu skriver hon sin masteruppsats om hur begreppet tantra beskrivs i tidskrifter från 1800- och 1900-talet.
– Begreppet har blivit missuppfattat både i Indien och i västvärlden, säger hon.
Maggie Kastlund läser religionsvetenskap på avancerad nivå vid Göteborgs universitet, men just nu har hon inga föreläsningar eftersom hon skriver sin masteruppsats. I stället sitter hon och söker i ett digitalt amerikanskt arkiv med historiska ockulta tidskrifter: i hennes fall gäller det tidskrifter mellan åren 1879 och 1947.
– Min uppsats kopplar ihop teosofi och hinduism. Jag skriver om teosofiska tidskrifter och hur de skriver om begreppet tantra, och där gör jag en tematisk analys utifrån ett postkolonialt perspektiv, säger Maggie Kastlund.
Magi, symboler och ritualer
Tantra är ett omdiskuterat begrepp, som har tolkats både som en religiös praktik inom buddhism, jainism och hinduism och som en form av heligt sex. Anhängare studerar de tantriska texterna, som innehåller mytologiska skildringar och legender, ofta med inslag av magi, symboler och ritualer.
– Det råder många olika åsikter om vad tantra egentligen är – inte minst inom akademien där man inte har nått konsensus kring begreppet.
Missuppfattat begrepp
Men en sak är klar och det är att begreppet tantra har blivit missuppfattat i modern tid. Under kolonialmaktsperioden började både hinduer och västerlänningar använda ordet som ett sätt att beskriva alla negativa sidor av hinduism, menar Maggie Kastlund.
– I dag har begreppet vattnats ur, och det kopplas ofta till sexuella aspekter och liknande. Det har också fått stå för andra saker, till exempel magi – ofta svart magi, och vidskepelse, och det har likställts med yoga. Tantra har även beskrivits som en form av vetenskap.
Indisk dans
Maggie Kastlund har alltid varit intresserad av historia och religion, särskilt hinduism, och därigenom har hon kommit in på kolonialismen, Asien, och de senaste åren även esoterism.
– När jag var tonåring började jag med indisk dans, och intresset för hinduism växte både genom att jag lärde mig mer om det via dansen och genom att jag lärde känna andra dansare som var hinduer, både från Indien och Sverige.
"Användbart i dagens globaliserade värld"
Hon påbörjade en journalistutbildning med religionsvetenskaplig inriktning vid Södertörns högskola, där det första året bestod av enbart religionsvetenskap.
– Då kände jag att jag bara ville läsa det. Det är mitt stora intresse, det skulle vara väldigt kul att göra karriär inom området. Det är också väldigt användbart i dagens globaliserade värld, dessutom är det tvärvetenskapligt.
Vill fortsätta jobba med religion
I vinter blir hon färdig med sin masterexamen, sedan är siktet inställt på att söka en doktorandtjänst någonstans i landet. Därefter vill Maggie Kastlund fortsätta jobba med området religion, antingen som akademiker eller som till exempel intendent på ett museum.
– I så fall är det Östasiatiska museet i Stockholm jag helst vill jobba på, säger hon.
Text: Elin Widfeldt
Arkivet som Maggie Kastlund arbetar i heter IAPSOP (The International Association for the Preservation of Spiritualist and Occult Periodicals)
Esoterism är ett begrepp som kopplas till hemliga sällskap, med invigningsriter, läror, mystik och andra kunskaper som inte når utanför de invigdas krets.
Teosofi är en andlig, filosofisk rörelse som uppstod i USA i mitten av 1800-talet och blev mycket populär världen över, med bland annat en rik tidskriftskultur. Läran hade starka österländska influenser och hämtade mycket stoff från buddhismen och hinduismen.
Ockultism är en term som också uppstod på 1800-talet, och som innebär ett fokus på spirituella upplevelser för individen, till exempel genom ceremoniell magi.