Fredrik Jansson provade att läsa religionsvetenskap – blev fast

Att han skulle studera religionsvetenskap var ingen självklarhet, tvärtom:

– Det var lite av en slump, jag är intresserad av allt som har med människor att göra. Men när jag var i gymnasieåldern kunde jag nog inte tänka mig att jag skulle läsa religionsvetenskap, säger Fredrik Jansson och fortsätter:

– Jag tyckte att det var spännande och intressant redan då, men under mina tonår var jag nog också ganska skeptisk. Men det drev mig nog också till att lära mig mer om det.

Image

"Fick en mängd verktyg"

Han provade att läsa grundkursen på Göteborgs universitet, och sedan dess har han läst det mesta som går att läsa inom ämnet, framförallt kurserna med inriktning mot religionshistoria, religionssociologi och religionsbeteendevetenskap.

– Det dröjde inte länge innan jag var helt fast. Ämnet var annorlunda mot vad jag trodde, det handlade inte bara om religion utan att man fick en mängd verktyg för att förstå religion och analysera det. Att få veta att det inte finns ett korrekt svar, det var en insikt som jag fann väldigt spännande.

Identitetsfrågor, politik, psykologi

Inom religion finns det alltid något mer att lära sig, nya aspekter att ta upp och diskutera, och det uppskattar Fredrik Jansson. På sistone har han läst kortare kurser om bland annat digital religion, yoga och pilgrimsresande.

– Religion är kopplat till identitetsfrågor, politik, psykologi, det går att se hur religion tar sig uttryck i myter och riter, dessutom handlar religion om kulturmöten – och allt detta gäller både historien och samtiden.

Svenska emigranter

Förra hösten skrev han en masteruppsats som handlade om svenskar som emigrerade till USA på 1800-talet och de kulturmöten som uppstod med den amerikanska ursprungsbefolkningen, och hur de mötena beskrevs i tidningsartiklar vid den tiden.

Svenskarnas möte med ursprungsbefolkningen blev en viktig del i en ny svenskamerikansk världsbild, där de nya bosättarna från Skandinavien tillförde en känsla av utveckling och framsteg.

– Svenskarna positionerade sig gärna högst upp av alla immigranter, och där var den protestantiska identiteten viktig. De såg ner på ”förlegade katoliker” som irländare och italienare, och ansåg också själva att de var lite snällare mot den amerikanska ursprungsbefolkningen. Man ville gärna lyfta perspektivet att svenskarna var med och byggde det moderna USA.

Vill doktorera om amerikansk stam

Eftre tips från en av sina lärare skrev Fredrik Jansson om sin masteruppsats till artikelform, och därefter fick han den publicerad i en vetenskaplig tidskrift. Nästa mål är att få en doktorandtjänst, och där har han redan en plan om vad han vill forska om: nämligen om en specifik ursprungsstam i USA – Lakota – och deras religion.

– Jag skulle vilja skriva om hur deras världsbild tillåter att objekt som kläder och stenar blir egna subjekt med agens. En klädesdräkt till exempel: för oss är den bara ett objekt, men för deras animistiska världsbild blir objektet blir ett subjekt. En speciell typ av relation mellan människa och objekt uppstår, och den dynamiken vill jag jättegärna undersöka.

Material från 1800-talet

Många kända namn kommer från Lakota-stammen, till exempel Sitting Bull, och det finns bra material bevarat om den från 1800-talet och framåt.

– De bor kvar, de bor i ett reservat och värnar mycket om att behålla sina traditioner, med tanke på vad de har varit med om och att traditionerna skulle utrotas. Nu finns ett väldigt driv för att i stället behålla dem. Det hade varit spännande att kunna åka dit och prata med dem, bara att få se platsen är viktigt, säger Fredrik Jansson.

Text: Elin Widfeldt