Sara Fischer disputerade den 3 december på en avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, inom ämnet plastikkirurgi
Titel på avhandlingen: Sagittal synostosis - surgical outcomes and long-term follow-up"
Kraniotomi med fjädrar en operationsteknik att föredra vid sagittal synostos
Under våra första levnadsår är skallbenens suturer (bensömmar) mjuka och eftergivliga så att hjärnans tillväxt kan ske utan hinder. Men vissa barn drabbas av så kallad prematur sutursynostos vilket innebär att suturerna sluter sig för tidigt, ofta i fosterlivet. Det drabbar cirka 100 barn per år i Sverige. Ungefär 50 av dessa barn har den vanligaste synostosen som är sagittal synostos och påverkar den sagittala suturen som finns i medellinjen högst uppe på skallen. Då kan kraniet inte växa lika bra utåt sidorna utan utvidgar sig istället framåt och bakåt. Huvudet kommer därför att efterlikna kölen på en båt och kallas därför ibland för ”båtskalle”.
Det är vanligast att pojkar drabbas och ofta upptäcks detta tidigt av BVC-sköterskan. Barnet blir då remitterat via barnläkare till något av de två kraniofaciala centra som handlägger kraniofacial vård i Sverige, och det är plastikkirurgiska kliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg eller den vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala (1)
– Min forskning handlar om utvärdering av olika operationsmetoder för barn med just sagittala synostos. Tack vare gott samarbete och koordinering av uppföljningsprogram på bägge sjukhusen har vi kunnat jämföra metoder, vilket är unikt i sitt slag, säger Sara Fischer, verksam plastikkirurg, på Falu Lasarett, Region Dalarna.
Operation både för utseendet och hälsan
Man behandlar sagittal synostos både på grund av funktionella och utseendemässiga skäl och detta görs alltid kirurgiskt. Förhöjt intrakraniellt tryck förekommer som regel inte i spädbarnsåldern men kan utvecklas över tid under de första 5 levnadsåren, om man inte opererar barnet. Det finns även rapporter om att barn som ej opereras utvecklar neuropsykologiska problem.
Runt om i världen används flera olika operationsmetoder. I Sverige används huvudsakligen tre olika kirurgiska tekniker. Dessa är den mindre invasiva (mindre omfattande) metoden kraniotomi med fjädrar som görs på barn yngre än 6 månader och de större ingreppen H-kraniektomi och pi-plastik som kan utföras vid senare ålder. Val av metod är beroende på barnets ålder samt vilken teknik som används på det behandlande sjukhuset.
– Fjädertekniken introducerades i slutet av 1990-talet av det kraniofaciala teamet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och tekniken har sedan spridits runt om i världen. Operationsmetodens syfte är att minimera ingreppet i skallbenet och istället för stora omformningar med förflyttningar av ben, sågas den stängda suturen upp och hålls sedan isär av två eller fler dynamiska fjädrar, vilka avlägsnas efter 4-6 månader.
Viktigt att barn med sagittal synostos remitteras tidigt till kraniofaciala centra
Resultaten från studierna i avhandlingen visar att operationsmetoden kraniotomi med fjädrar är en säker teknik som ökar skallformen lika bra som mer omfattande kirurgi. Detta jämfört med de båda andra större ingreppen.
– Förhoppningen är att bra studier i framtiden kan utföras som styrker dessa resultat. Det är viktigt att barn med sagittal synostos remitteras tidigt till kraniofaciala centra så att den mindre invasiva tekniken kan användas.
Dedikerad till ”Alla barn med sagittal synostos”
TEXT: Susanne Lj Westergren
MER FAKTA
* Illustration – 3D CT rekonstruktioner av normal skalle och olika typer av kraniosynostoser. (Fig 2 sid 3 i avhandlingen). Tidigare publicerade i Maltese, G., Evaluation of surgical outcomes in craniosynostosis, Institute of Clinical Sciences. Department of Plastic Surgery. 2013, Gothenburg University, Sahlgrenska Academy.