Image
*Enzym i ketogenesen
Immunofluorescence-färgning av det hastighetsbegränsande enzym i ketogenesen, HMGCS2 (grönt), i villus i jejunum hos en överviktig individ som skall genomgå RYGB
Photo: Erik Elebring
Breadcrumb

Erik Elebring - Tunntarmens kontroll över blodsockerregleringen - ny kunskap kring fetma och typ-2 diabetes

Published

Erik Elebring disputerade den 9 december på en avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, inom ämnet kirurgi

Titel på avhandlingen: Jejunal control of glucose homeostasis in the human body

Image
Erik Elebring
Erik Elebring civilingenjör i bioteknik
Photo: Privat

Länk direkt till avhandlingen

Tunntarmens kontroll över blodsockerregleringen - ny kunskap kring fetma och typ-2 diabetes

I mag-tarmkanalen utsätts födan för både mekaniska och kemiska krafter som bryter ned den till mindre komponenter, som kan absorberas och senare användas till olika biologiska processer i kroppen. De makromolekyler kroppen främst utnyttjar är proteiner, kolhydrater och fetter. Den största delen av denna absorption sker i tunntarmen som utgör över 90 procent av den totala slemhinneytan i mag-tarmkanalen. Den del av mag-tarmkanalen där det mesta av födoämnesupptaget sker är i jejunum, som är den mellersta delen av tunntarmen.

– Forskningen i min avhandling handlar om hur just tunntarmen hjälper till att styra blodsockerreglering i kroppen. Anledningen till att jag valde detta forskningsfält är att typ-2 diabetes och fetma är sjukdomar som ökar i samhället och att det finns kunskapsluckor i hur tunntarmen bidrar till och påverkar detta, säger Erik Elebring civilingenjör i bioteknik.

Fetma och typ-2 diabetes behandlas med livsstilsförändringar, mediciner och i svårare fall fetmakirurgi av olika slag. Nya fynd har visat att den förbättrade blodsockerregleringen som uppnås vid fetmakirurgin delvis är viktoberoende, och istället beror på den omkoppling av mag-tarmkanalen som görs vid operationen. Jejunum påverkas mycket vid den operationsmetod som kallas Roux-en-Y gastrisk bypass (RYGB), där kopplas magsäcken och den första delen av tunntarmen bort från födans väg och maten går istället direkt från matstrupen till jejunum via en liten kvarlämnad magsäcksficka.

Fokus i avhandlingsarbete har varit hur jejunum, och uttrycket av olika proteiner i jejunum, hjälper till att reglera glukosnivåerna i kroppen, dels beroende av mängden kolhydrater och fett i dieten hos friska frivilliga, dels vid kirurginducerade förändringar hos överviktiga

Jejunum anpassar sig både efter vår diet och fetmakirurgi

Sammanfattningsvis visar studierna i hans avhandling att jejunum anpassar sig till förändringar i dieten och likaså efter RYGB.

Föreslagen mekanism för hur ketogenesen och ketonkroppar inhiberar utsöndringen av GLP-1 från tunntarmen. (Fig 15, sid 40 i avhandlingen)
Photo: Illustration: Ville Wallenius och Erik Elebring

– Vi har nu funnit att det enzym* som är hastighetsbegränsande för ketonkroppsbildningen* ökar i jejunum vid en fettbaserad föda hos friska människor. Vi har också funnit att detta enzym nästan helt försvinner i jejunum hos patienter som genomgår den fetmareducerande operationen RYGB.

Detta är ett nytt fynd eftersom den traditionella bilden är att ketonkroppsbildningen sker i levern vid svält för att bilda energimolekyler från inlagrat fett.

– Forskningsresultat från min avhandling pekar på att detta ketogenes-enzym påverkar både utsöndring av inkretiner från tunntarmen, det vill säga hormoner som frisätts när vi äter och som stimulerar en sänkning av blodsockernivåerna, samt uttrycket av sockertransportörer i tunntarmen. Detta skulle kunna vara en delförklaring till uppkomsten av typ-2 diabetes, samt till varför patienter som genomgår RYGB och har typ-2 diabetes blir av med sin diabetes redan innan de lämnar sjukhuset efter operationen.

MER FAKTA

Ketogenes*/ketonkroppsbildningen - är en biokemisk process som traditionellt sker i levern vid svält, där acetyl-CoA ombildas till olika ketonkroppar, som sedan kan transporteras till vävnader där de används som bränsle. Det hastighetsbegränsande steget är reaktionen till HMG-CoA (hydroximetylglutaryl-koenzym A), som katalyseras av ett enzym som heter HMG-CoA-syntas 2 (HMGCS2). Källa Wikipedia

INFORMATION OM DISPUTATIONEN

Handledare: Ville Wallenius
Biträdande handledare: Lars Fändriks och Anna Casselbrant

Opponent: Jan Eriksson, Uppsala universitet, Uppsala
Betygsnämnd: Cecilia Engström, Mikael Ekelund och Elisabet Jerlhag Holm