Tankar om lycka hos tidigmoderna kvinnor lyfts fram
Det finns en bild av att det knappt fanns några kvinnliga intellektuella i Skandinavien på 1600- och 1700-talen. I ett nytt forskningsprojekt ska Matilda Amundsen Bergström lyfta fram tio kvinnor och deras filosofiska texter om vägen till lycka.
Studien ska titta på hur dåtidens intellektuella kvinnor skrev om hur man hittar lycka, hur man lever ett gott liv och vad ett gott liv egentligen innebär.
– Det är roligt att skriva om något som fortfarande är viktigt och relevant för människor! Det är en klassisk filosofisk fråga, vi människor har skrivit om den i många tusen år och det är fortfarande en fråga som upptar oss och som man kan ha diskussioner om med sina vänner vid middagsbordet. Ämnet berör alla, säger Matilda Amundsen Bergström.
Filosofisk trovärdighet
Hon driver forskningsprojektet Ett lycksaligt liv. Kvinnors moralfilosofi i 1600- och 1700-talens Skandinavien, som egentligen inte främst handlar om vägen till lycka. I stället fokuserar det på hur de skrivande kvinnorna försökte nå ut med sitt budskap: vilka kanaler de använde och hur de bar sig åt för att få filosofisk trovärdighet – att någon lyssnade till vad de skrev och kanske till och med försökte följa råden.
– Ingen vet hur man lever ett gott liv, men hur kommer det sig att vi lyssnar på vad vissa människor säger om hur vi ska leva för att bli lyckliga? Det är särskilt spännande med kvinnor vid den här perioden eftersom man generellt inte lyssnade på vad de sa om hur man borde göra saker.
Fler kvinnor än vad vi i dag tror
En del i projektet är också att försöka ändra den rådande bilden av att det vid den här tiden i princip inte fanns några kvinnor som höll på med intellektuell verksamhet, som skrev eller publicerade.
– Jag försöker få fram att de var fler än vad vi i dag tror, och att det faktiskt fanns sammanhang som de kunde verka i.
Tio författare i fem genrer
I projektet studerar Matilda Amundsen Bergström tio författare i fem olika genrer: filosofiska traktat och verstraktat, psalmböcker och andaktsböcker, tidskrifter, självbiografier och annat självbiografiskt skrivande, samt politiska pamfletter och politiska brev.
– Det är en gammal spaning inom det här forskningsfältet – kvinnors intellektuella verksamhet i äldre tider – att de ofta skrev i sådana genrer som vi i dag inte tänker på som klassiska filosofiska genrer. Därför kan man ha missat deras filosofiska skrivande, säger Matilda Amundsen Bergström.
"Några var riktiga superstars"
Huruvida kvinnorna i studien fick något genomslag i sin samtid eller inte varierar, vissa nådde en stor läsekrets medan andra verkade mer i det fördolda.
– Några var riktiga superstars i sin tid, till exempel en dansk filosof som hette Birgitte Thott. Hon var verkligen inne i de alternativa lärdomskretsar som fanns vid den här tiden – universitet kom de här kvinnorna aldrig in på, men det fanns många andra intellektuella sammanhang och där var hon uppburen och respekterad. Jag skriver också om Hedvig Charlotta Nordenflycht som var den största stjärnan på den kulturella himlen i det svenska 1750-talet.
Utbildning en viktig fråga
Hur blir man då lycklig? Det verkar kvinnorna i studien ha delvis olika tankar om, men ett område förenar flera av dem:
– Det handlar mycket om utbildning, det är en stor fråga. För att kunna leva ett gott liv måste man få använda sitt förnuft och sitt tänkande och då måste man få utbildning. Birgitte Thott till exempel skrev att utbildning är helt avgörande för lycka, och därför måste också kvinnor få tillgång till det. Det är ett tema som återkommer i flera texter.
Text: Elin Widfeldt
Projektet Ett lycksaligt liv. Kvinnors moralfilosofi i 1600- och 1700-talens Skandinavien startade i september 2021 och ligger inom idé- och lärdomshistoria. Matilda Amundsen Bergström har både fått forskningsmedel från Vetenskapsrådet och från Riksbankens Jubileumsfond, vilket innebär att projektet kommer att pågå i totalt 3,5 år.