Fyra forskare vid institutionen för medicin bland världens mest citerade
I år har institutionen för medicin fyra namn på listan över världens mest citerade forskare. Ny för i år är professor Jan Lötvall. 2007 publicerade han och hans grupp en artikel i Nature Cell Biology som har blivit tidskriftens mest citerade genom tiderna.
Det är analysföretaget Clarivate Analytics, som äger Web of Science, som listar den en procent av världens forskare som citeras flitigast. Listan baseras på publiceringar de senaste tio åren, mellan åren 2010-2020. Analysen bygger på data från företagets publikationsdatabas. Listan omfattar totalt 6 602 forskare i hela världen. I år återfinns nio forskare vid Göteborgs universitet på listan, varav fyra tillhör institutionen för medicin.
Högciterad Nature-publicering
Jan Lötvall, som nu också tar plats på listan, är professor i klinisk allergologi vid institutionen för medicin. 2007 publicerade han med sin grupp en artikel i Nature Cell Biology som kommit att bli tidskriftens mest citerade genom tiderna. Där beskrev de för första gången hur celler använder membranomslutna vesiklar i nanostorlek som kallas exosomer för att skicka genetiskt material mellan celler.
– Vi upptäckte en helt ny process som celler använder för att kommunicera med varandra. Detta är nog det största man kan upptäcka i en vetenskaplig karriär, och som forskare är det då ens skyldighet att följa data vilket vi också gör, säger Jan Lötvall.
Nytt sätt att leverera läkemedel
Redan innan intresset för exosomer exploderade insåg han att dessa små vesiklar också skulle kunna användas för att leverera läkemedel till insidan av celler på ett sätt som hittills inte varit möjligt, och att upptäckten öppnar för nya behandlingar för en rad svåra sjukdomar, som sepsis (blodförgiftning) och olika former av cancer. För att skapa förutsättningar för den rigorösa testning som måste göras innan läkemedel kan godkännas har han startat bolag. Nyligen fick han också ett av de största projektbidragen från Vetenskapsrådet inom medicin och hälsa till arbetet med exosomer.
– Vi har skapat exosomer från bakteriella membran som är immunologiskt väldigt aktiva, men samtidigt säkra så att de inte orsakar exempelvis svår inflammation. Vi har med denna teknik utvecklat flera läkemedelskandidater, bland annat ett vaccin mot covid och mot olika bakteriesjukdomar, berättar Jan Lötvall.
Tre forskare som funnits med tidigare
På årets lista finns ytterligare tre forskare vid institutionen för medicin: Fredrik Bäckhed och Valentina Tremaroli som forskar inom området tarmbakterier, samt Karl Swedberg som är seniorprofessor inom kardiologi och omvårdnad.
Mest välkänd är Karl Swedberg för sin forskning kring hjärtsvikt och hjärtinfarkt. På 70- och 80-talet var han först i världen att beskriva hur betablockerare och ACE-hämmare kan rädda livet på människor med hjärtsvikt, något som nu är standardbehandling.
Läs mer: Karl Swedbergs tips till forskare som vill öka sina citeringar
TEXT: ELIN LINDSTRÖM
