Image
Photo: Illustration: Ida Björs
Breadcrumb

Jwan Al-Mukhtar Othman - Bäckenbottenproblem förekommer även hos kvinnor som inte fött barn

Published

Jwan Al-Mukhtar Othman disputerade den 11 februari på en avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, inom ämnet obstetrik och gynekologi

Titel på avhandlingen: Pelvic floor dysfunction in nulliparous women

Image
Jwan Al-Mukhtar Othman
Jwan Al-Mukhtar Othman, specialistläkare inom obstetrik och gynekologi på kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Photo: Lara Othman

 Länk direkt till avhandlingen

Bäckenbottenproblem förekommer även hos kvinnor som inte fött barn

Den övergripande risken för en kvinna att under sin livstid drabbas av bäckenbottenstörningar är i västvärlden 25 procent, och var femte kvinna behöver en operation för urinläckage eller prolaps före 80–85 års ålder. Störningar i bäckenbottens funktion innefattar framför allt urinläckage, framfall och avföringsläckage. Tillstånden skapar stora hälsoproblem för miljontals kvinnor världen över, och leder till påtagliga, negativa effekter på självkänsla, sexualitet, kroppsuppfattning och livskvalitet för kvinnor i alla åldrar.  

– Min forskning i The Swedish Pregnancy, Obesity and Pelvic floor project on nulliparous women SWEPOP-0, syftar till att kartlägga förekomsten av bäckenbottenstörningar hos kvinnor som inte genomgått vare sig en graviditet eller en förlossning. En sådan kunskap gör det möjligt att studera alla riskfaktorer för bäckenbottenstörningar som inte har något samband med barnafödande. På så sätt kan man skapa en referensgrupp för att jämföra förekomsten av bäckenbottenstörning hos kvinnor som inte fått barn med de som fått barn med kejsarsnitt för att kunna uppskatta den relativa effekten av själva graviditeten på bäckbotten säger Jwan Al-Mukhtar Othman, specialistläkare inom obstetrik och gynekologi på kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

I avhandlingen har Jwan Al-Mukhtar Othman studerat förekomsten av urininkontinens, framfall och avföringsinkontinens, och effekten av faktorer såsom ålder och BMI på bäckenbotten hos kvinnor som inte fött barn.  

Ålder, BMI och sängvätning i barndomen är viktiga riskfaktorer

Under 40-årsperioden mellan 25 och 64-års ålder ökade förekomsten av alla undersökta bäckenbottenbesvär, särskilt urininkontinens. Stigande ålder, BMI och sängvätning i barndomen var viktiga riskfaktorer för senare symtom på urin- och avföringsläckage och prolaps.  

– Framfall är mycket sällsynt hos kvinnor som inte fött barn. I vår studie fann vi att de yngsta kvinnorna rapporterade en högre frekvens av symtom på framfall (prolaps), vilket minskade med stigande åldern. Detta ansåg vi kunna bero på att de yngre kvinnorna hade andra likartade symtom från bäckenbotten som en ”skavkänsla” i underlivet, vilket de kunde ha misstolkat som ett framfall. 

Förekomst tarmläckage
Förekomsten av olika varianter av tarmläckage i relation till ålder. (FI betyder Fecal incontinence/avföringsinkontinens) (fig 4, sid 42 i avhandlingen)
Photo: Illustration: Mattias Molin

I den avslutande studien kartlades förekomsten av ofrivilligt tarmläckage. Här fann hon att den dominerande typen av tarmläckage var lös avföring, och förekom hos >90 procent av alla kvinnor med tarmläckage. Läckage av enbart fast avföring var sällsynt. Förekomsten av avföringsläckage ökade signifikant med åldern och BMI och läckagemönstret visade stora likheter med det som rapporterats hos kvinnor med irritabel tarm syndromet (IBS). 

– Sammantaget visar våra studier att bäckenbotten, även hos kvinnor som inte fött barn, har svagheter som predisponerar dem för liknande typer av bäckenbottenstörningar som man ser vid de påfrestningar som barnafödandet medför. 

MER FAKTA 

* Av medelålders svenska kvinnor har 46 procent minst ett symtom på bäckenbottenstörning och 15 procent två eller fler. Nästan varannan kvinna rapporterar urinläckage med eller utan prolapsbesvär 20 år efter en vaginal förlossning.   

INFORMATION OM DISPUTATIONEN

Huvudhandledare:  Maria Gyhagen
Bihandledare:  Ian Milsom

Opponent:  Kerstin Nilsson institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro universitet, Örebro

Betygsnämnd:  Ann Thurin-Kjellberg, Pia Teleman och Ola Bratt