Experter: Kriget i Ukraina

Politik

Svensk utrikes- och säkerhetspolitik

Ulf Bjereld bedriver sedan många år forskning om svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Han har varit huvudansvarig för det mångvetenskapliga forskningsprogrammet "Sverige under kalla kriget" som bland annat fokuserade på Sveriges relationer till stormakterna USA och Sovjetunionen.
Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap, telefon: 031–786 1240, mobil: 070–230 4603, e-post: ulf.bjereld@pol.gu.se

USA:s politik gentemot Ukraina 

Stephen Zunes är en amerikansk forskare inom internationella relationer som specialiserat sig på USA:s utrikespolitik. Han har kunskap om USA:s roll i att mobilisera globalt motstånd mot den ryska invasionen, den inrikespolitiska debatten om USA:s förhållningssätt och splittringen inom den internationella vänstern när det gäller lämplig respons på kriget.
Stephen Zunes, professor i politik vid University of San Francisco och gästprofessor vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, telefon: +1 831 234 9468 e-post: zunes@usfca.edu (talar endast engelska)

Det europeiska säkerhetssystemet, EU som internationell säkerhetsaktör

Adrian Hyde-Price forskar om europeiska internationella relationer, med särskilt fokus på makt och internationell ordning i Europa. För närvarande är han inbegripen i forskning om bland annat militär omvandling i Europa, samtida tysk säkerhets- och försvarspolitik samt i ett projekt om NATO efter Afghanistan. Adrian ger sina intervjuer på engelska.
Adrian Hyde-Price, professor i statsvetenskap, telefon: 031–786 6145, e-post: adrian.hyde-price@gu.se

Krig, fred och säkerhet

Joakim Berndtsson undervisar främst i internationella relationer på teman som rör krig, fred och säkerhet. Han forskar om svensk försvarspolitik, totalförsvar, privata säkerhetsaktörer i konfliktområden samt frågor om militär profession och identitet.
Joakim Berndtsson, docent i freds- och utvecklingsforskning, e-post: joakim.berndtsson@globalstudies.gu.se

Natos roll i konflikten

Florian Kühn är expert på säkerhetsfrågor, internationell intervention och statsbyggande. Han kan bland annat kommentera Natos roll i konflikten. Florian ger sina intervjuer på engelska.
Florian Kühn, universitetslektor i freds- och utvecklingsforskning, e-post: florian.p.kuehn@gu.se

Israels reaktioner på kriget

Isabell Schierenbeck forskar om politik i Mellanöstern med fokus på Israels inrikespolitik. Hon kan svara på frågor om hur regionala maktspelare i Mellanöstern reagerar på kriget i Ukraina.
Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap, telefon: 070-891 7518, e-post: isabell.schierenbeck@globalstudies.gu.se

Prepping

I skuggan av kriget i Ukraina växer svenskarnas krismedvetenhet, med en ökad efterfrågan på MSB:s broschyr Om krisen eller kriget kommer, diskussioner om att se över skyddsrum och mer försäljning av produkter som går att lagra. Konsumtionsforskare Elias Mellander studerar mekanismerna bakom preppingkulturen i Sverige, och ser en förändring i synen på att aktivt förbereda sig för en nationell kris.  
Elias Mellander, konsumtionsforskare och etnolog, telefon: 031–786 6760, 070–583 8426, e-post: elias.mellander@gu.se

Demokrati

Auktoritära ledare och krig

Staffan I. Lindberg är föreståndare för Varieties of Democracy-institutet (V-Dem). Han forskar om demokrati och mänskliga rättigheter i världens länder. Den våg av avdemokratisering (autokratisering) som världen är i, startades av Putin efter hans maktövertagande 1998. Ryssland var det första land som började avdemokratiseras, och många har därefter följt i Putins spår. Forskningen visar helt otvetydigt att avdemokratisering leder till mer krig. V-Dem institutet och Staffan I. Lindberg har varnat för detta under flera år och deras världsledande data på demokrati och avdemokratisering dokumenterar dessa trender i världen.
Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap, telefon: 031–786 1226, 073–3761 540, e-post: staffan.i.lindberg@pol.gu.se

Bistånd och demokrati

Agnes Cornell forskar om demokratisk utveckling, dess sammanbrott och överlevnad, demokratibistånd, och biståndets betydelse för demokratisk utveckling. Hon forskar även om relationen mellan civilsamhälle, staten (dess offentliga förvaltning) och det politiska systemet. Hon kan svara på allmänna frågor om detta, inte specifikt om kriget i Ukraina.
Agnes Cornell, docent och universitetslektor i statsvetenskap, telefon: 031–786 2359, mobil: 070–744 1181, e-post: agnes.cornell@pol.gu.se

Migration och flyktingar

Interna flyktingar i Ukraina

Gregg Bucken-Knapp kan svara på frågor om interna flyktingar i Ukraina, det vill säga de som har tvingats lämna sina hem och flytta till andra delar av Ukraina sedan konflikten i östra Ukraina och annekteringen av Krim 2014. Han kan också kommentera frågan om hur utmaningen med en eventuell ny flyktingström från Ukraina till EU kan uppfattas av vissa länder. Han önskar kontaktas och svara på frågor via mail.
Gregg Bucken-Knapp, professor i offentlig förvaltning, e-post: gregg.bucken-knapp@spa.gu.se

Flykting- och migrationspolitik

Andrea Spehar forskar om olika aspekter av migration, migranter och integrationspolitik. Hon forskar även om EU:s migrationspolitik och medlemsländernas ställningstaganden i migrationsfrågan.
Andrea Spehar, docent och universitetslektor i statsvetenskap, telefon: 031–786 1192, mobil: 070–769 4850, e-post: andrea.spehar@pol.gu.se

Integrationsprojekt för nyanlända

Många människor flyr nu återigen till Sverige och kommer att få delta i olika integrationsprojekt. I ett tvärvetenskapligt forskningsprogram vid Handelshögskolan har ett forskarteam studerat närmare 300 olika integrationsinitiativ, och identifierat faktorer som kan påverka integrationsarbetet. Andreas Diedrich, är ansvarig för forskningsprogrammet och kan tala om resultaten från studien.
Andreas Diedrich, docent i företagsekonomi, telefon: 031–786 5404, 073–230 8896, e-post: andreas.diedrich@gri.gu.se

Att lära sig svenska som ukrainsk flykting

Språket är en viktig del in i samhället och Elena Volodina är initiativtagare till en kursserie där ukrainska flyktingar kan lära sig svenska själva med hjälp av datorverktyg och språkteknologiska lösningar. Elena Volodina forskar i svenska som andraspråk utifrån språkteknologi och har tidigare arbetat som språklärare. Hon har också personlig erfarenhet av hur ukrainska flyktingar kan integreras i det svenska systemet och svårigheter som de kan mötas av.
Elena Volodina, forskare på Språkbanken Text, telefon: 073–625 6535, e-post: elena.volodina@svenska.gu.se

Digital teknik för integration och språkinlärning

FN bedömer att flera miljoner ukrainare kommer att vara på flykt inom den närmaste tiden. För många nyanlända som kommer till Sverige är möjligheten att förstå språket och på sikt hitta ett arbete en förutsättning för en normal vardag. Nataliya Berbyuk Lindström forskar om interkulturell kommunikation och hur digital teknologi kan underlätta integration och bidra till språkkunskaper.
Nataliya Berbyuk Lindström, docent i kommunikation med inriktning mot tillämpad kommunikationsteknologi, telefon: 031–786 5556 , e-post: nataliya.berbyuk.lindstrom@ait.gu.se

Barn på flykt

Allt fler människor befinner sig nu på flykt från Ukraina, och i Sverige förbereder sig olika myndigheter för att ta emot flyktingar. Henry Ascher har bred kunskap om migration och hälsa. Han är särskilt intresserad av hur barn och unga reagerar på krig och flykt, baserat på vetenskapliga studier och kliniska erfarenheter.
Henry Ascher, professor i folkhälsovetenskap, telefon: 076–618 68 41, e-post: henry.ascher@gu.se

Sexuella övergrepp

Sexuellt våld i krigstid

Maria Stern har forskat om genus i militären och sexuellt våld i krig i snart 17 år. Hon kan kommentera generellt kring våldtäkter och sexuella övergrepp i krigstid.
Maria Stern, professor i freds- och utvecklingsforskning, telefon: 031-786 46 76, e-post: maria.stern@globalstudies.gu.se 

Kärnkraftverk i Ukraina

Kärnkraftsberedskap, strålskydd och miljöpåverkan

Mats Isaksson forskar om mätning av radioaktiva ämnen i människokroppen och i miljön, samt om beräkning av stråldoser i samband med olyckor. Han arbetar också med strålskyddsberedskap i samband med utsläpp av radioaktiva ämnen.
Mats Isaksson, professor i radiofysik, telefon: 070–593 14 61, e-post: mats.isaksson@radfys.gu.se

Strålningsskador

Eva Forssell-Aronsson vet vad som händer med människokroppen om den utsätts för strålning. Hon är kunnig om risker och cancerförekomst i samband med strålning och kan bedöma risker för människor vid olika stråldoser.
Eva Forssell-Aronsson, professor i radiofysik, telefon: 031–342 2349, 070–372 2626, e-post: eva.forssell_aronsson@radfys.gu.se

Nutid och historia

Ukraina i kampen mot självständighet och nationell identitet

Oksana Shmulyar Gréen är forskare i sociologi. Hennes doktorsavhandling handlade om Rysslands ekonomiska och politiska utveckling under 1990-talet och framåt, samt relationer med väst. Hon har också forskat om välfärdsfrågor i Öst- och Centraleuropa. På senare tid fokuserar hennes forskning kring samhällsutveckling i och mobilitet inom EU, och bl a migration från Ukraina. Hon har en bred internationell utbildningserfarenhet från bland annat sin kandidatutbildning i Ukraina, sin masterutbildning i Tjeckien samt forskningsvistelser i bland annat Österrike och Ryssland.
Oksana Shmulyar Gréen, docent i sociologi, e-post: oksana.shmulyar@socav.gu.se (mejla för att komma överens om en tid att bli uppringd)

Rysslands relation till Kina

Fredrik Fällman är sinolog och forskar om religion och propaganda i Kina, undervisar i kinesiska och Kinas moderna historia. Han har följt Kinas utveckling under 30 år och kan kommentera relationerna Kina-Ryssland och parallellerna mellan Kina-Taiwan och Ryssland-Ukraina.
Fredrik Fällman, docent i sinologi, telefon: 031–786 4621, e-post: fredrik.fallman@sprak.gu.se

Ryssland och Sovjetunionen då och nu

Per Månsons forskning och undervisning har sedan 1990-talet varit inriktad på Ryssland och Sovjetunionen, både vad gäller historien och nutiden. Han har bland annat forskat om Ryssland under Jeltsin och Putin. Han skriver nu på en bok om den historiska bakgrunden till den ryska revolutionen 1917 och senare om Sovjetunionens utveckling fram till Sovjetunionens upplösning 1991.
Per Månson, professor emeritus i sociologi, telefon: 031–786 4828, mobil: 076–014 0207, e-post: per.manson@gu.se

Folkrätt

Folkrättsliga aspekter

Joachim Åhman är professor i internationell rätt och forskar bland annat om ekonomisk folkrätt, internationella organisationer och förhållandet mellan folkrätt och nationell konstitutionell rätt. Han kan svara på allmänna frågor om folkrättsliga aspekter.
Joachim Åhman, professor i internationell rätt, telefon: 031–786 4434, mobil: 070–368 1932, e-post: joachim.ahman@law.gu.se

Medier och propaganda

Medier

Marie Grusell bedriver sedan många år forskning inom ämnen som medier, strategisk kommunikation och politisk kommunikation. Hennes forskningsfokus kan sammanfattas under temat: Påverkan - på nya villkor.
Marie Grusell, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, telefon: 031–786 4985, mobil: 070–6721996, e-post: marie.grusell@jmg.gu.se

Desinformation och försök till påverkan

Orla Vigsø studerar politisk retorik men även desinformation och andra former av propaganda och försök till påverkan. Dessutom forskar han i kriskommunikation.
Orla Vigsø, professor i medie- och kommunikationsvetenskap och tidigare professor i retorik, telefon: 073–423 3098, e-post: orla.vigso@jmg.gu.se

Journalistik

David Crouch undervisar vid Göteborgs universitets internationella masterprogram i undersökande journalistik. Han har en bakgrund bland annat som utrikesreporter i Ryssland och Ukraina. Under den orangea revolutionen 2004–2005 var han på plats i Ukraina och han bodde i Ryssland under åren 1991 till 1997. Han har ett stort intresse för mediebevakning av krig. Han talar även ryska och har många kontakter hos ukrainska och ryska medier. David ger helst intervjuer på engelska.
David Crouch, universitetslektor i journalistik, telefon: 072–324 2625, e-post: david.crouch@jmg.gu.se

Ekonomi

Ekonomiska perspektiv på konflikten

Ola Olsson är professor i nationalekonomi och forskar bland annat om konfliktekonomi, naturresurser och internationell ekonomi. Han kan kommentera de nationalekonomiska aspekterna av konflikten och vilka följder de kan få för Sveriges och världens ekonomi.
Ola Olsson, professor i nationalekonomi, telefon: 031–786 1341, mobil: 076–618 1341, e-post: ola.olsson@economics.gu.se

Katastrofmedicin och krisbehandling

Sjukvården i Ukraina

Sjukvården i Ukraina är rustad att hantera de personskador som kan uppstå om krisen eskalerar, men den prehospitala vården dras med stora organisationsproblem. Även korruption och oförmåga att använda de tillgängliga resurserna på bästa sätt försämrar landets krisberedskap. Som expert inom katastrofmedicin var Amir Khorram-Manesh 2015 på plats i huvudstaden Kiev och i landets andrastad Kharkov för att hjälpa landet etablera utbildning för att öka samhällets möjligheter att möta konsekvenserna av ett krig.
Amir Khorram-Manesh, docent i kirurgi, telefon: 070–772 2741, e-post: amir.khorram-manesh@surgery.gu.se

Hantering av oro
Det som händer i Ukraina väcker oro även hos oss i Sverige. Ingmar Skoog har arbetat med och undervisat om psykologiska kriser och krisbehandling under många år och kan svara på hur vi kan hantera alla de känslor och tankar som kan uppstå i och med kriget i Ukraina.
Ingmar Skoog, professor i psykiatri, telefon: 031–343 8640, 070–943 3681, e-post: ingmar.skoog@neuro.gu.se

Kultur, språk

Språk, historia och kultur i Ukraina och Ryssland

Thomas Rosén forskar och undervisar om moderna och historiska aspekter på det ryska och ukrainska språket. Han undervisar också i rysk kultur- och idéhistoria och kan belysa centrala delar av den ryska kulturens historia som är avgörande för förståelsen av dagens Ryssland. Thomas Roséns forskning är särskilt inriktad på historisk sociolingvistik, inom vilken man studerar skärningspunkten mellan samhälle och språk. Under våren 2022 utkommer monografin Russian in the 1740s. För närvarande deltar han i ett projekt för att skapa en svensk-ukrainsk onlineordbok. Projektet finansieras av Svenska institutet. 
Thomas Rosén, fil. dr och universitetslektor i slaviska språk, telefon: 031–786 5078, mobil: 073–369 0433, e-post: thomas.rosen@sprak.gu.se

Kulturarvets roll i krig och fredsbyggande

Feras Hammami  kan kommentera vilken roll kulturarv kan spela i krig, konflikt och fredsbyggande i allmänhet, men inte specifikt i Ukraina. Statyer, byggnader, landskap och andra materiella strukturer är en viktig del av nationsbyggandet och andra former av identitetspolitik och maktrepresentation. Att riva det materiella kulturarvet, som vittnar om enskilda och kollektiva minnen för vissa samhällsgrupper, kan leda till eller stegra en konflikt. En liknande roll är finns också för de immateriella kulturarvet, som till exempel språk, musik, mat, valuta, och andra traditioner. Oftast blir de materiella och immateriella aspekterna något som representerar de gamla makthavarna i förhållande till de konkurrerande makterna. 
Feras Hammami, docent i kulturvård, telefon: 031–786 57 00, 073–968 60 27, e-post: feras.hammami@conservation.gu.se