Johan problematiserar för hållbar infrastruktur

En järnväg måste löpa relativt rakt, människors hälsa får inte påverkas negativt och hänsyn måste tas till omkringliggande natur, som exempelvis naturreservat. De planerade stambanorna för höghastighetståg mellan Göteborg, Stockholm och Malmö, är med andra ord ett av de största och mest komplicerade infrastrukturprojekt man kan tänka sig. Johan Wedberg tog sin examen från Smil år 2017 med inriktning kulturgeografi. Idag är han anställd på Trafikverkets verksamhetsområde Stora projekt, i Göteborg, där arbetar han med sträckorna Göteborg – Borås samt Hässleholm – Lund.

— Kortfattat kan man säga att mitt jobb handlar om att lösa de här frågorna. Jag tittar på var det blir bäst att lägga järnvägen, berättar Johan som har titeln teknikingenjör, miljö och mobilitet, på Trafikverket.

Hoppade av Chalmersutbildning

Intresset för tåg och järnväg har följt med sedan unga år, inte minst tack vare pappans modelljärnväg som han ägnade mycket tid åt som barn. Idag är samhällsbyggande och samhällsplanering något som intresserar honom generellt. När det var dags att välja utbildning sökte han därför till Chalmersprogrammet som då hette Väg- och vattenbyggnad.

Efter bara två veckor valde han ändå att hoppa av utbildningen. Johan menar att han saknade en samhällsvetenskaplig dimension på programmet. Istället bestämde han sig för att fördjupa sig i miljöfrågor och började läsa på Smil. Till en början var han ganska säker på att han skulle välja nationalekonomi som inriktning, men precis innan terminsstart det andra året bytte han till kulturgeografi.

— Då förstod jag att kulturgeografi handlar om samhällsplaneringsbiten. Det var ju anledningen till att jag började på Chalmers, men här kunde jag få den samhällsvetenskapliga inriktningen som jag saknade där.

Problematiserar och resonerar

Kortfattat handlar kulturgeografi om hur människor, verksamheter och platser utvecklas i relation till varandra och omvärlden. Det handlar också om att problematisera samhällsbyggnadsprocesserna, vilket Johan anser att han har stor nytta av i sin nuvarande roll på Trafikverket. Han nämner ett exempel från när han under en period arbetade med att planera infrastrukturen runt om en järnvägsstation, och man diskuterade hur trafikanslutningarna till stationen kunde hanteras på bästa sätt. Här behövde de fundera på vad olika lösningar får för effekter.

— Hur kan vi sträva mot målet om ett mer hållbart resande? Vad får det för effekter för olika samhällsgrupper? Att problematisera och resonera kring vad det är vi faktiskt vill uppnå är en av kulturgeografens styrkor, berättar Johan.

Andra gången gillt

Redan under tiden då han pluggade på Smil sökte Johan en tjänst på Trafikverket. Då fick han inte jobbet och valde istället att läsa en master i kulturgeografi på Göteborgs Universitet. När han började närma sig examen hörde han åter igen av sig till rekryteraren på Academic Work, som är de som förmedlar många av jobben för nyutexaminerade på Trafikverket. Han blev direkt kallad på intervju och innan terminen var slut hade han en anställning.

— Jag kan verkligen rekommendera att man börjar undersöka kanalerna där jobben annonseras och rekryteringen sker innan man är klar med utbildningen. Det kan ta lite tid att sätta sig in i.

I år har det gått 20 år sedan Smil-programmet startade och inom samhällsplanering har mycket hänt. Idag är klimatfrågor och miljö något som all samhällsbyggnad måste förhålla sig till. Det i kombination med att allt fler aktörer samverkar och samexisterar har lett till att det blivit mer komplext. Generalistperspektivet och förmågan att ha en överblick är därför en värdefull kompetens, menar Johan.

— Det tvärvetenskapliga angreppssättet som jag har med mig från Smil har varit väldigt betydelsefullt. Det är en modern utbildning som blir mer och mer aktuell för varje år som går.