Anja Smits, professor i neurologi vid Göteborgs universitet, debuterar som skönlitterär författare. Både vetenskap och sjukhusmiljö är viktiga delar i berättelsen, men boken handlar inte om henne själv.
Boken heter Den tysta korridoren och kom ut på förlaget Ekström & Garay den 28 april. I romanen följer vi två huvudkaraktärer där den ena är en driven vetenskapsman och den andra är cancerforskare. Fysikern David Tellman drabbas av ett epileptiskt anfall mitt under en fullsatt föreläsning, och får snart beskedet att han har en hjärntumör. Onkologen Mette Øst, nyinflyttad från Danmark, blir hans behandlande läkare.
– När vi drabbas av svår sjukdom får våra närmaste en stor betydelse, och det är nästan omöjligt att ta sig igenom den ensam. Man kan inte längre leva som tidigare, men om man kan sänka sina ambitioner går det ändå att leva ett värdefullt och innehållsrikt liv, säger Anja Smits.
Många likheter
Precis som bokens huvudperson Mette är Anja Smits expert på hjärntumörer, och precis som karaktären i boken har även Anja erfarenhet av att komma som läkare till Sverige från ett annat europeiskt land; i hennes fall Nederländerna. Men även om författaren har mycket gemensamt med huvudkaraktären är boken inte självbiografisk.
– Det var ett medvetet val att låta Mette bli onkolog och inte neurolog, som jag. Hon är en annan, fiktiv person, som jag hittat på, säger Anja Smits.
Karaktären Mette Øst kämpar för att stå emot de svenska sjukvårdshierarkierna, där härskar- och tystnadskultur sitter i väggarna på det fiktiva sjukhus där hon arbetar.
Återhållsamt språk
Som professor och överläkare har Anja Smits stor vana vid att skriva, men då vetenskapliga arbeten och kliniska beskrivningar. Kanske är det därför språket i hennes roman också är nedskalat och återhållsamt. För henne har det varit viktigast att få fram händelseförloppet och karaktärernas tankar, men i bearbetningsfasen av manuset gick hon tillbaka i texten för att ge en mer utförlig beskrivning av exempelvis miljön där hon tyckte att det behövdes.
Långsamtväxande hjärntumörer
Anja Smits lämnade Uppsala universitet för Göteborgs universitet för fem år sedan. Inom sitt utbildningsuppdrag undervisar hon inom neurologi på flera av Sahlgrenska akademins program. Hon är också en del av en stor grupp som studerar olika former av hjärntumörer, där både neurokirurger och onkologer ingår. Ett fokusområde för gruppen är lågmaligna gliom, som är en långsamtväxande hjärntumörsjukdom som under fem till tio år, ibland ännu längre, utvecklas till en mer aggressiv sjukdom.
– Vi försöker förstå varför det går bättre för vissa patienter, och varför sjukdomsutvecklingen kan gå betydligt snabbare för andra. Forskningen tyder på att yngre patienter generellt har en bättre prognos, och att det finns sub-typer med en annan molekylär tumörprofil, säger Anja Smits, som har translationella forskningssamarbeten med bland andra Rudbecklaboratoriet, Uppsala universitet och Helena Carén på Institutionen för biomedicin.
Möjlighet att reflektera
När boken nu är utgiven är hon glad över att hon låtit berättelsen vara hennes egen. Hon har inte känt sig hämmad eller ansträngt sig för att andra ska tycka om boken.
– När jag skrev fick jag själv möjlighet att reflektera mycket över frågor som berör och intresserar mig, som det vetenskapliga drivet och människans förmåga att hantera svåra situationer. Det vore naturligtvis roligt om läsaren känner igen dessa situationer, men jag hade inte kunnat skriva den annorlunda, konstaterar hon.