"Man kan absolut lära sig att bli mer kreativ!"
I knappt två decennier har Sven Hemlin forskat om kreativitet och innovation. I flera böcker beskriver han hur olika miljöer och klimat på arbetsplatser antingen främjar eller hämmar kreativitet och nyligen var han inbjuden till HR föreningens forskardag i Stockholm för att prata om ämnet. Men vad är egentligen kreativitet? Och varför pratar alla om det i dag?
Först, vad är egentligen kreativitet?
– Det är ett resultat av en process som frambringat något nytt och användbart. Just användbart viktigt. Den här definitionen är den etablerade i forskningssammanhang och det finns konsensus kring den. Men sedan finns det naturligtvis en hel del andra.
Användbart säger du. Är det i form av en ny produkt? Är det definierat utifrån behov i ekonomin då?
– Nej, inte nödvändigtvis, men ofta förstås det som till exempel ett nytt läkemedel mot cancer. Men ett musikstycke som är nyskapande kan också sägas vara användbart om någon gillar att lyssna på det. Ett konstverk som många tycker om kan sägas vara användbart för dem.
På senare år har ordet kreativitet fått ökad betydelse i samhällsdebatten. Det känns nästan som att kreativitet är den högst värderade egenskapen just nu. Varför är det så?
– Dels handlar det om den teknologiska utvecklingen. Den skapar förutsättningar för ökad kommunikation och en ökad tillgång till kunskap vilket främjar kreativitet. Tekniken skapar också nya möjligheter. Till exempel kan alla ha sin egen musikstudio hemma, alla kan spela in sin egen musik. Sedan har vi globaliseringen som bidrar till ökat resande vilket ökar kreativiteten genom att människor möts ansikte mot ansikte, kommunicerar, delar idéer och kunskaper. Den tredje punkten är ekonomin som ständigt utövar ett tryck på företag att åstadkomma nya produkter och nya tekniska lösningar. Sedan 15-20 år har innovation blivit ett ledord i nästan alla företag. I Sverige startades till exempel en statlig myndighet för att stödja innovationer i företag, Vinnova – verket för innovationssystem.
Så innovationer har blivit viktigare för företag?
– Ja. Och på senare år har även offentliga sektorn blivit mer intresserade av innovationer.
Vilken är skillnaden mellan kreativitet och innovation?
– Det kreativa resultatet är bara första steget i en innovationsprocess. Man måste kunna omvandla det kreativa resultatet till en marknadsinriktad produkt som kan säljas, för att kunna sägas ha åstadkommit en innovation. Kreativitet är nödvändigt för innovationer, men är inte tillräckligt.
Du har ju studerat hur yttre faktorer i grupper, främst forskargrupper, främjar eller hämmar kreativitet. Så vad är viktigt för att en grupp ska bli kreativ och åstadkomma innovationer?
– Flera saker förstås! En viktig sak är det psykosociala klimatet i innovativa arbetsgrupper. Det handlar om att medarbetare ska ha kul, att man ska känna sig trygg att uttrycka vilka åsikter som helst och det ska finnas respekt för varandra. Men det måste också finnas en spänning i gruppen, ett utbyte av skilda åsikter. Alla får inte tycka lika. Det finns något som kallas för heterogenitetsprincipen som handlar om att gruppmedlemmarna ska vara olika genom funktionella skillnader i ett kunskapsområde. En grupp där alla är nöjda och glada och har likadana åsikter, är inte en kreativ grupp.
Det är alltså viktigt att man tänker olika?
– Ja, men ändå att man kan ämnesområdet som innovationsgruppen ska jobba med.
Är det bara olikheter i form av kunskaper det handlar om?
– Ja precis, kön och etnicitet spelar ingen roll även om det såklart kan vara trevligt på det personliga planet om inte alla är lika. Men för innovationer är kunskapen det viktiga. Så här har ju alltså ledaren som ska sätta ihop gruppen ett stort ansvar att se till att det finns de här funktionella skillnaderna i kunskap. Ledaren måste också ha expertis och kunskap inom åtminstone ett område som gruppen ska jobba med. Kreativitet är en kognitiv aktivitet och ledaren måste kunna ge stöd intellektuellt, men också förstås emotionellt. Belöningar i form av enkla saker som att fixa kaffebröd, att ge beröm ofta och säga när någon har gjort något bra har visat sig väsentligt. Och det ska vara individorienterat! Det är bättre att belöna personer individuellt än grupper i sin helhet när enskilda gjort särskilda insatser.
Vad kan hämma kreativitet?
– Ett starkt korrigerande klimat där ingen vågar ta några risker, grupper där det finns starka personliga konflikter och ett ledarskap som inte bryr sig om klimatet i gruppen - det motarbetar kreativa utfall.
Hur vet man att det här stämmer?
– En avsevärd mängd empiriskt stöd finns för de här slutsatserna om vad som påverkar kreativitet och innovation. Exempelvis har psykologer utarbetat så kallade klimatskalor för att mäta det psykosociala klimatet i arbetsgrupper för kreativitet och innovationer. Där får medarbetare ta ställning till ett ganska stort antal påståenden för att ge sin uppfattning om klimatet. Det betyder alltså att om en arbetsgrupp får höga värden så ska det också korrelera med att man producerar många innovationer; och det har visat sig att sådana här undersökningar har god träffsäkerhet.
Det här handlar ju om grupper, men kan man på individnivå lära sig att bli mer kreativ? Eller är det medfött?
– Absolut kan man lära sig att bli mer kreativ och det finns ju stor efterfrågan på det nu. En sak handlar om extensiv kunskap. Det betyder både djup och bred kunskap inom det området man ska syssla med. Om man ser kreativitet som en kognitiv problemlösningsprocess så är det lättare att finna kopplingar ju bredare och djupare kunskap du har. Du kan bolla med fler kopplingar än om du har väldigt begränsad kunskap. Informationsteknologi är viktigt eftersom det ger tillgång till mer kunskap. Jag vet inte riktigt hur det är med konstnärer men om man går tillbaka och tittar på stora mästare som Pablo Picasso och Vincent Van Gogh så hade de ju oftast mycket god träning i måleri. Picasso var ju till exempel en utomordentligt duktig tecknare. Ju mer kunskap du har, desto lättare är det att gå utanför den och skapa något nytt.
Hur är det med motivation?
– Ja visst, ju större inre motivation, intresse och passion desto lättare, ja nödvändigt, är det att bli kreativ. Det är utmärkande för både konstnärer, musiker och vetenskapsmän. Ett tag trodde man att om man gav till exempel kreativa forskare mer lön och priser så skulle de bli mindre kreativa eftersom de då bara skulle jobba för pengarna, inte utifrån sin passion och inre motivation. Men det var helt fel. Mer pengar kan faktiskt göra en person lite mer kreativ.
Men kan mer lön skapa inre motivation?
– Nej, det krävs detta först. Sedan kan du bli ytterligare lite mer kreativ om du som till exempel som professor får lite mer i lön.
Går det att höja den inre motivationen?
– Det är en svår fråga. Har du inte något som helst intresse för en sak så känns det svårt att locka fram det. Man kan tänka på barn som inte tycker det är kul att till exempel spela hockey eller schack. Någon liten gnutta intresse måste nog finnas där från början. Å andra sidan kan ett motstånd övervinnas om man gör det. Till exempel spelar några partier schack och upptäcker att det är kul.