Han får prestigefyllt fellowship – för att lösa gåtan kring leversjukdomen PSC
Trots årtionden av forskning finns idag inget läkemedel som kan bromsa eller bota primär skleroserande kolangit, en kronisk leversjukdom som är en av de vanligaste orsakerna till levertransplantation. Antonio Molinaro är en av forskarna som kan vara lösningen på spåren. Nu tilldelas han ett prestigefyllt fellowship för att undersöka mekanismerna bakom sjukdomen på ett världsledande forskningscentrum i Norge.
Antonio Molinaro tilldelas årets UEG Research Fellowship 2022. Utmärkelsen delas ut av United European Gastroenterology och innebär en finansiering om 50 000 Euro för att tillbringa ett år med en välrenommerad forskningsledare. För Antonio Molinaros del innebär det att han får tillbringa tolv månader på Norwegian PSC Research Center vid Universitetet i Oslo och Oslo Universitetssjukhus.
– Det är en otrolig möjlighet för mig att få forska på ett av de bästa forskningscentren för leversjukdomar. Det kommer att hjälpa mig att slutföra mitt projekt och i ett större perspektiv också att utveckla mina egna kunskaper och färdigheter för att kunna starta en egen forskargrupp i Göteborg med fokus på primär skleroserande kolangit, säger han.
Tillverkas av tarmbakterier
Antonio Molinaro är forskare vid Wallenberglaboratoriet vid Institutionen för medicin och arbetar som specialistläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han utbildade sig till hepatolog på Sapienza University of Rome i Italien och disputerade 2018 på Göteborgs Universitet med avhandlingen Microbial regulation of metabolic diseases.
Hans avhandling fokuserade på tarmmikrobiotans roll i utvecklingen av metabola sjukdomar som diabetes, obesitas och fettlever och hur så kallade metaboliter som produceras av bakterier och andra mikroorganismer i tarmen påverkar processer i kroppen.
Ett av hans viktigaste fynd var upptäckten av ny mikrobiellt producerad molekyl, imidazolepropionat (ImP), som tarmmikrobiotan bildar genom omvandling av histidin, en aminosyra vi får i oss via maten.
– 2018 upptäckte vi att det fanns ökade nivåer av ImP i blodet hos personer med typ-2 diabetes, samt att ImP störde glukosmetabolismen och därmed påverkade glukosnivåerna i blodet. Vi kartlade också de molekylära mekanismerna ImP har i insulinsignalering, säger Antonio Molinaro.
Nyupptäckt molekyl kan vara nyckel
Sedan dess har ny forskning visat att ImP inte bara har en koppling till typ 2-diabetes, utan även till andra sjukdomar, bland annat leversjukdomen primär skleroserande kolangit (PSC). Det är något som Antonio Molinaro nu ska undersöka vidare. Projektet bygger på hypotesen att ImP har en viktig roll i sjukdomsutvecklingen vid PSC.
– Vi har redan visat att ImP kan påverka intracellulära signalvägar som är viktiga för levern. Vi har också visat att patienter med PSC har högre nivåer av ImP jämfört med friska personer, samt att förhöjd ImP är en riskfaktor för ökad dödlighet bland PSC-patienter, säger Antonio Molinaro.
Om forskargruppen lyckas visa på ett orsakssamband mellan ImP och PSC, så skulle det på sikt kunna leda till en botande läkemedelsbehandling – något som i dag saknas.
– Då skulle man kunna ta fram nya läkemedel som hämmar ImP-produktionen eller modulera tarmmikrobiotans sammansättningen för att minska mängden av bakterier som producerar ImP, säger Antonio Molinaro.
TEXT OCH FOTO: KARIN ALLANDER
- Är en inflammatorisk leversjukdom som leder till ärrbildning och förträngningar på gallgångarna så att gallflödet hindras.
- Har en stark koppling till inflammatoriska tarmsjukdomar. 80 procent av patienterna har samtidigt ulcerös kolit.
- Två tredjedelar av de som drabbas är män.
- Sjukdomen kan uppstå vid alla åldrar, men diagnosen ställs oftast hos unga vuxna.
- PSC är ofta asymtomatisk och diagnostiseras då vanligen vid utredning av förhöjda levervärden.
- Sjukdomen kommer ofta i skov, med gradvis försämring. Vid symtomatisk sjukdom är gulsot, klåda, feber, infektion i gallvägarna (kolangit) och buksmärta de vanligaste symtomen.
- PSC kan leda till skrumplever och leversvikt. Det finns även en ökad risk för cancer i lever, gallvägar och tarmarna.
- Orsaken till sjukdomen är fortfarande okänd och det finns ännu ingen medicin som kan bota eller förhindra sjukdomsförloppet. Levertransplantation är idag den enda botande behandling.
Källa: Läkartidningen
