Mikael håller koll på finanspolitiken

Berätta lite om dina nuvarande arbetsuppgifter 

Image

Finanspolitiska rådet är en expertmyndighet under Finansdepartementet som har i uppdrag att analysera regeringens ekonomiska politik. Huvuddelen av uppdraget är att utvärdera huruvida finanspolitiken stämmer överens med det finanspolitiska ramverket och är förenlig med långsiktigt hållbara offentliga finanser. Vår instruktion är dock ganska bred och ger oss utrymme att uttala oss om andra ekonomisk-politiska frågor som vi bedömer som särskilt viktiga.

Arbetet på rådet kretsar kring rapportskrivande och mina huvudsakliga arbetsuppgifter är att läsa texter om ekonomi och skriva analyser för rådets räkning. Vår huvudpublikation heter Svensk finanspolitik och publiceras i maj varje år. Därutöver publicerar vi vissa år så kallade ”Särskilda studier i finanspolitik” om specifika frågor som ligger lite vid sidan av kärnan i vårt mandat. Under det senaste året har jag lagt större delen av min arbetstid på en sådan studie, med det rafflande namnet Pensionssystemet och pensionärernas inkomster. Förra året ägnade jag mig huvudsakligen åt finanspolitikens roll och förutsättningar när räntan är omkring noll och i princip inte längre kan sänkas.

I nuläget befinner vi oss i startgroparna inför nästa års rapportcykel, och det är fortfarande inte säkert vilka frågor som blir fokus. De senaste veckorna har jag lagt på att läsa artiklar om finanspolitikens roll om/när det råder ett varaktigt efterfrågeunderskott i ekonomin.

Allt jag lärt mig om ekonomi, politik och samhälle är förstås nyttigt, men jag tror att det allra viktigaste är någon form av generell kunskapsinhämtnings- och problemlösningsförmåga som man hela tiden vässar under tiden man går på universitetet.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Under större delen av året kommer jag in till kontoret på morgonen, tar en kopp kaffe och sätter mig och jobbar med de analyser som jag fått huvudansvaret för. Vi är en väldigt liten myndighet med fem heltidsanställda och det finns gott om utrymme att bolla idéer med kollegorna. Ungefär en gång i månaden skickar vi ut våra alster till det så kallade ”särskilda rådet”, som består av deltidsarvoderade forskare inom nationalekonomi och välmeriterade tjänstemän på ekonomiområdet. Sedan har vi ett ”rådsmöte” med det särskilda rådet där vi diskuterar texterna och stakar ut vilken riktning analyserna ska ta. Mot slutet av processen har vi rådsmöten oftare, tills vi får trycklov av ordföranden och slutligen publicerar rapporten i mitten av maj. Efter publiceringen följer pressträff, konferens, utfrågning i riksdagens finansutskott och diverse medieaktiviteter.

Vad gillar du mest med ditt jobb?

Möjligheten att läsa, tänka och skriva. Det är ett privilegium att få lägga dagarna på att fortbilda sig inom nationalekonomi och att få publicera texter via en plattform där regeringen behöver förhålla sig till det som står.

Av det du lärde dig under din utbildning, vad har du mest nytta av i ditt arbetsliv?

Allt jag lärt mig om ekonomi, politik och samhälle är förstås nyttigt, men jag tror att det allra viktigaste är någon form av generell kunskapsinhämtnings- och problemlösningsförmåga som man hela tiden vässar under tiden man går på universitetet. I arbetslivet kommer man stöta på frågor som man aldrig ägnat sig åt under studierna. Då gäller det att ha verktygen att tillgodogöra sig och utvärdera ny information på ett snabbt och effektivt sätt. Det anser jag mig vara bra på, och det är nog det viktigaste jag fick med mig från mina studier.

Var det lätt eller svårt att få jobb efter examen?

Det tog inte så lång tid, men jag tror att jag hade lite tur. Jag började på rådet några veckor efter att jag blev färdig med min masteruppsats och det var ett av de första jobben jag sökte. Samtidigt var rekryteringsprocessen väldigt lång, och det vet jag att den är på andra ställen också. Det tar ganska mycket tid och energi att genomgå en rekryteringsprocess.

Dina tre bästa jobbsökartips, vilka är det?

1. Fokusera på jobb där du tror att du har en spets som kan utmärka dig. Det kan exempelvis handla om det du skrivit uppsats om eller dylikt. Det kan ge dig en tydlig profil och något att ta spjärn mot under en eventuell intervju.
2. Skriv varje ansökan med omsorg. Det är bättre att göra några få ansökningar noggrant än många slarvigt. Det kommer alltid vara någon som skickar in en välgjord ansökan, och det är den som sätter standarden.
3. Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Var tydlig och specifik i ditt personliga brev och undvik att använda fluffiga formuleringar. Visa vad du kan.

När du ser tillbaka, vad var det bästa med att plugga på universitetet?

Det är nog samma sak som jag gillar bäst med mitt nuvarande jobb. Att få tid att läsa, tänka och skriva om intressanta frågor.