Folkligt stöd för auktoritär politik hotar demokratin

Internationella dagen för demokrati är inrättad av FN och firas varje år med syfte att rikta uppmärksamheten mot demokratins tillstånd i världen och diskutera olika sätt att stärka den.

Enligt Varieties of Democracy-institutet (V-Dem) vid Göteborgs universitet har demokratin i världen gått kraftigt tillbaka. I deras senaste rapport från mars 2022 lever 70 procent av världens befolkning i diktaturer, och den demokratiska nivån för den genomsnittlige världsmedborgaren är tillbaka på 1989 års nivåer.

Image

Martin Lundstedt, biträdande forskare vid V-Dem-institutet, vilken är den främsta orsaken till att demokratin går tillbaka i ett land?

– Processen för autokratisering, det vill säga en utveckling där länder blir mindre demokratiska, är någorlunda kartlagd. I modern tid har det ofta handlat om att auktoritära politiska rörelser kommer till makten via val. Makten används till att börja med för att bryta ner medier och civilsamhälle och för att skapa polarisering mellan olika politiska läger. När denna process gått tillräckligt långt manipulerar de auktoritära rörelserna de fria valen på olika sätt.

Vilka är de bakomliggande orsakerna?

– Varför vissa länder blir föremål för den här processen är inte lika klarlagd. Men det antas bero på ökad globalisering och att auktoritära regimer som Ryssland och Kina utövar en allt större påverkan internationellt. De kan också bero på ökade inkomst-, egendoms- och utbildningsklyftor inom länder, sociala mediers framväxt, och tilltagande polarisering.

– Det som generellt sätter i gång autokratisering i ett land är att auktoritära politiska rörelser får direkt inflytande på regeringspolitiken som de använder för att nedmontera fria medier och civilsamhälle. Har detta väl inletts, så leder det i de allra flesta fall till att demokratin till slut nedmonteras.

Går det att vända trenden med att antalet demokratier blir allt färre?

– Det finns ju inget som säger att den här utvecklingen kommer fortsätta. Men hur trenden ska vändas beror på vad som är dess orsaker. Om det exempelvis läggs stor vikt vid utvecklingen av sociala medier så skulle regleringar av politisk påverkan där kunna vara en viktig väg framåt, men om orsakerna primärt beror på inkomst- och egendomsfördelning kan mer utjämningspolitik vara vägledande.

Skiljer det sig mellan länder?

– Ja, för att komplicera det ytterligare behöver det förmodligen sättas in olika åtgärder för länder som riskerar att bli auktoritära jämfört med de länder där autokratisering redan pågår. Men generellt sett tror jag det är viktigt att tänka på att det vi ser i våra mätningar är en våg av autokratisering som bygger på ett brett folkligt stöd i valen.

Forskning visar att Sverige har en stabil demokrati. Finns det något som skulle kunna urholka den?

– En konkret risk är att det gradvis sker en så kallad dekonsolidering av den svenska demokratin, alltså att en betydande andel av befolkningen inte längre uppskattar eller stödjer demokrati som styrelseskick, och börjar föredra auktoritära alternativ. Den utvecklingen har exempelvis kunnat iakttas i flera gamla, etablerade demokratier i Västeuropa och Nordamerika. Dekonsolidering är en viktig komponent för auktoritära politiska rörelser att nå valframgångar, och få till stånd en autokratiseringsprocess.

Text: Anna-Karin Lundell