Image
interiör från psykiatrins kvarter på södra älvsborgs sjukhus
Photo: VGR
Breadcrumb

SHIP: Vårdmiljöer

Forskningsprojekt
Active research
Project period
2022 - ongoing
Project owner
SHIP

Short description

Vårdens arkitektur är en viktig del av hälso- och sjukvårdens långsiktiga hållbarhet – socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Rätt utformad vårdarkitektur kan stödja effektivitet, vårdresultat och patientens upplevelse av vårdens kvaliteter. Vårdens byggnader utgör viktiga och långsiktiga samhällsinvesteringar och bör därför vila på en solid kunskapsgrund. Vården är forskningsintensiv och ska utgå från evidens och beprövad erfarenhet. På samma sätt efterfrågar vården forskningsbaserad kunskap också i utformningen av sina byggnader och miljöer. Potentialen för att stödja hälso- och sjukvården genom en rätt utformad fysisk vårdmiljö kan utnyttjas bättre. Det finns ett stort kunskapsbehov.

Målsättning

Målet med projektet är att skapa vårdmiljöer som verkligen stödjer patienter och vårdpersonal genom evidensbaserad design. Det innebär att kombinera kunskap från akademi och praktik samt samarbeta över områden som medicin, omvårdnad, arbetsmiljö och arkitektur. Syftet är att skapa miljöer som förbättrar patienters hälsa, stärker närståendes medverkan i vården och ger en bättre arbetsmiljö för personalen.

Vårdmiljöns utformning – såsom planlösning, orienterbarhet, kontakt med naturen, val av material, ljusinsläpp, belysning, ljudmiljö, luftkvalitet och ergonomi – har stor påverkan på vårdens kvalitet och funktion. Även fysiska och digitala verktyg spelar en viktig roll för att säkerställa en effektiv vård.

Projektet syftar till att identifiera och utveckla sätt att förbättra vårdmiljöer så att de möter framtidens krav, nya arbetssätt och tekniska framsteg. Fokus ligger på att utveckla teori, praktisk kunskap och metoder för att skapa hälsostödjande och effektiva vårdmiljöer.

Aktivitetsbaserade arbetsplatser (ABA) är ett modernt arbetssätt där medarbetare väljer arbetsutrymme baserat på den aktuella arbetsuppgiften. Vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås har psykiatriavdelningen med sina 350 medarbetare, infört detta i sina nybyggda vårdlokaler i Psykiatrins Kvarter.  Införandet av ABA i vårdmiljön erbjuder både potentiella fördelar och utmaningar. För att säkerställa att ABA stöder vårdens intentioner och mål om att vara patientcentrerad, behövs en noggrann utvärdering och analys av dess inverkan på vårdpersonalen och vårdens kvalitet.

Syfte

Det övergripande målet med detta projekt är att analysera ABA och neutrala samtalsrum med avseende på leverans av personcentrerad vård. Specifikt vill projektet:

  1. Granska och utvärdera implementeringen av ABA och neutrala samtalsrum.
  2. Undersöka ABA:s inverkan på vårdpersonalens arbetsmiljö och möjligheterna att leverera personcentrerad vård.

Bakgrund

  • ABA antas ha positiva effekter på organisering och utförande av arbete.
  • Miljön i Psykiatrins kvarter antas främja ett personcentrerat förhållningssätt, där vårdpersonalen möter patienter i neutrala samtalsrum.
  • Tidigare forskning visar blandade resultat av ABA. Vissa pekar på utmaningar, medan andra ser fördelar.
  • ABA syftar till att minska stress bland vårdpersonalen.
  • Den byggda miljön kan minska stress och öka arbetstillfredsställelsen.
  • Moderna arbetsmetoder som ABA introducerar delade arbetsutrymmen, vilket kan öka flexibilitet och samarbete.
  • Negativa aspekter av ABA inkluderar brister i planering och genomförande samt dålig matchning mellan  personalens uppgifter och arbetsplatsens förutsättningar

Tidigare forskning

  • Forskning utanför hälso- och sjukvårdssektorn visar att ABA kan påverka integritet, exponering för buller, ergonomiska risker och social interaktion.
  • Det är oklart om dessa utmaningar finns inom hälso- och sjukvård, vilket understryker behovet av denna forskning.
  • God arbetsmiljö är viktig för personcentrerad vård, och det finns vetenskapliga bevis för sambandet mellan arbetsmiljö och vårdprestanda.

Relevans

Det är osäkert om specifika arbetsmiljöer, såsom ABA och neutrala samtalsrum, kan förbättra hälsa och välbefinnande för vårdpersonal. Andra sektorer har blandade resultat angående ABA:s effekt på anställdas hälsa. Projektet syftar till att tillhandahålla insikter om effekterna av dessa miljöer på vårdpersonal samt långsiktigt ge data som kan förbättra designen av vårdanläggningar, vilket är högst relevant då många svenska regioner överväger nya eller ombyggda lokaler med aktivitetsbaserade arbetsytor.

Genomförande

Projektet använder tre arbetspaket för att uppfylla sina mål:

  1. Bedömning av den arkitektoniska designen och hur ABA påverkar vårdpersonalens användning av utrymmen.
  2. Enkäter riktade till personal om deras uppfattning om ABA, arbetsmiljön och personcentrerad vård.
  3. Utvärdering av ABA:s inverkan på vårdpersonalens hälsa och prestation baserat på organisationens befintliga data.

Arbetsplan:

  • År 1: Samordning, planering, inledande datainsamling och analys.
  • År 2: Dataanalys och publicering.
  • År 3: Dataanalys, presentation och publicering av resultaten till relevanta målgrupper.

Etiska överväganden

All forskning kommer att genomgå etikgranskning, med fullständig information till och samtycke från alla deltagare. Datahantering kommer att uppfylla GDPR:s krav.

Samarbeten

Projektet har samarbeten med Göteborgs universitet, Södra Älvsborgs sjukhus, Chalmers och SHIP. Syftet med dessa samarbeten är att främja effektiv vård och kunskapsdelning mellan akademiska och praktiska miljöer. En tvärvetenskaplig forskargrupp med expertis inom flera relevanta områden kommer att leda projektet.

Stefan Nilsson, Professor Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa 

Cristiana Caira Artistic Professor, Division of Building Design, Department of Architecture and Civil Engineering, Chalmers tekniska högskola

Anneli Schwarz , Forskningsledare Södra Älvsborgs Sjukhus – FoU-enheten 

Maral Babapour Chafi, Forskningsledare med inriktning Människa-Teknik-Organisation Hälsan och Stressmedicin. Västra Götalandsregionen

Melina Forooraghi, Ph.D. Arkitektur. Institutet för Stressmedicin

Elena Exner. Vårdenhetschef Processledare lokala psykosprocessen

Linnea Ludvigsson, läkarstudent Göteborgs Universitet