Forskningsprojekt om ungas psykiska hälsa
Ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprojekt ska undersöka vilken effekt olika utbildnings- och betygssystem har på barn och ungas psykiska hälsa och allmänna välmående. I projektet ska forskare inom pedagogik, hälsa och psykologi samarbeta.
– Barn och ungas psykiska hälsa har sjunkit på senare tid. Det finns mängd indikationer som visar på det. Därför är det viktigt att ta reda på vad det beror och vilken betydelse olika utbildnings- och betygssystem har. Vi vet att skolan har en avgörande betydelse för ungas psykiska hälsa, men inte exakt på vilket sätt eller vad i skolan som har störst påverkan, säger Alli Klapp, docent i pedagogik på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
Alli Klapp ska samarbeta med forskarkollegorna Beatrix Algurén och Vassilis Sevdalis som är idrotts- och folkhälsovetare respektive beteendevetare.
– Vi ska använda våra respektive kompetenser för att undersöka barn och ungas psykiska hälsa från ett holistiskt perspektiv där vi tittar på hur en mängd olika faktorer samverkar, säger Beatrix Algurén, universitetslektor på Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, och tillägger:
– WHO:s internationella klassifikation av hälsa (barn- och ungdomsversion) ICF-CY ska användas som ett ramverk för att systematisera de mångfacetterade hälso- och hälsorelaterade påverkansfaktorer.
Tre delstudier om psykisk hälsa
Tre delstudier kommer att genomföras:
- En studie som visar hur barn och ungas psykiska hälsa och välmående har förändrats från 1980 och framåt, samt hur det ser ut för olika grupper såsom pojkar och flickor, låg- och högpresterande elever, barn från arbetarhem eller med föräldrar med akademisk utbildning, et cetera.
- En studie som undersöker relationen mellan barn och ungas psykiska hälsa och en mängd olika faktorer som till exempel självkänsla, skolprestationer, fritidsaktiviteter, stöd av föräldrar, och så vidare, samt hur detta förändras över tid i olika utbildningssystem.
- En studie som undersöker långsiktiga konsekvenser av psykisk hälsa och välmående under skoltiden.
– Vi vill få syn på effekter av olika faktorer och ifall olika elevgrupper påverkas på olika sätt, säger Vassilis Sevdalis, universitetslektor på Institutionen för kost- och idrottsvetenskap.
Forskarna ska hämta uppgifter om barn och ungas psykiska hälsa och välmående från databasen UGU (Uppföljning genom utvärdering). I den finns representativa stickprov av elever från tio årskullar födda 1948 till 2004 som med enkäter, tester och offentliga uppgifter följs genom utbildningssystemet till vuxenlivet. Databasen är unik eftersom den gör det möjligt att jämföra årskullar från olika tidsperioder.
Forskningsprojektet ska pågå under tre år och har beviljats cirka 4,5 miljoner kronor av det statliga forskningsrådet Forte.
Text: Carl-Magnus Höglund
