Identiteten spelar en viktig roll för att lämna kriminaliteten
Förebilder och ett nytt sammanhang har stor betydelse för dem som vill ta sig ur gängkriminalitet. Det visar en studie från Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet som undersökt gängkriminellas syn på sig själva och vad ett nytt jag spelar för roll för att kunna hoppa av.
Att tillhöra en gemenskap är viktigt för att du ska ha en meningsfull tillvaro och känna delaktighet. Det påverkar även din syn på dig själv och din sociala roll. Samma sak gäller för medlemmar i kriminella gäng.
− Det i sig är ingen nyhet att känslan av samhörighet påverkar vår identitet. Däremot pekar studien på att bilden av sig själv utmanas mer när en medlem lämnar än när de ansluter sig, säger universitetslektorn Kristina Alstam vid Göteborgs universitetet.
Tillsammans med Torbjörn Forkby på Linneuniversitetet, professor i socialt arbete, har hon studerat gängmedlemmars självuppfattning när de går in eller ur ett gäng. Resultatet baseras på två tidigare intervjustudier om gängexit: en studie med intagna på anstalter som börjar närma sig slutet av sin strafftid och en med klienter och anställda i ett svenskt exitprogram.
Livet utan gäng ett blankt blad
Forskarnas slutsats är att gängavhoppare har ett stort behov av en ny samhörighet för att ändra uppfattning om sig själva och vilket liv de kan leva.
− De som hamnar i gängassocierade miljöer har under en längre tid haft en relativt klar bild av vem de har en chans att bli i en gängkonstellation. Men livet utanför kriminaliteten är ett blankt blad. Nakenheten inför vem man kan bli utan ett gäng är större än vi förställt oss, säger Kristina Alstam.
Studien lyfter vikten av att förebilder kan vara vägen ut.
− Flera gängavhoppare berättar om betydelsen av att ha en förebild. Någon som förstår vad de går igenom och visar hur en ny vardag kan se ut, säger Torbjörn Forkby vid Linnéuniversitetet.
Förebilder visar att det går att hoppa av
Förebilderna är personer med egna erfarenheter av att lämna organiserad kriminalitet. De genomgår en utbildning för att stötta andra i samma situation innan de anställs av ett exitprogram.
Men det är inte alla exitprogram som vågar anställa personer med bakgrund i gängkriminalitet. Forskarna tror att anledningen är en upplevd risk att personen inte fullt ut har lämnat sitt tidigare liv, och då inte blir en positiv förebild.
− Om det hanteras rätt kan det finna stora vinster med att anta de här personerna. Studien tyder på att samhörigheten med någon som genomgått en liknande upplevelse, och som visar att det går att lämna gängkriminaliteten, är av oerhörd vikt för de som vill hoppa av ett gäng, säger Kristina Alstam.
Text: Louise Älgne
Studien ”Possible selves. Gang passages, projective imaginations, and self-transformations” analyserar material där gängmedlemmar berättar om övergångar in och ur ett gäng, samt om sådana stadier kan ses som en förändring av ens identitet.
Data från från två tidigare kvalitativa forskningsprojekt om gängexit har analyserats med hjälp av innehållsanalys från intervjuer med klienter och anställda i ett svenskt exitprogram och klienter vid kriminalvårdande anstalt. Materialet innehåller 47 intervjuer med klienter i avhopparprogram och på anstalter, samt 42 intervjuer med olika former av professionella supportfunktioner inom exitprogram och på anstalter.
Länk till studien hos Taylor & Francis.com: Possible selves. Gang passages, projective imaginations, and self-transformations
