Filosof utreder gränser för klander
Filosofen Per-Erik Milam har tilldelas projektbidrag av Riksbankens jubileumsfond för att undersöka hur vi använder klander i olika sammanhang. Han kommer att utveckla en etik för klander som bland annat redogör för vad som är effektivt klander och omvärdera de normer som styr oss när vi klandrar någon.
– I ljuset av att klander är så vanligt – vi har alla klandrat och blivit klandrade – och vikten av att ”klandra väl”, så bör vi fråga oss vad klander har för begränsningar. Och hur kan vi förstå klandrandets roll och värde för våra liv?
Per-Erik Milams forskning ska bena ut dessa frågor och han delar upp det i tre steg.
– Jag ska identifiera nya och försummade utmaningar för passande och effektivt klander, sedan förklara hur dessa utmaningar begränsar vad klandret kan göra för oss, och slutligen omvärdera de normer som styr klander.
Hur påverkar det oss?
Vi människor använder klander för att hålla personer som handlar fel ansvariga, motverka orättvisor samt uttrycka omsorg och respekt. Men klander är mer komplicerat än så. Generellt sett beror klandrets roll och betydelsen på den sociala och politiska kontexten. Här är några av Per-Erik Milams exempel:
- Klander kan medföra lidande.
- Det kan vara ineffektivt när andra ignorerar våra klagomål
- Vår tendens att klandra kan utnyttjas av demagoger och manipuleras med modern teknologi.
- Klander kan vara kontraproduktivt, urholka förtroende och skada relationer snarare än att reparera dem.
– Jag kommer att utveckla en form av etik för klander som redogör för försummade faktorer såsom förtroende och trovärdighet, affektiv orättvisa och alternativ till klander, säger Per-Erik Milam.
Alternativ till klander
Forskningsprojektet Klandrets begränsningar bygger vidare på hans tidigare projekt, Förlåtelsens gränser, som var finansierat av Vetenskapsrådet. Där undersökte han förlåtelsens natur och etik.
– Dessa två fenomen, klander och förlåtelse, är centrala i våra liv, och just därför tas de lätt för givet. Jag vill inte bara förstå hur vi beskyller och förlåter, utan hur vi kan göra det på ett bättre sätt, som individer och som samhällsmedborgare, säger Per-Erik Milam.
Han ser särskilt fram emot att undersöka alternativen till att skylla på varandra.
– Om klander och skuldbeläggande är begränsat på det sätt som många anser, på vilka andra sätt kan vi då stå upp för oss själva och andra och upprätthålla ett säkert och harmoniskt samhälle?
Projektbidraget från Riksbankens jubileumsfond är 2,6 miljoner kronor.
Text: Monica Havström
Per-Erik Milams forskningsfokus är frågor i skärningspunkten mellan etik, moralpsykologi och socialfilosofi och politisk filosofi.
Han är särskilt intresserad av det som rör klander, skuldbeläggning, ursäkter och förlåtelse – sådant som vi använder för att hantera och lösa moraliska konflikter.
Per-Erik Milam är också ansluten till forskningsprojektet Lund Gothenburg Responsibility Project.
