Sandra undersöker hur välfärdsteknik kan stärka mänskliga rättigheter
Att få arbeta med konkreta utvecklingsfrågor som faktiskt bidrar till att skapa en bättre tillvaro för personer i utsatta grupper – det är otroligt roligt, säger Sandra Tidefors. Hon har en masterexamen i mänskliga rättigheter och arbetar idag med digitalisering och välfärdsteknik för äldre och personer med funktionsvariationer.
Var jobbar du och vad gör du i ditt nuvarande arbete?
– Jag är ’utvecklingsledare digitalisering’ på vård och omsorgsförvaltningen i Mölndals stad. Det innebär att jag arbetar med en rad utvecklingsfrågor kopplat till digitalisering och välfärdsteknik. Välfärdsteknik känner inte alla till, men det är verkligen något som stärker personers mänskliga rättigheter! Det är digital teknik som syftar till att öka tryggheten, självständigheten eller delaktigheten för vår målgrupp, det vill säga äldre och personer med funktionsvariationer. Välfärdsteknik kan vara en trygghetskamera som möjliggör digital tillsyn, så att omsorgstagaren kan sova utan att bli väckt av att personalen tittar till dem. Eller en läkemedelsgivare som gör att personen får påminnelse om att ta sin medicin, eller hjälp med att klippa upp medicinpåsen istället för att personal kommer och gör det. Det är en jättestor marknad, som bara växer!
Det jag gör konkret är allt från upphandlingar, projektledning, leder förändringsarbete och utvecklar långsiktiga strategier.
På vilket sätt har du nytta av dina studier i mänskliga rättigheter i din yrkesroll?
– Jag har mycket stor nytta av mina MR-studier! Det väldigt uppskattat av verksamheterna att jag har mänskliga rättigheters-perspektiv i allt vi gör. För vår ansats och vårt uppdrag är att skapa en bra vård och omsorg för de vi är till för: omsorgstagarna. Det ger en extra dimension att belysa utvecklingsfrågor ur ett MR-perspektiv. Till exempel, alla har rätt till kommunikation: hur kan vi säkerställa denna rättighet för personer som bor på äldreboende så att de kan kommunicera med anhöriga? Eller för personer inom autism-spektrumet som kanske inte har ett verbalt språk? Hur gör vi med rätten till privatliv och integritet? Eller rätten att ta del av kultur? Hur kan vi stärka detta genom digitalisering eller välfärdsteknik?
Vad uppskattar du mest med din utbildning?
– Det jag uppskattar mest är just att ha mänskliga rättigheters-perspektivet som utgångspunkt och stabil grund att stå på. Det är lätt att tänka att mänskliga rättigheter är något abstrakt eller fina ord i en värdegrund. Men att kunna bryta ner det till konkreta utvecklingsfrågor som faktiskt bidrar till att skapa en bättre tillvaro för personer i utsatta grupper – det är otroligt roligt. Utbildningen gav mig även en gedigen kunskap i analysarbete och förmågan att snabbt kunna sätta mig in i olika perspektiv eller se saker ur olika vinklar, vilket underlättar i mitt utvecklingsarbete i en sådan komplex organisation som vård och omsorg.
Vilka är dina bästa tips till andra med samma utbildning för att lyckas på arbetsmarknaden?
– Satsa på att jobba kommunalt! Det finns så otroligt många olika intressanta utvecklingsfrågor eller perspektiv som kommuner brottas med – så jobb finns det gott om, men det kan krävas att man själv styr det till att få in MR-perspektiven. Alla kommuner i Sverige står inför stora demografiska utmaningar de kommande tio åren. Det innebär att andelen 80+ kommer öka med ca 50% samtidigt som de i arbetsför ålder bara kommer öka med 4%. Konkret innebär det att färre personer kommer behöva försörja fler. Samtidigt som det är stora pensionsavgångar och svårt att rekrytera personal. Det är en tuff utmaning, som sagt alla kommuner står inför. Så det kommer behövas många som jobbar med utveckling inom många områden, inte bara vård och omsorg.
Varför rekommenderar du masterprogrammet i mänskliga rättigheter?
– Det ger en unik grund att stå på, framförallt inom kommunal verksamhet. Att kunna belysa och analysera olika samhällsfrågor eller utvecklingsfrågor genom ett MR-perspektiv, det är verkligen något som det behövs fler av som kan.
Vad är ditt bästa minne från programmet?
– Att skriva masteruppsatsen! Det var mycket jobb, men väldigt roligt. Jag skrev om demenssjukas rätt till en meningsfull och aktiv tillvaro, vilket var väldigt intressant att fördjupa sig i. Och ett ämne som det inte fanns mycket tidigare forskning kring. Det kändes bra att belysa ett perspektiv som inte ofta får så mycket ljus på sig, varken i akademisk forskning eller i samhällsdebatten.
Mer information:
Sandra Tidefors tog sin masterexamen i mänskliga rättigheter vid Institutionen för global studier våren 2017. Hon har även en kandidatexamen i globala utvecklingsstudier, också från Institutionen för globala studier.
Läs mer om masterprogrammet i mänskliga rättigheter.
Läs mer om ämnet mänskliga rättigheter.