Digitala "ekokammare" – det vill säga slutna digitala rum där bara en grupps åsikter förekommer – bidrar till polarisering och radikalisering. Forskare har analyserat 20 år av diskussioner på ett högerextremt nätforum och sett hur användare successivt socialiseras in i allt radikalare åsikter.
Våld och terrordåd med koppling till högerextremism har ökat kraftigt i västvärlden de senaste fem åren, och gärningsmännen är nästan alltid män som har radikaliserats på nätet. Att radikaliseringsprocessen sker digitalt är en relativt ny tendens och förekomsten av ekokammare (efter engelskans "echo chamber") sägs delvis kunna förklara utvecklingen.
– Forskningen har observerat ett jättetydligt samband mellan det digitala och radikalisering inom extremhögern. Vi ville titta närmare på vad som faktiskt händer på de här plattformarna för att bättre förstå hur radikaliseringsprocessen går till, säger Anton Törnberg, forskare i sociologi vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med Petter Törnberg, forskare i digital geografi vid Amsterdam universitet (UvA), har han undersökt hur användare interagerar på forumet Stormfront, en typ av digital ekokammare för vit makt-anhängare och nazistsympatisörer.
Med hjälp av så kallade "web crawlers" som samlar in innehållet från webbsidor, har forskarna indexerat 20 år av diskussioner på forumet. Innehållet har sedan analyseras av olika digitala verktyg utformade för att förstå mänskligt tal- och skriftspråk. Utifrån analyserna har forskarna kunnat följa nya medlemmar på forumet för att se hur de successivt anpassar sig till gruppen och förändrar sitt sätt att uttrycka sig.
Vi ser att många användare börjar med ett språk som är rätt långt ifrån det som används på forumet. Men ganska snabbt börjar de närma sig den generella diskursen och använda de ord som andra använder.
– Vi ser att många användare börjar med ett språk som är rätt långt ifrån det som används på forumet. Men ganska snabbt börjar de närma sig den generella diskursen och använda de ord som andra använder, säger Anton Törnberg.
Ett sätt att synliggöra den språkliga förvandlingen är genom att titta på ord som byts ut mot andra men som fyller samma funktion. En funktion kan exempelvis vara att markera vissa grupper som ett hot.
– Vi ser en förskjutning där nya på forumet i början pratar om "svarta" medan det senare byts ut mot "judar". Stormfront är ett nazistiskt vit makt-forum och det kan ses som en slags socialiseringsprocess där man successivt ändrar vem som ska ses som fienden, säger Anton Törnberg.
Forskarna har också kunnat se att nya användare vid en viss punkt talar mindre om sig själva som individer och allt mer som en del av ett kollektiv. Ord som "jag" och "mig" byts ut mot "vi" och "oss".
På nätet blir hatet mer konstant och når fler
Att radikaliseringsprocessen flyttat ut på nätet har flera konsekvenser. Anton Törnberg menar att det bland annat gör att användarna utsätts för radikala åsikter mer frekvent.
– Tidigare kunde det vara när man väl sågs i de här slutna grupperna, men nu är det flera timmar per dag som de möts av det. Det som minskar i intensitet ökar i kontinuitet. Det blir svårare att ducka, säger han.
För de högerextrema grupperna blir det också lättare att få genomslag och nå nya målgrupper via breda plattformar som Facebook, Twitter, Reddit och Youtube.
Förut var det begränsat till människor som gick att rekrytera in i de här grupperna, men det fanns en massa barriärer som gjorde att många inte ens blev aktuella. Nu slår det bredare och de högerextrema kan nå en större målgrupp.
– Förut var det begränsat till människor som gick att rekrytera in i de här grupperna, men det fanns en massa barriärer som gjorde att många inte ens blev aktuella. Nu slår det bredare och de högerextrema kan nå en större målgrupp. När vi tittar på de här grupperna online kan det ofta vara medelålders kvinnor med en söt katt på bilden som sitter och vräker ur sig vidriga saker.
Kontakt: Anton Törnberg, anton.tornberg@gu.se
Om artikeln
Artikeln Inside a White Power echo chamber: Why fringe digital spaces are polarizing politics är fritt tillgänglig och går att läsa här: https://doi.org/10.1177/14614448221122915