Fattig trots arbete – utrikesfödda män mest drabbade
De som arbetar men som ändå lever i fattigdom har länge varit ensamstående kvinnor. En ny studie från Göteborgs universitet visar att utrikesfödda män i medelåldern nu dominerar gruppen fattiga med arbete.
Andelen arbetande personer som lever under gränsen för fattigdom har legat på ungefär samma nivå i Sverige sedan 1987. Ensamstående kvinnor i åldern 30–39 har varit de som varit fattigast, trots arbete. Nu visar en ny studie från Göteborgs universitet att det skett en förändring.
Utrikesfödda gifta män mellan 30–49 år är nu de som lever på minst marginaler, trots att de har jobb.
– Utrikesfödda gifta män mellan 30–49 år är nu de som lever på minst marginaler, trots att de har jobb, säger Birgitta Jansson som är forskare i socialt arbete vid Göteborgs universitet.
För att ingå i kategorin arbetande men fattig ska personen bo i ett hushåll med en årlig total inkomst som är under den relativa fattigdomsgränsen. Gränsen är på 60 procent av den disponibla medianhushållsinkomsten i Sverige. Studien utgår från siffror från år 2020, som då var på 22 166 kr i månaden. De som har en disponibel inkomst under 13 300 kr per månad räknas som relativt fattiga.
– I tidigare forskning har gränsen för vem som arbetar varit mycket låg. Där har främst yngre personer och studenter som arbetar extra framstått som de som är arbetande men fattiga. Vi har satt gränsen för arbetsinkomster på 60 procent eller högre. Med ett högre mått fångar vi utvecklingen för dem som i huvudsak arbetar, men som ändå har så låga inkomster att de inte når över fattigdomsgränsen, säger Lovisa Broström, forskare i socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Få tar sig ur fattigdomen
Studien har följt utvecklingen av arbetande fattiga under en 30-årsperiod, från 1987 till 2016. Genom att följa och jämföra individer och deras hushåll under en längre tid ger studien en bild av hur många som stannar i fattigdom och hur många som är fattiga bara under en begränsad period. Upp- och nedgångar i inkomster kan ofta förklaras av förändringar i hushållens sammansättningar, som till exempel antal barn och ändringar i civilstånd. Däremot är det få som tar sig ur fattigdomen.
Allt fler arbetande men fattiga fastnar i låga inkomster
– Resultaten visar att det har blivit allt svårare att ändra inkomställning. Allt fler arbetande men fattiga fastnar i låga inkomster, säger Birgitta Jansson.
Förändringen i vem som är fattig trots arbete tror forskarna beror på framgång i jämställdhetspolitiken samtidigt som integrationspolitiken inte varit lika lyckad.
– Flera kvinnor skaffar sig högre utbildning, arbetar heltid i större utsträckning och lönerna i många kvinnodominerade arbeten har stigit. Bland invandrade män är det vanligt med lågbetalda servicearbeten och att de av olika anledningar inte tagit del av högre utbildning, säger Lovisa Broström.
Studien är ett delresultat från forskningsprojektet ”Arbetande men fattig. Utvecklingen av in-work poverty och inkomströrlighet i Sverige från 1987 till 2016” som är finansierat av Forte. Andelen arbetande men fattiga i Sverige har legat på ungefär samma nivå, 1.5 till 2 procent av befolkningen, från studiens början till slut. I studien används registerdata över totalbefolkningen i Sverige som är mellan 18 och 65 år.
Artikeln är publicerad i tidskriften Social Indicators Research, “Who are the In‑Work Poor? A Study of the Profile and Income Mobility Among the In‑Work Poor in Sweden from 1987 to 2016”.
