Skolans demokratiuppdrag innebär att eleverna ska formas till goda samhällsmedborgare och samtidigt utbildas till att vara kritiska och ifrågasättande. Men läroböckerna varnar uttryckligen eleverna för civil olydnad, ifrågasättande och bristfälligt stöd för det svenska statsskicket, visar en avhandling vid Göteborgs universitet och Högskolan Väst.
I den aktuella avhandlingen analyserar Kurt Wicke hur tio läroböcker i samhällskunskap för gymnasieskolan reder ut begrepp som demokrati och medborgarskap. Han har undersökt hur de avbildar demokrati och medborgarskap, vilken roll eller position de tilldelar elever som medborgare, och hur de tilltalar eller positionerar elever i relation till läroböckerna.
– Min analys visar att läroböcker likställer demokrati med ett liberalt, representativt statsskick och att de beskriver det existerande svenska statsskicket som ett demokratiskt, rationellt och effektivt sätt att styra ett land, säger han.
Läroböckerna − som alla utgivits efter 2011 − argumenterar genomgående för att valet står mellan demokrati och diktatur, där diktaturer drivs av de styrandes egoism och maktbegär, medan demokrati kännetecknas av en förtroendefull relation mellan politiker och folket.
Böckerna förklarar också att valet står mellan representativ demokrati, där beslut är demokratiska därför att de har fattats på ett formellt korrekt sätt, och direkt demokrati som enhälligt beskrivs som opraktisk, dyr och ogenomförbar.
Läroböckerna argumenterar att eleverna har en skyldighet att försvara det existerande statsskicket, men förklarar den skyldigheten på något olika sätt. Antingen ska statsskicket försvaras eftersom det hotas av diktaturer och demokratins fiender, eller så ska det försvaras därför att det medför mycket positivt såsom mänskliga rättigheter, rösträtt och allmänna val.
– Läroböckerna argumenterar också för att statsskicket hotas inifrån, av medborgarnas bristfälliga identifikation med och engagemang för statsskicket. Därför understryker läroböckerna att elever ska engagera sig genom att rösta, uppvakta och informera politiker, och framför allt genom att inse statsskickets demokratiska natur, säger Kurt Wicke.
Elever ska också inse nödvändigheten av att kompromissa, att inte förvänta sig att alla krav blir tillgodosedda, att komma överens och tänka på det allmännas bästa. Framför allt varnar majoriteten av läroböcker för direkt demokrati, civil olydnad och tendenser att ifrågasätta formellt korrekta beslut.
– Det är svårt att veta varför läroböckerna så kraftfullt uppmanar till lojalitet med det representativa styrelseskicket och varnar för direkt demokrati och civil olydnad. Rimligen hänger det ihop med tidigare rapporter som visat att ungdomar engagerar sig allt mindre i partier och uppfattar den formella politiken som ointressant. Läroböckerna försvarar dagens politiska system mot denna outtalade kritik.
Kurt Wicke menar att det finns alternativ till dagens demokratiutbildning.
– Man behöver inte så ensidigt fokusera på den formande aspekten av uppdraget att socialisera in elever i samhället. Man kan istället tänka sig en utbildning som adresserar elever som medborgare genom att uppmuntra till analyser och ställningstaganden. En förutsättning för detta är att läroböcker beskriver samhällsavbildningar och meningserbjudanden som perspektiv, istället för att beteckna dem som objektiv kunskap.
För mer information:
Kurt Wicke, telefon: 070-28 09 665, e-post: kurt.wicke@hv.se
Kurt Wicke lägger fram sin avhandling Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i samhällskunskap för gymnasiet vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet, fredagen den 29 mars, kl. 13.00.
Plats: Gradängsalen, sal F127, Högskolan Väst, Trollhättan.
Avhandlingen finns digitalt publicerad: http://hdl.handle.net/2077/58763