- Hem
- Forskning
- Hitta forskning
- En livslång passion för forskning och undervisning
En livslång passion för forskning och undervisning
Efter en framgångsrik karriär inom forskning och undervisning, där Agneta har specialiserat sig på näringslära och folkhälsonutrition, ser hon fram emot att fortsätta bidra till akademin även efter den 1 mars 2025, då hon går i pension.
Från arbetsliv till pension - en akademikers resa och framtidsplaner
– Det finns ju mycket att berätta om. I förra veckan sa jag upp mig från 1 mars 2025. Det kan låta drastiskt men jag fyller 69 i februari, därefter gäller inte LAS och för att få ut den statliga tjänstepensionen måste anställningen ha upphört. Att jobba så länge man kan är inget ovanligt för akademiker och jag tillhör inte dem som gått och längtat till pension. Det är jag glad för, det hade varit tråkigt att behöva gå till jobbet om jag längtat efter att slippa det.
Men under senare år har jag trappat ned min arbetstid och det är skönt att inte ha den tuffa arbetsbelastning längre som är vardag för lärare/forskare inom akademin. Alla som känner mig vet att jag alltid haft fritid från fredag kväll fram till söndag. Numera gäller också aldrig på en söndag! Jag kommer att fortsätta i viss utsträckning med forskning efter 1 mars 2025. Dels har vi ett pågående forskningsprojekt från Kampradstiftelsen, dels planerar jag bli emeritus/emerita – hur säger man egentligen?
Agnetas resa före Institutionen för kost- och idrottsvetenskap - utbildning och karriär
– Med tanke på att jag fick mitt lektorat i näringslära så sent som 2012 så blir det en lång lista. Utbildningar: Hushållslärare 1979, Yrkeslärare storhushåll 1989, Ernäringslinjen Universitetet i Oslo 1983. Forskarutbildning Med dr i klinisk näringslära 2004. Arbete: Ester Mosessonsgymnasium, anställd 1979-2002, har gjort gästspel på institutionen för hushållsvetenskap (som har haft många namn), som var föregångare till kostsidan på vår institution, innan jag fick lektoratet 2012. Dels 1984, dels från 1998 till 2003 då jag höll i kurser i näringslära liknande de jag sen höll från 2012 till 2022.
Jag disputerade för 20 år sedan på avdelningen för klinisk näringslära, Sahlgrenska akademin, där både Frode Slinde och Daniel Arvidsson ingick i samma forskargrupp. Mitt mål med att disputera var att undervisa i näringslära på universitetet dvs få det lektorat i näringslära som jag till slut fick 2012.
Sen blev det inte som jag ville och när jag disputerat fanns det inget lektorat att få i Göteborg. Jag hade skolbarn och var inte flyttbar. Då var mitt mål att meritera mig så att jag så småningom kunde få lektoratet jag ville ha. Mellan 2005 och 2012 arbetade jag med forskning på enheten för folkhälso-epidemiologi knuten till allmänmedicin på Sahlgrenska akademin. Jag hade en kurs i folkhälsonutrition (10% av tjänsten) och för övrigt drog jag in medel själv till min lön och senare också för att anställa doktorand och medarbetare i projekt.
Jag disputerade 2004 med en avhandling som jämförde två tvärsnittsgrupper av ungdomar i 13 skolor i Göteborg 1994 och 2000. Jämförelsen gjordes för att följa vad som hänt i samband med att den generella järnberikningen av siktat mjöl togs bort 1 januari 1995. Då hade mjölet berikats i 50 år och berikningen fanns i allt som innehöll mjöl såsom bröd och pasta.
Det blev som sagt inte som jag ville men till slut blev det ändå bra. Hade jag fått det efterlängtade lektoratet direkt efter disputation hade jag nog inte varit professor idag. Å andra sidan var det ju inte mitt mål så jag hade säkert varit nöjd ändå.
Vägen till forskningen och dess mål
– Det är en lång väg, frågor som får svar ger upphov till nya frågor. Hela arbetet med forskning handlar om att man är nyfiken på hur saker hänger samman och man söker svar. Ibland vill man vara del i att skapa lösningar.
– Till exempel nu när vi arbetar med måltidsutveckling av klimatanpassade skolluncher och svårigheten att täcka järnbehovet särskilt hos tonårsflickor med stora järnbehov.
– Det finns en konflikt när det gäller järnbehov och intag av järn och kött. Tonårsflickor och kvinnor i fertil ålder har dubbelt så stort järnbehov som vuxna män men är de som är mest villiga att klimatanpassa som kost. Målet är att skapa en ”Järnmodul” i måltidsplaneringssystem som kan beräkna absorberbart järn när måltider planeras. Detta är efterfrågat av skolmåltidsansvariga.
Det har dock visat sig komplicerat då det inte finns data av hög kvalitet för framför allt fytinsyra, en viktig antinutrient för järnabsorption och som finns rikligt i baljväxter och anrikas vid tillverkning av i sojaprotein. Därför försöker vi få till finansiering för ett projekt i samverkan med Livsmedelsvetenskap på Chalmers. Problemet är att dagens näringsberäkningar och rekommendationer går på totaljärn. Det säger inte så mycket om hur mycket järn som kan absorberas. Köttsubstitut, baljväxter och fullkornsspannmål har ofta höga järninnehåll så det kan på pappret se bra ut men absorptionen blir låg. Ett annat exempel är ”fake bacon” så har det extremt högt järninnehåll.
Det beror på att man färgat det med järnoxid som vi inte kan absorbera utan det passerar magtarmkanalen och lämnar kroppen utan att vi haft nytta av det. På sikt vill vi att Järnmodulen ska leda till högre kvalitetskrav på köttsubstitut i den offentliga upphandlingen. Det finns producenter som är i startgroparna med produkter av högre kvalitet så lösningar finns.
Från Formasansökan till nationella enkäter om hållbara måltider
– Jag kommer just ur en period då jag skrivit en Formasansökan om ovanstående. Utöver det arbetar Hållbara måltider med två artiklar som bygger på en nationell enkät till skolmåltidsansvariga. Vi tyckte det var nödvändigt att skapa någon sorts representativitet i vårt projekt och att fästa det vi gör till denna enkät som besvarades av 57% av Sveriges kommuner har visat sig lyckosamt.
Jag, Anna Post och Mari Wollmar har viss finansiering från Kampradstiftelsen för att starta detta arbete.
Planering, prioriteringar och oväntade utmaningar
– Det blir nästan aldrig som man planerar så det finns inga vanliga dagar. Sett i backspegeln så har mina publiceringar alltid kommit i klump. Under semestern i år var det hög aktivitet på artiklar som nu är publicerade. Man kan ha en plan, men så kommer ett manusutkast i mailboxen. Då behöver det prioriteras för saker ska inte stoppas av mig! Nu när ansökan är inskickad är planen att börja med den nationella livsmedelsdatabasen och identifiera vilka livsmedel vi behöver lägga till faktorer som påverkar järnabsorptionen. Det gäller huvuddelen av dem (ca 3000 koder). Det är något jag behöver starta med oavsett hur det går med finansiering.
Utmaningar i forskningen - balansen mellan kreativitet och undervisning
– Sett i backspegeln när jag hade större delen av min tjänst med undervisning så är utmaningen att forskningen är en kreativ och långsam process. Undervisningen bör förvisso också vara kreativ men den processen är mycket snabbare och ska utföras under en bestämd period. Då blir det lätt så att undervisningen tar ens bästa energi och sen det som blir kvar ska gå till forskning. Det är förstås svårt att i en sådan situation vara produktiv i forskning. Nu har jag bara lite undervisning kvar och arbetar dessutom bara 65%. Då märker jag att det finns mer energi för forskningen. Men ändå, få till tillräckligt med projekttid för alla som arbetar i forskningsprojektet är en utmaning. Mina kollegor i Hållbara måltider har ju fortsatt hög andel undervisning och andra uppdrag.
En resa genom akademin och livet
– Det är förstås fantastiskt att ha fått jobba inom akademin. Men jag tycker att hela mitt arbetsliv hänger ihop och har handlat om ungdomars matvanor, hälsa och livsstil. Jag hade turen att hamna på rätt ”hylla” och sen har jag tackat ja när möjligheter har givits. Det brukar jag säga till våra studenter på introduktionsföreläsningen, hitta det man är intresserad av, jobba på inom det så kommer chanserna. Det blir inte exakt som man tänkt sig men det kan bli bra ändå.
Namn: Agneta Sjöberg
Bor: Askim
Jobbar som: Professor
Gillar: God mat och trevliga människor, gärna vid samma bord!
Lästips/boktips: Bokserien De sju systrarna, sist läste jag historien om Atlas. Och leta upp Plejaderna på stjärnhimlen.
Tittar på: Vad som helst på TV går bra att somna till, men när jag tittar på Badhotellet somnar jag inte.
Lyssnar på: Allätare av musik men som alla väl vet Bruce Springsteen. Gillar också Önskenatt i Vaken i Radio P4-P3. Det enda negativa är att man förlorar sömn då.