Psykisk hälsa, skolprestationer och Covid-19 – långsiktiga konsekvenser och skyddsfaktorer
Kort beskrivning
Barns och ungdomars psykiska hälsa har successivt försämrats i Sverige. Samtidigt har skolprestationerna varit sjunkande från början av 2000-talet och framåt – särskilt inom vissa elevgrupper.
Psykisk ohälsa så som ökningen av stress, psykosomatiska besvär och depressioner, i synnerhet bland flickor, är idag internationellt sett de främsta orsakerna till sämre villkor och livsmöjligheter för unga människor. Covid-19-pandemin har ytterligare påverkat ungdomars hälsa och skolprestationer, men dess effekter är ännu okända.
Forskning som undersöker relationerna mellan olika aspekter av skola och psykisk hälsa är ytterst begränsad i Sverige. Det här projektet syftar till att fylla kunskapsluckor genom att undersöka frågor om psykisk hälsa, betyg och stöd inom olika elevgrupper.
Bakgrund och fokus
Från läsåret 2012/2013 får elever i grundskolan betyg redan i årskurs 6. Syftet med denna och andra reformer som introducerades 2011 var att förbättra elevernas kunskaper och uppmärksamma elever i behov av stöd tidigare i skolgången, öka likvärdigheten i utbildning och betygssättning.
Parallellt med sjunkande skolprestationer från början av 2000-talet och framåt och särskilt inom vissa elevgrupper har barn och ungdomars psykiska hälsa successivt försämrats i Sverige. Psykisk ohälsa så som ökningen av stress, psykosomatiska besvär och depressioner, i synnerhet bland flickor, är idag internationellt sett de främsta orsakerna till sämre villkor och livsmöjligheter för unga människor mellan 10 och 24 år.
Outforskade områden
Forskning som undersöker relationerna mellan olika aspekter av skola och psykisk hälsa är ytterst begränsad i Sverige. Detta gäller i synnerhet forskning som undersöker organisations- och undervisningsfaktorer, extra anpassningar och specialpedagogiskt stöd och olika former av betyg och bedömning.
Konsekvenserna av de tidigarelagda betygen är också ett outforskat område. Det finns fortfarande inga studier på de tidiga betygens inverkan på elevers psykiska hälsa eller de mer långsiktiga konsekvenserna för olika elevgruppers framtida villkor och livsmöjligheter.
Elevers vilja eller motivation att lära och självkänsla framkommer i forskningen som aspekter som kan påverkas negativt om elever misslyckas tidigt i sin studiegång och över längre tid. Elever i behov av extra anpassningar och specialpedagogiskt stöd kan vara en särskilt utsatt elevgrupp. Det framkommer att flickor upplever högre nivåer av stress inför betygsättningen i årskurs 6 än pojkar. Lärare upplever generellt sett en ökad stress hos eleverna efter att de tidiga betygen infördes 2012-2013. Forskning om hur en ökad stress inför betygsättningen i årskurs 6 skulle kunna bidra till en ökning av stressnivåerna och ökad psykisk ohälsa, i synnerhet bland flickor, saknas idag.
Oklara konsekvenser av pandemin
Samtidigt riskerar nu ungdomars psykiska ohälsa och skolprestationer att förvärras av olika konsekvenser av covid-19-pandemin och förändrade psykosociala faktorer och undervisningsvillkor. Vi vet lite om hur ungdomars skol- och livssituation påverkades av förändrade undervisningsvillkor med distansundervisning i gymnasieskolan och förändrade lärar- och kamratrelationer under covid-19-utbrottet 2020/2021.
Ett fåtal studier visar att övergången till distansundervisning har fungerat sämre för vissa elevgrupper såsom de med funktionsnedsättning, och de i behov av individuellt stöd, elever som saknar digital kompetens och elever från resurssvaga hem. Skolors förutsättningar att identifiera elever i behov av särskilt stöd och möjligheten till extra anpassningar och särskild stöd av god kvalitet har påverkats negativt under utbrottet. Vilken inverkan covid-19 har haft på olika elevgruppers kunskapsutveckling, deras livssituation och psykiska mående samt vilka långsiktiga konsekvenser detta för med sig är idag fortfarande okänt.
Situationen kring covid-19-spridningen är samtidigt fortfarande inte löst. Frågan kräver omedelbar uppmärksamhet både för att kunna erbjuda stöd och hjälp åt dem som drabbas, men också för att generera evidensbaserad forskning för politiska förebyggande och hälsofrämjande åtgärder.
Empiriskt underlag
Det planerade projektet ämnar fylla kunskapsluckor inom samtliga frågeområden. Empiriskt kommer projektet att använda sig av longitudinella och kohortsekventiella data från två källor: en registerbaserad populationsdatabas (GOLD); och en kohortsekventiell databas (UGU) med representativa elevurval från sju födelsekohorter (elever födda 1967 till 2004).
Elever inom samtliga kohorter kommer att följas från grundskolan genom sina gymnasiestudier och i vidare studier eller sysselssysselsättning efter gymnasieskolan. Specifika forskningsfrågor såsom de om psykisk hälsa och tidiga betyg kommer att riktas till särskilda kohorter medan frågor om stöd berör samtliga kohorter.
Tidigare forskningsprojekt och resultat
Föreliggande projekt bygger på resultat av tre tidigare forskningsprojekt: ett Forte-finansierat, ”The impacts of changed living conditions on child and adolescent mental health” (2013-2019) med Curt Hagquist som projektledare; och två VR-finansierade, ”Individualiserad undervisning, Motivation och skolprestationer i 50 år” (IMP; 2015-2021) och ”Specialpedagogiska stödåtgärder i grundskolan – omfattning, former och effekter” (STOFF; 2008-2012) med Joanna Giota som projektledare.
Goda relationer skyddar
Resultatet av FORTE-projektet visar att ökningen av den psykiska ohälsan i form av psykosomatiska besvär och depressioner i slutet av grundskolan förklarades nästan uteslutande av självupplevda ökade skolkrav och stress mellan årskurs 6 och 9, i synnerhet bland flickor (Giota & Gustafsson, 2017). Andra resultat visar att goda sociala relationer med lärare och klasskamrater i årskurs 6 som 9 verkar skyddande mot stress och oro samt psykisk ohälsa.
Samband mellan prestationsinriktning och stress
Resultatet av det första VR-projektet (IMP) visar att en inre motivation eller lärandeinriktning i skolarbetet (lära för att förstå och utveckla sin kompetens) verkar skyddande för alla elever, medan en hög prestationsinriktning (lära för prov och höga betyg) bidrar till höga betyg i årskurs 9, samtidigt som den ökar risken för psykosomatiska besvär, i synnerhet bland flickor (Bergh & Giota, 2020). Dessa resultat gäller UGU-elever födda 1998. Denna forskning är ytterst begränsad i Sverige.
Flickor tar större socialt ansvar
I en nationell representativ studie (Giota & Bergh, 2020) framkom att årskurs 9 elevers högsta studieprestationer 2008 och 2014 förklarades av ett starkt personligt socialt ansvar i lärandet, i synnerhet bland flickor. Att flickor lägger ner mer ansträngningar på skolarbetet och tar ett större socialt ansvar i lärandet tycks samtidigt bidra till en högre risk att drabbas av psykisk ohälsa i form av depressioner och psykosomatiska besvär (Giota & Gustafsson, 2017). Samtidigt som lusten att lära lyfts fram i forskning och policy dokument såsom Agenda 2030 som en förutsättning för ett livslångt lärande och psykisk hälsa visar Skolverket (Rask, 2019) att den inre motivationen har sjunkit mellan 2000 och 2018 och att både pojkar och flickor upplever höga krav och stress över läxor och prov i skolan. Kunskap om i vilken mån betydelsen av dessa risk- och skyddsfaktorer har förändrats med införandet av de tidigarelagda betygen i årskurs 6 och förändringar i undervisningspraktikerna (Giota, Bergh & Emanuelsson, 2019; Giota & Emanuelsson, 2018) saknas idag, vilket föreliggande projekt ämnar bidra med.
Specialpedagogiska stödinsatser
Skolans specialpedagogiska stödinsatser är bland de faktorer som har betydelse för elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen och förebygga psykisk ohälsa, men tycks inte fungera optimalt. Resultat av det tidigare STOFF-projektet visar att stödinsatser sätts ofta in för sent i grundskolan (Giota, Lundborg & Emanuelsson, 2009). Resultat av enkätstudien (Giota & Emanuelsson, 2011) bland 1100 rektorer i kommunala och fristående skolor visar sju av tio rektorer att diagnoser har en avgörande betydelse för att få stödåtgärder, samtidigt som cirka 280 skolor inte satsade tillräckligt med resurser för att ge särskilt stöd åt alla som bedömdes vara i behov av ett sådant. I en nyligen publicerad studie (Giota, Lace & Emanuelsson, 2022) inom IMP-projektet med cirka 65 tusen elever framkommer att särskiljande specialpedagogiska stödinsatser ökade efter 2000-talet både för elever med en kognitiv funktionsnedsättning och elever med andra svårigheter i behov av stöd. Sådana insatser var negativt relaterade till elevernas skolprestationer i årskurs 9 medan inkluderande stöd visade positiva utfall för samtliga elevgrupper.
Föreliggande projekt kommer utifrån dessa resultat att utvidgas till att undersöka skyddsfaktorer för dessa elevgruppers kunskapsutveckling och psykisk hälsa i utbildningssystemet och arbetsmarknaden samt vilka konsekvenser covid-19-pandemin 2020/2021 har haft för deras framtida livsmöjligheter.
Medarbetare
Joanna Giota, professor i pedagogik, projektledare
Se personsida med publikationer
Joanna Giota, professor i pedagogik, är sedan 2015 tillsammans med Monica Rosén och Ulrika Wolff vetenskaplig ledare för forskningsmiljön FUR (Förutsättningar, Utbildning och Resultat) vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet efter professor Jan-Eric Gustafsson; ledare för FUR sedan 1980-talet. Miljöns forskning rör sig kring individuella förutsättningar för utbildning, utbildningens organisation och resurser samt resultat av utbildning på individ- och systemnivå och går tillbaka till forskning av Kjell Härnqvist, grundare av UGU-projektet 1961. Forskningen bygger huvudsakligen på kvantitativ metodik, longitudinella individdatabaser, register-data för hela kohorter och komparativa studier (IEA; PISA; TIMSS; PIRLS).
Giota har arbetat med UGU sedan 1995. Hon var projektledare för UGU 2004–2010 och ingår sedan dess i projektets ledningsgrupp. 2018 blev UGU en nationell infrastruktur med Jan-Eric Gustafsson som projektledare och från 2022 med Alli Klapp som vetenskaplig ledare. 2017–2018 tillbringade Giota en fem månaders forskningsperiod vid Harvard Graduate School of Education, Cambridge, USA, inbjuden av Catherine Snow. Där knöt hon viktiga kontakter med bland annat Thomas Hehir, rådgivare i specialpedagogiska frågor för Clinton-regeringen, och Andy Hargreaves. Både Snow och Hargreaves är kända för storskaliga skoleffektivitetsstudier på federal nivå i USA.
Sedan 2022 är Giota ambassadör för ”The European Centre for the Development of Vocational Training” (Cedefop) i Sverige. Detta europeiska centrum bildades 1975 i Berlin och är en av Europeiska unionens byråer. 1995 flyttades centrumet till Thessaloniki, Grekland. Byrån tillhandahåller källor, statistik och material från EU-länder som hjälper beslutsfattare att fatta beslut i fråga om yrkesutbildning, vilket gör byrån till kompetenscentrum för det politiska beslutsfattandet inom yrkesutbildning i EU.
I juni 2022 utnämndes Joanna Giota av regeringen till särskild utredare i statens offentliga utredning ”Fler vägar till arbetslivet”. Utredningen kommer att lägga fram sitt betänkande i juni 2024.
Cristian Bortes
Cristian Bortes är doktor i socialt arbete och tjänstgör som lektor vid Institutionen för socialt arbete, Umeå Universitet. Hans forskning är inriktad på barns och ungas välfärd i relation till skolan, med specifik inriktning på psykisk hälsa och skolprestationer. År 2022 disputerade han med avhandlingen Growing up with poor health and managing school: Studies on ill health and young people’s educational achievements, där han utforskade konsekvenserna av ohälsa för barns utbildning.
Bortes är även anknuten forskare vid Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, samt vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs Universitet. Genom att integrera sociala, medicinska och pedagogiska perspektiv och dra nytta av longitudinella enkät- och registerdata, strävar hans aktuella forskning efter fördjupade insikter i hur skolmiljön påverkar elevers välbefinnande och prestationer över tid.
Anna Toropova
Anna Toropova är doktor i Pedagogik. Hon doktorerade 2020 vid Göteborgs Universitet med avhandling Teachers meeting the challenges of the Swedish school system. Agents within boundaries. Toropova har en postdoktorposition vid Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Institutet för miljömedicin, KI. Hon är också anknuten som forskare vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.
Annas forskningsintressen rör sig kring skolhälsa, samt sambandet mellan lärares och elevers hälsa och skoleffektivitet. Inom projektet Psykisk hälsa, skolprestationer och Covid-19 – långsiktiga konsekvenser och skyddsfaktorer, vid GU, är Toropova särskilt intresserad av att undersöka hur ungdomars skol- och livssituation påverkades av förändrade undervisningsvillkor med distansundervisning i gymnasieskolan och förändrade lärar- och kamratrelationer under Covid-19 utbrottet 2020/2021. Av intresse är om redan utsatta elevgruppers sårbarhet förvärrats under Covid-19 pandemin eller om skyddsfaktorer kan ha förhindrat vissa negativa effekter.
Ilze Lace, doktor i sociologi
Ilze Lace är disputerad forskare i sociologi (2019). Under 2012–2019 har hon arbetat som datasamordnare, forskningssamordnare och forskningsdatarådgivare inom ramen för Svensk Nationell Datatjänst, SND. Från 2020 var hon anställd inom UGU för att bl.a. säkerställa och förbättra kvaliteten på data och dokumentation av data. Laces medverkan i projektet är av stor betydelse, då studierna som ska utföras kräver hög kompetens och insyn i den omfattande datamängdens olika egenskaper och kvalitet.
