Om vår forskning

GPCC:s forskning

Runt 200 nationella och internationella forskare från olika discipliner är knutna till GPCC. Forskningsprojekt pågår för närvarande kring personcentrerad vård, rehabilitering och omsorg vid olika sjukdomstillstånd, samt kring organisation av vård och frågor kring implementering.

Vi utför tvärvetenskaplig forskning och hos oss finns forskare från nästan alla fakulteter vid Göteborgs universitet samt från andra universitet. Vi utgår från upplevelser/symtom av sjukdom och ohälsa. En del av vår forskning utgörs därför av att öka kunskapen kring sambanden mellan symtom och organdysfunktion, till exempel vid hjärt- eller mag-tarmsjukdom. Vi studerar också hur vård och behandling kan förbättras genom ett personcentrerat förhållningssätt, Detta innebär att patientens sjukhistoria är utgångspunkten för en överenskommelse mellan patient och personal kring utredning och behandling. Vi studerar även hur personcentrering kan öka effektiviteten i vården. Vi har ett ansvar för att våra resultat implementeras i vården.

Strategiska fokusområden

GPCC:s forskning kan sorteras in i tre strategiska fokusområden:

1. Utveckling, anpassning och utvärdering av personcentrerad vård
2. Möjliggörande av omställning till personcentrerad hälso- och sjukvård och omsorg
3. Utveckling av partnerskap mellan patientföreträdare/allmänheten och hälso- och sjukvårdens organisationer och beslutssystem

Läs mer om fokusområdena här.

Dessutom har vi strategiska samverkansprojekt. Läs mer om dem här.

GPCC:s forskningsprojekt

Pågående forskningsprojekt

En lista över våra pågående forskningsprojekt med länkar till projektens webbsidor finner du här.

Avslutade forskningsprojekt

En lista över våra avslutade forskningsprojekt finner du här.

Doktorandprojekt och avhandlingar

Pågående och avslutade doktorandprojekt med länkar till avhandlingar finner du här.

Vetenskapliga publikationer

Klicka här för att komma till våra vetenskapliga publikationer.

Personcentrerad vård ger positiva effekter

GPCC har i en rad studier i olika hälso- och vårdkontext utvärderat effekterna av ett personcentrerat arbetssätt, till exempel inom ortopedisk och internmedicinsk verksamhet men också över hela vårdkedjan, från sjukhus till öppenvård och primärvård. Förutom kostnadsbesparingar, har positiva effekter från ett patientperspektiv visats då vården anpassas till varje enskild person och individens egna resurser tas tillvara. 

Forskningsresultat

Forskare inom GPCC utför tvärvetenskaplig forskning inom många olika verksamheter inom hälso- och sjukvård samt omsorg. Ett mängd olika professioner samt patientgrupper finns representerade i vår forskning. 

Teoretisk och praktisk utveckling

GPCC:s forskning tar avstamp i en etik som vilar på personfilosofiska grunder kring vad det innebär att vara människa, en person [1,2]. En central del i att tillämpa etiken (personcentrering) i handling är att skapa partnerskap mellan vårdpersonal och patient (och närstående när relevant). Detta partnerskap initieras genom att bjuda in patienten att berätta, samt att aktivt lyssna på patientens berättelser, och sedan komma överens om en plan för patientens vård. Partnerskapet säkerställs genom att planen dokumenteras – på ett sätt som även blir användbart för patienten.

Forskningen som hittills har utförts inom GPCC har främst haft fokus på vuxna personer. Personcentrerad vård för barn är ett område under utveckling, där det är centralt att ha utgångspunkt i barnets perspektiv. Verktyg och metoder som exempelvis bildstöd och principer för universell design kan vara till stor hjälp för att uppnå detta [3].

En del av vår forskning handlar om att undersöka hur partnerskap kan utformas och vidareutvecklas, men också att problematisera vad det kan handla om [4-9].

Centralt för partnerskapet är samtal mellan patient och vårdpersonal. För genomförande av personcentrerade samtal i vårdsituationer har en grundläggande skillnad visats vara att tala med och att tala till patienten [10]. För att det ska bli personcentrerade samtal handlar det om att tala med patienten.  Detta kan till exempel innebära att patient och personal i början av samtalet tillsammans kommer överens om agendan och att patienten bidrar med sin erfarenhet och personalen med sin.

Vår forskning som kopplar till genomförande av samtal involverar flera olika patientgrupper, bland andra vuxna patienter med psykisk ohälsa [11], överkänslig tarm (IBS) [12] och cancer [10] samt vuxna patienter med olika typer av kommunikationsstörningar [13,14] och barn med cancer eller medfödda hjärtfel [15].

Effekter av personcentrerad vård för patienter

Ett stort antal interventionsstudier av personcentrerad vård har genomförts. Främst inom sjukhusvård och öppenvård men även inom primärvård. I huvudsak har studierna genomförts med experimentell och kvasiexperimentell design [16]. Experimentella studier innebär att deltagare slumpmässigt fördelas i grupper som antingen får personcentrerad vård eller standardvård. Kvasiexperimentella studier innebär i det här sammanhanget att deltagare behandlas baserat på vilken verksamhet de besöker, exempelvis kan en sjukhusavdelning bedriva personcentrerad vård medan en annan avdelning bedriver standardvård. Dessa interventioner fokuserar antingen på ett specifikt hälsoproblem (till exempel inkontinens, fetma eller smärta) eller på patientens hälsotillstånd i stort.

I en publikation där effekter ifrån 15 av GPCC:s kontrollerade interventionsstudier sammanställts visade resultaten av 9 av 15 studier statistiskt säkerställda förbättringar i en rad olika mått [17]. Positiva effekter som rapporterats ifrån vuxna/äldre patienter är t.ex. en ökad tilltro till egen förmåga att hantera sin sjukdom (självtillit), en ökad upplevelse av hälsa, samt en ökad tillfredsställelse med vården. Studier har också visat på en förbättrad symtomkontroll, förbättrad fysisk förmåga, bättre bevarad daglig aktivitetsnivå (ADL) och färre försämringar för personer med kronisk hjärtsvikt och kronisk obstruktiv lungsjukdom.

Bild

I en ytterligare publikation, där effekten av en personcentrerad intervention riktad till ungdomar med kronisk smärta utvärderades, sågs en ökad tilltro till egen förmåga att delta i vardagliga aktiviteter [18]. 

GPCC:s forskning innefattar även studier där personcentrerad vård har genomförts på distans, per telefon eller med hjälp av digitala lösningar. Allt fler tekniska lösningar för att underlätta personcentrerad vård på distans har utvärderats på senare år [19-21]. I en studie där intervention via en digital plattform i kombination med telefonsupport testats, rapporterar patienterna att de fått tillgång till stöd till egenvård utefter egna behov [19]. I en annan studie där en digital app för självrapportering av blodtryck utvärderats visar resultat att patienterna upplever att de tagit en mer aktiv roll i sin egen vård och att samskapandet mellan patient och vårdpersonal underlättats [20].

Effekter av personcentrerad vård för personal

Det finns även studier som påvisat positiva effekter för vårdpersonal av ett personcentrerat arbetssätt, såsom ökad nöjdhet med sitt arbete, minskad etisk stress och en förbättrad psykosocial arbetsmiljö [22].

Resursanvändning

Hälsoekonomiska studier är viktiga för att förstå hur samhällets gemensamma resurser används och det finns studier som undersökt effekter av att införa personcentrerad vård på hälsosystemets resursförbrukning och kostnader. Några studier som har undersökt vårdtid på sjukhus kunde visa att personcentrerad vård ledde till kortare sjukhusvistelse [23,24], samt att den kortare vistelsen inte ökade risken för återinläggning eller äventyrade patientens hälsorelaterade livskvalitet [23]. Flera studier har också visat att personcentrerad vård kan leda till kostnadsbesparingar eller är kostnadseffektivt jämfört med standardvård [25-28]. 

Det finns också studier som visar på att personcentrerad vård leder till en mer effektiv resursanvändning inom hälso- och sjukvård [29-31]. Exempelvis, i en studie där en intervention för patienter som skulle genomgå cancerkirurgi utvärderades sågs positiva effekter på patienternas förmåga att söka och använda information, samt i att patienterna i högre utsträckning visste till vem de skulle vända sig istället för att till exempel söka på akutmottagning [31].

Införande av personcentrerad vård

Studier som undersöker och/eller utvärderar implementering av personcentrerad vård har genomförts inom flera olika områden, bland annat i sjukhusvård [32-37], inom psykiatrisk vård [38], och inom vård/omsorg för äldre [39].

Nyckelfaktorer som beskrivits för införa personcentrerad vård inom en verksamhet är exempelvis att skapa en gemensam avsikt för förändring (sense of urgency) och att samskapandet mellan vårdpersonal från olika professioner underlättas [36]. Ett starkt ledarskap och strategier för att övervinna befintliga metoder för dokumentation har också beskrivits som avgörande [40]. Flera faktorer kan påverka införandet såsom skillnader i tolkningar om vad personcentrerad vård omfattar och hur det ska utföras, vilket både kan vara kopplat till lokala traditioner på arbetsplatser och olika professioner i teamet [35].

Införande av undervisningsformer och lärande av personcentrering har också undersökts inom utbildning vid universitet. I en studie där universitetslärares erfarenhet av att utveckla en tvärprofessionell kurs om personcentrering undersöktes visade resultatet bland annat att det fanns en ovana vid den pedagogik som är involverad i lärandet av personcentrerad vård [41]. Skapande av partnerskap sinsemellan de involverade lärarna samt med studenter sågs som avgörande.

Verktyg för personcentrerad vård

För att på olika sätt stödja lärande, praktiskt införande och utvärdering av personcentrerad vård har forskare inom GPCC under åren tagit fram och testat en mängd olika verktyg. Exempel på sådana verktyg är strategier för samtal och samskapande av hälsa och vård, informationsmaterial, validerade frågeformulär, filmer och digitala verktyg. Du kan läsa mer om vilka typer av verktyg som tagits fram eller är under utveckling här.

Referenser

[1] Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin-Ivanoff, S., Johansson, I-L., Kjellgren, K., Lidén, E.,  Öhlén, J.,  Olsson, L-E., Rosén, H., Rydmark, M., & Stibrant Sunnerhagen, M. (2011). Person-centered care - Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251. doi:10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008.

[2] Britten, N., Moore, L., Lydahl, D., Naldemirci, Ö., Elam, M., & Wolf, A. (2017). Elaboration of the Gothenburg model of person-centred care. Health Expectations, 20(3), 407-418. doi:10.1111/hex.12468

[3] Thunberg, G., Johnson, E., Bornman, J., Öhlén, J., & Nilsson, S. (2021). Being heard–Supporting person‐centred communication in paediatric care using augmentative and alternative communication as universal design: A position paper. Nursing Inquiry, e12426. doi:

[4] Wolf, A., Moore, L., Lydahl, D., Naldemirci, Ö., Elam, M., & Britten, N. (2017). The realities of partnership in person-centred care: a qualitative interview study with patients and professionals. BMJ Open, 7(7), e016491. doi:10.1136/bmjopen-2017-016491

[5] Naldemirci, Ö., Lydahl, D., Britten, N., Elam, M., Moore, L., & Wolf, A. (2018). Tenacious assumptions of person-centred care? Exploring tensions and variations in practice. Health, 22(1), 54-71. doi:10.1177/1363459316677627

[6] Naldemirci, Ö., Britten, N., Lloyd, H., & Wolf, A. (2020). The potential and pitfalls of narrative elicitation in person-centred care. Health Expectations, 23(1), 238-246. doi:10.1111/hex.12998

[7] Naldemirci, Ö., Britten, N., Lloyd, H., & Wolf, A. (2021). Epistemic injustices in clinical communication: the example of narrative elicitation in person‐centred care. Sociology of health & illness, 43(1), 186-200. doi:10.1111/1467-9566.13209

[8] Friberg, F., Wallengren, C., Håkanson, C., Carlsson, E., Smith, F., Pettersson, M., Kenne Sarenmalm, E., Sawatzky, R., & Öhlen, J. (2018). Exploration of dynamics in a complex person-centred intervention process based on health professionals' perspectives. BMC Health Service Research, 18(1), 441. doi:10.1186/s12913-018-3218-3

[9] Heckemann, B., Chaaya, M., Jakobsson Ung, E., Olsson, D. S., & Jakobsson, S. (2020). Finding the Person in Electronic Health Records. A Mixed-methods Analysis of Person-centered Content and Language. Health Communication, 37(4), 418-424. doi:10.1080/10410236.2020.1846275

[10] Pettersson, M. E., Öhlen, J., Friberg, F., Hyden, L. C., Wallengren, C., Sarenmalm, E. K., & Carlsson, E. (2018). Prepared for surgery - Communication in nurses' preoperative consultations with patients undergoing surgery for colorectal cancer after a person-centred intervention. Journal of Clinical Nursing, 27(13-14), 2904-2916. doi:10.1111/jocn.14312

[11] Cederberg, M., F, Goulding, A., Ali, L., , A., & Mäkitalo, Å. (2022). The interactive work of narrative elicitation in person-centred care: Analysis of phone conversations between health care professionals and patients with common mental disorders. Health expectations, online ahead of print. doi:10.1111/hex.13440

[12] Forsgren, E., & Björkman, I. (2021). Interactional practices in person-centred care: Conversation analysis of nurse-patient disagreement during self-management support. Health expectations, 24(3), 940-950. doi:10.1111/hex.13236

[13] Saldert, C., Forsgren, E., & Hartelius, L. (2016). Teaching medical students about communication in speech-language disorders: Effects of a lecture and a workshop. International Journal of Speech-Language Pathology, 18(6), 571-579. doi:10.3109/17549507.2016.1143975

[14] Forsgren, E., Hartelius, L., & Saldert, C. (2017). Improving medical students' knowledge and skill in communicating with people with acquired communication disorders. International Journal of Speech-Language Pathology, 19(6), 541-550. doi:10.1080/17549507.2016.1216602

[15] Wiljén, A., Chaplin, J.E., Crine, V., Jobe, W., Johnson, E., Karlsson, K., Lindroth, T., Schwarz, A., Stenmarker, M., Thunberg, G., Öhlén, J., & Nilsson, S. (2022). The Development of an mHealth Tool for Children With Long-term Illness to Enable Person-Centered Communication: User-Centered Design Approach. JMIR Pediatrics and Parenting, 5(1), e30364. doi:10.2196/30364.

[16] Gyllensten, H., Björkman, I., Jakobsson Ung, E., Ekman, I., & Jakobsson, S. (2020). A national research centre for the evaluation and implementation of person‐centred care: Content from the first interventional studies. Health Expectations, 23(5), 1362-1375. doi: 10.1111/hex.13120

[17] Britten, N., Ekman, I., Naldemirci, Ö., Javinger, M., Hedman, H., & Wolf, A. (2020). Learning from Gothenburg model of person centred healthcare. BMJ, 370, m2738. doi: 10.1136/bmj.m2738

[18] Fors, A., Wallbing, U., Alfvén, G., Kemani, M. K., Lundberg, M., Wigert, H., & Nilsson, S. (2020). Effects of a person-centred approach in a school setting for adolescents with chronic pain—The HOPE randomized controlled trial. European Journal of Pain, 24, 1598–1608. doi:10.1002/ejp.1614

[19] Barenfeld, E., Ali, L., Wallstrom, S., Fors, A., & Ekman, I. (2020). Becoming more of an insider: A grounded theory study on patients' experience of a person-centred e-health intervention. PLoS One, 15(11), e0241801. doi:10.1371/journal.pone.0241801

[20] Andersson, U., Bengtsson, U., Ranerup, A., Midlöv, P., & Kjellgren, K. (2021). Patients and Professionals as Partners in Hypertension Care: Qualitative Substudy of a Randomized Controlled Trial Using an Interactive Web-Based System Via Mobile Phone. Journal of medical Internet research, 23(6), e26143-e26143. doi:10.2196/26143

[21] Ali, L., Wallstrom, S., Ekman, I., Swedberg, K., & Fors, A. (2021). Effects of person-centred care via telephone on self-efficacy in patients with chronic obstructive pulmonary disease: Subgroup analysis of a randomized controlled trial. Nursing Open, 8(2), 927-935. doi:10.1002/nop2.701

[22] van Diepen, C., Fors, A., Ekman, I., & Hensing, G. (2020). Association between person-centred care and healthcare providers' job satisfaction and work-related health: a scoping review. Bmj Open, 10(12). doi:10.1136/bmjopen-2020-042658

[23] Ekman, I., Wolf, A., Olsson, L. E., Taft, C., Dudas, K., Schaufelberger, M., & Swedberg, K. (2012). Effects of person-centred care in patients with chronic heart failure: the PCC-HF study. European Heart Journal, 33(9), 1112-1119. doi:10.1093/eurheartj/ehr306

[24] Hansson, E., Ekman, I., Swedberg, K., Wolf, A., Dudas, K., Ehlers, L., & Olsson, L. E. (2016). Person-centred care for patients with chronic heart failure - a cost-utility analysis. European Journal of Cardiovascular Nursing, 15(4), 276-284. doi:10.1177/1474515114567035

[25] Gyllensten, H., Koinberg, I., Carlstrom, E., Olsson, L. E., & Hansson Olofsson, E. (2019). Economic evaluation of a person-centred care intervention in head and neck oncology: results from a randomized controlled trial. Support Care Cancer, 27(5), 1825-1834. doi:10.1007/s00520-018-4436-2

[26] Pirhonen, L., Bolin, K., Olofsson, E. H., Fors, A., Ekman, I., Swedberg, K., & Gyllensten, H. (2019). Person-Centred Care in Patients with Acute Coronary Syndrome: Cost-Effectiveness Analysis Alongside a Randomised Controlled Trial. PharmacoEconomics Open, 3(4), 495-504. doi:10.1007/s41669-019-0126-3

[27] Pirhonen, L., Gyllensten, H., Fors, A., & Bolin, K. (2020a). Modelling the cost-effectiveness of person-centred care for patients with acute coronary syndrome. European Journal of Health Economics, 21(9), 1317-1327. doi:10.1007/s10198-020-01230-8

[28] Pirhonen, L., Gyllensten, H., Olofsson, E. H., Fors, A., Ali, L., Ekman, I., & Bolin, K. (2020b). The cost-effectiveness of person-centred care provided to patients with chronic heart failure and/or chronic obstructive pulmonary disease. Health Policy Open, 1, 100005. doi:10.1016/j.hpopen.2020.100005

[29] Larsson, I., Bergman, S., Fridlund, B., & Arvidsson, B. (2012). Patients’ experiences of a nurse-led rheumatology clinic in Sweden: A qualitative study. Nursing & Health Sciences, 14(4), 501-7. doi: 10.1111/j.1442-2018.2012.00723.x.

[30] Larsson, I., Fridlund, B., Arvidsson, B., Teleman, A., & Bergman, S. (2014). Randomized controlled trial of a nurse-led rheumatology clinic for monitoring biological therapy. Journal of Advanced Nursing, 70(1), 164-75. doi:10.1111/jan.12183

[31] Öhlen, J., Sawatzky, R., Pettersson, M., Sarenmalm, E. K., Larsdotter, C., Smith, F., Wallengren, C., Friberg, F., Kodeda, K., & Carlsson, E. (2019). Preparedness for colorectal cancer surgery and recovery through a person-centred information and communication intervention - A quasi-experimental longitudinal design. PLoS One, 14(12). doi:10.1371/journal.pone.0225816

[32] Alharbi, T. S., Ekman, I., Olsson, L. E., Dudas, K., & Carlström, E. (2012). Organizational culture and the implementation of person centered care: results from a change process in Swedish hospital care. Health Policy, 108(2-3), 294-301. doi:10.1016/j.healthpol.2012.09.003

[33] Alharbi, T., Carlström, E., Ekman, I., & Olsson, L.-E. (2014). Implementation of Person Centered Care: Management Perspective. Journal of Hospital Administration, 3(3), 107-120. doi:10.5430/jha.v3n3p107

[34] Carlstrom, E., & Olsson, L. E. (2014). The association between subcultures and resistance to change - in a Swedish hospital clinic. Journal of Health Organization and Management, 28(4), 458-476. doi:10.1108/Jhom-09-2012-0184

[35] Friberg, F., Wallengren, C., Hakanson, C., Carlsson, E., Smith, F., Pettersson, M., Kenne Sarenmalm, E., Sawatzk, R., & Öhlen, J. (2018). Exploration of dynamics in a complex person-centred intervention process based on health professionals' perspectives. BMC Health Service Research, 18(1), 441. doi:10.1186/s12913-018-3218-3

[36] Erichsen Andersson, A., Frodin, M., Dellenborg, L., Wallin, L., Hok, J., Gillespie, B. M., & Wikstrom, E. (2018). Iterative co-creation for improved hand hygiene and aseptic techniques in the operating room: experiences from the safe hands study. BMC Health Services Research, 18(1), 2. doi:10.1186/s12913-017-2783-1

[37] Dellenborg, L., Wikstrom, E., & Erichsen, A. A. (2019). Factors that may promote the learning of person-centred care: an ethnographic study of an implementation programme for healthcare professionals in a medical emergency ward in Sweden. Advances in Health Sciences Education, 24(2), 353-381. doi:10.1007/s10459-018-09869-y

[38] Allerby, K., Goulding, A., Ali, L., & Waern, M. (2020). Striving for a more person-centered psychosis care: results of a hospital-based multi-professional educational intervention. BMC Psychiatry, 20(1), 523. doi:10.1186/s12888-020-02871-y

[39] Ebrahimi, Z., Patel, H., Wijk, H., Ekman, I., & Olaya-Contreras, P. (2021). A systematic review on implementation of person-centered care interventions for older people in out-of-hospital settings. Geriatric Nursing, 42(1), 213-224. doi:10.1016/j.gerinurse.2020.08.004

[40] Moore, L., Britten, N., Lydahl, D., Naldemirci, O., Elam, M., & Wolf, A. (2017). Barriers and facilitators to the implementation of person-centred care in different healthcare contexts. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(4), 662-673. doi:10.1111/scs.12376

[41] Rosengren, K., Danielsson, L., Jansson, I., & Wallengren, C. (2018). Development of an Academic Course in Person-Centred Care for Students in Higher Education: Teachers' Perspectives. Education Research International. doi:10.1155/2018/9854169