Seminarier för en bredare förståelse av AI i samhället
Artificiell intelligens (AI), självlärande algoritmer, autonomt beslutsfattande och människa-maskin-gränssnitt. Det här är teknologier som redan förändrat vår värld. Centrum för konsumtionsforskning arrangerar sedan hösten 2022 en seminarieserie där forskare från olika discipliner presenterar aktuell forskning kring AI i vårt samhälle. Sidan uppdateras löpande.
I den här seminarieserien fokuserar vi på samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning i relation till AI och näraliggande teknologier. Målet är att skapa förutsättningar för en bredare förståelse av fenomenet samt dess tillämpningar och framväxt.
Seminarieserien är relevant för forskare och personer som intresserar sig för den växande debatten kring och tillämpningar av avancerad digital teknologi inom kontexter som ekonomi, arbete och företag, såväl inom som utom akademin. Utvecklingen och tillämpningen av artificiell intelligens och därtill associerade digitala teknologier kan inte reduceras till en fråga om teknik eller beräkningar. Det är också en kulturell och ideologisk företeelse där sådant som visioner, praktiker, makt och normer spelar en central roll vad gäller användningsområden, förhoppningar och risker. Humanistisk, tvärvetenskaplig och samhällsvetenskaplig AI-forskning handlar om flera viktiga dimensioner, till exempel historia, etik, ekonomi, kultur, samhälle, demokrati, värderingar och rättsliga frågor.
Vid de här seminarierna presenterar forskare med olika ämnes-disciplinära bakgrunder teorier, empirisk forskning och perspektiv från skilda discipliner. Syftet är att fokusera på frågor om hur, när och med vilka konsekvenser som AI och nya digitala teknologier utvecklas, tillämpas, upplevs och diskuteras.
Planerade seminarier under hösten 2023:
- Professor Dan Horne TBA
Tema: kommande. Tid: Meddelas inom kort.
- Professor Thomas Müllern (JU) och professor Ulf Johansson (JU) TBA
Tema: Artificiell intelligens, beslutsfattande och hållbarhet Tid: Meddelas inom kort.
Techgurun Elon Musk är övertygad om att AI antingen kommer att vara det bästa eller det värsta som har hänt mänskligheten, och har citerats säga: "AI will be the best or the worst thing ever for humanity".
Om han har rätt återstår att se.
Klart är dock att Elon Musk inte är ensam om att fråga sig hur mänsklighetens framtid kommer att påverkas av artificiell intelligens (AI) och associerade digitala teknologier.
AI - mer än teknik och beräkningar
Det blir mer och mer uppenbart att det här är något som kan förändra själva grundförutsättningarna för oss människor. Något som rör upp känslor.
Alltså har debatterna om AI en tendens att svänga snabbt, eftersom både stora förväntningar och lika stora farhågor frodas i dessa diskussioner.
Vad gäller forskning kring AI så handlar den både om den tekniska utvecklingen av algoritmer och om dess användning i samhället i stort.
AI will be the best or the worst thing ever for humanity
Dock kan inte utvecklingen och tillämpningen av artificiell intelligens och därtill associerade digitala teknologier inte reduceras till en fråga om teknik eller beräkningar.
Det är också en kulturell, ideologisk och maktimpregnerad företeelse där sådant som visioner, praktiker och normer spelar en central roll för implementering, användningsområden, förhoppningar och olika risker.
Humanistisk, tvärvetenskaplig och samhällsvetenskaplig AI-forskning handlar om flera viktiga dimensioner, till exempel historia, etik, ekonomi, kultur, samhälle, demokrati, värderingar och rättsliga frågor.
Forskning kring teknologiers sociala konsekvenser
Inom samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning har forskare under en lång tid analyserat teknologiers sociala konsekvenser och betydelse. Ett exempel är Langdon Winner. 1980 visade hans forskning hur broar och övergångar till New York och dess parker under tidigt 1900-tal hade byggts och designats på ett sätt som försvårade för bussar att använda överfarterna. Detta kunde sedermera analyseras som ett resultat av upphovsmannen Robert Moses rasistiska fördomar och fördomar gentemot ”lägre” sociala samhällsklasser. Överfarternas design erbjöd nämligen bilägare (ofta överklass och medelklass) att använda dem för pendling och i rekreationssyfte medan grupper med lägre inkomster eller olika minoritetsgrupper som var beroende av kollektivtrafik effektivt exkluderades (Woolgar & Cooper, 1999).
Den här typen av exempel illustrerar hur teknologier alltid också är politiska och ideologiska, samt medför en rad olika samhällskonsekvenser. De förkroppsligar exempelvis maktrelationer och sociala relationer.
Seminarier för en bredare förståelse av AI i samhället
I den här seminarieserien kommer vi att fokusera på samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning i relation till AI. Målet är att skapa förutsättningar för en bredare förståelse av fenomenet samt dess tillämpningar och framväxt. Seminarieserien är relevant för forskare och personer som intresserar sig för den växande debatten kring och tillämpningar av avancerad digital teknologi inom kontexter som ekonomi, arbete och företag, såväl inom som utom akademin.
Vid de här seminarierna presenterar olika forskare teorier, empirisk forskning och perspektiv från skilda discipliner. Syftet är att fokusera på frågor om hur, när och med vilka konsekvenser som AI och nya digitala teknologier utvecklas, tillämpas, upplevs och diskuteras.
