Vad är det egentligen med det här med AI?
Funderingar, nyheter, projektpresentationer, föredrag och intervjuer på tema artificiell intelligens.
Varför har AI blivit så hett just nu?
Informatikprofessorn Jan Ljungberg ser bakåt i tiden och funderar över vilka förutsättningar som styrt utvecklingen till läget där vi befinner oss idag. Vad är det som skiljer vår tid från tidigare AI-hajper?
Jan Ljungberg, professor vid institutionen för tillämpad IT:
– När jag var student på magisterprogrammet i datalingvistik för trettio år sedan var AI hett. 1984 kom boken The Fifth Generation som varnade för Japans stort uppslagna forskningsprogram inom AI: "The fifth generation will shift every cornerstone of our societies". Vid denna tid hade alla stora företag som Volvo och Ericsson AB en AI-avdelning. De neurala nätverken fanns redan, men mest rörde det sig om regelbaserad GOFAI, Good Old Fashioned AI, i form av expertsystem. Av olika orsaker slog de neurala nätverken aldrig igenom. 1991 var jag på den stora AI-konferensen IJCAI, där delar av det japanska femte-generationen-projektet skulle presenteras. Av de stora planerna hade det inte blivit så mycket. Några år senare var AI ganska stendött och förblev så under minst ett decennium.
– Idag ser vi återigen en kraftfull våg av AI-intresse som sträcker sig ända upp på regeringsnivå. Främst är det vidareutvecklingen av de neurala nätverken som fått ett genombrott i olika typer av självlärande system. Tongångarna är desamma som i slutet av 80-talet. AI kommer att genomgripande förändra våra liv. På vilket sätt det kommer att göra det finns det många åsikter om och utrymmet här är för kort för att gå in på dem.
Det är viktigt att försöka förstå och förutse konsekvenser av AI-utvecklingen för att kunna göra medvetna designval.
– Kommer AI att leverera denna gång, eller kommer AI-vågen snart att ebba ut? Vad finns det för skillnader nu jämfört med förra hajpen? I retoriken finns onekligen många likheter och en del naiva utfästelser. Förutsättningarna är dock på många sätt annorlunda idag:
Processorkraften: det finns avsevärt mycket större datorkraft i en liten mobiltelefon än i dåtidens mest avancerade AI-datorer.
Tillgången på data: De lärande AI-systemen behöver tillgång till stora mängder data. Idag genererar digitala plattformar, sensorer och tingens internet datamängder som man inte ens kunde föreställa sig för trettio år sedan. Det är också dessa plattformar som många ser som de framtida giganterna inom AI. Google, Facebook, Amazon och Microsoft, men också de kinesiska plattformarna Baidu, Tencent och Alibaba. I boken AI Super Powers lyfts Kina som framtidens stormakt inom AI.
Digitaliseringen: Den genomgripande digitalisering av hela samhället som pågått under det senaste decenniet har gjort oss mer mottagliga för ny teknik.
Användningen: Snarare än stora tekniska genombrott är det användningen av AI inom nya problemområden som skapar kraften i AI-vågen. Vi använder alla dagligdags produkter som inkluderar någon form av AI utan att vi tänker på det.
– En del av de enorma möjligheter och utmaningar som utvecklingen inom AI skapar kommer till uttryck i artiklarna här intill. Samtidigt som vi tar tillvara potentialen för att lösa små och stora problem, är det viktigt att försöka förstå och förutse konsekvenser av AI-utvecklingen för att kunna göra medvetna designval. Forskare från många discipliner – såväl som utvecklare, entreprenörer, policymakare och användare – behöver alla bidra till denna utveckling.
