Moderniserar utbildningen i statistik

Hur länge har du arbetat här?

– Jag började arbeta vid Institutionen för nationalekonomi med statistik 2009. Först hade jag en postdoktortjänst på Centrum för finans och sysslade med matematiska modeller för fondförvaltare. Sedan 2012 undervisar jag i statistik på heltid.

Vilka kurser undervisar du i?

– Nästan alla kurser i statistik här på Handelshögskolan, bland annat två kurser under ekonomprogrammets första år. Jag undervisar också på fortsättningskurser i statistik. En av kurserna håller vi just nu på att göra mer modern med inslag av machine learning, beslutsträd och nya metoder för att analysera data och skapa bra beslutsunderlag. De klassiska statistiska metoderna klarar inte alltid av att hantera de stora datamängder som finns idag. På uppsatskursen, som jag ger tillsammans med Alexander Herbertsson, går studenterna parallellt två statistikkurser på Matematiska vetenskaper.

Jag försöker avdramatisera matematiken och få studenterna att förstå att formlerna vi använder är som verktyg i en verktygslåda"

Vad utmärker dina föreläsningar?

– Det beror på vilken kurs det är. I de stora grupperna blir det mycket powerpointpresentationer och klassiska föreläsningar. Dock brukar jag göra ett diagnostisk test på varje föreläsning, som en enkät som studenterna kan svara på via mobilen för att kontrollera att de har förstått. Jag tycker det är viktigt att få in interaktiva inslag på stora kurser. Det finns till en av kursböckerna ett digitalt material koppla till undervisningsboken med quiz, läshänvisningar och återkoppling.

– På fortsättningskurserna med färre studenter gör jag mer utförliga beräkningar på whiteboardtavla och har möjlighet att förklara mer i detalj och att svara på frågor. På fördjupningsnivå blir det givetvis än mer dialog och interaktivitet med studenterna, som då oftast är färre.

När är ditt jobb som roligast?

– När jag märker att en student förstår! Man ser liksom hur lampan tänds. Och extra kul är det när någon student förstår vikten av hårt arbete och därigenom utvecklas vidare. Det gäller att få studenterna med på tåget att detta med statistik är något som du måste sitta och traggla en del med. I början är det ganska många som är lite rädda för matematik. Så jag försöker avdramatisera matematiken och få dem att förstå att formlerna vi använder är som verktyg i en verktygslåda.

Vad forskar du om?

– Jag bedriver ingen forskning vid institutionen men via min konsultfirma håller jag på med artikel i medicinsk statistik tillsammans med ett företag. I ett annat projekt samarbetar jag med forskare vid Juridiska institutionen och Migrationsverket för att undersöka asylbeslut.

Hur kommer det sig att du valde statistik?

– Det var faktiskt en tillfällighet. Jag började studera i Göteborg 1998. Först matematik, sedan kemi, fysik, data och så lite statistik. Valet stod mellan att fortsätta med kemi och statistik men så gick jag en kurs där jag fattade att det här med statistik är riktigt roligt. Det är ju ett ämne som innehöll matte och som snabbt kan appliceras på verkliga problem. Vi var ett gäng som sysslade med modeller för aktiekurser, och optioner och andra finansapplikationer. Det var lite häftigt och en hype kring millennieskiftet. Det är fortfarande modellbyggande som är det mest spännande och något jag sysslar med i mitt konsultarbete vid sidan om tjänsten vid GU.

En kandidatexamen i statistik är ett viktigt komplement till annan kunskap, till exempel nationalekonomi, statsvetenskap eller psykologi, när du ger du ut i arbetslivet.

Hur skulle du beskriva statistik för någon som inte studerat ämnet?

– Det är ett verktyg för att förstå och beskriva data och skapa kvalificerade beslutsunderlag. Det gäller också att förstå vilken metod som ska användas till ett visst sammanhang då det inom statistik finns en stor mängd tänkbara metoder. Datan som statistiker analyserar kan vara i stort sett vad som helst: medicinsk data, kunder i mataffärer, mobiltelefoni eller trafik.

Vilka färdigheter får studenter i statistik med sig?

– En student som läser 15 hp statistik, det vill säga en halv termin, lär sig metoder för att kunna sammanfatta och beskriva insamlade data men framför allt att kunna undersöka skillnader mellan olika populationer och göra prediktioner utifrån materialet. Målet är att studenterna kritiskt ska kunna granska siffror och diagram. En student som läser statistik på kandidatnivå däremot lär sig att formulera en hypotes, välja lämplig metod, samla in data, få fram ett resultat och kunna presentera det på ett bra sätt. Hen får också en förståelse för olika metoders styrkor och svagheter och hur säker en kan vara på resultatet.

– En kandidatexamen i statistik är ett viktigt komplement till annan kunskap, till exempel nationalekonomi, statsvetenskap eller psykologi, när du ger du ut i arbetslivet, men för att arbeta som renodlad statistiker kräver arbetsgivare allt oftare en masterexamen.