Göteborgs universitet
Länkstig

Ett HUM om 2022

Evenemang som genomfördes 2022.

 

Bild
Grön växt

Litteratursamtal: Varför har ekologiska frågor fått så stort genomslag i poesin?

2 mars 2022. Stadsbiblioteket.

Hur fångar ekopoesin relationen mellan människa, teknologi och natur? Litteraturforskaren och poeten Sofia Roberg och Mats O. Svensson, litteraturkritiker och redaktör för tidskriften Vagant och aktuell med boken De som sjöng vid civilisations slut, i ett samtal om ekopoesins gränser och räckvidd. Samtalsledare är Johan Alfredsson, lektor i litteraturvetenskap vid Humanistiska fakulteten, som själv forskar om hur poesi kan hjälpa oss att förhålla oss kritiskt till de antropocentriska tankesätt som lett till dagens klimatkris.

Bild
Pingviner vid Antarktis
Foto: Jonathan Westin

Bland pingviner, sälar och digitala modeller

19 april 2022, Stadsbiblioteket

2020 utfördes en forskningsexpedition till Antarktis för att undersöka och dokumentera lämningarna från den svenska sydpolsexpeditionen (1901-1903) på Snow Hillön, Hoppets vik, Seymourön och Pauletön. Dessa lämningar utgör ett kulturarv för många nationer men de är nu akut hotade av effekterna av klimatförändringar som tar sig uttryck i permafrostens tinande, smältvattenerosion, ökad nederbörd och en höjd havsnivå.

Dokumentationen, i form av ritningar, fotografier, filmer och 3D-skanningar, kommer att bli underlag för beslut om framtida åtgärder. Men vad är förutsättningarna för att bevara dessa lämningar och hur kan experter från olika discipliner bidra?

Jonathan Westin, docent i kulturvård och forskningssamordnare på Centrum för digital humaniora vid Göteborgs universitet, berättade om händelserna under den första sydpolsexpeditionen, om arbetet med att dokumentera under expeditionen 2020 och presenterade med vilka digitala metoder som forskare nu kan besöka och undersöka lämningarna virtuellt.

Bild
Politiskt språk

Politiskt språk – kampen om verklighetsbilden

6 september, Stadsbiblioteket

Hur används språket i politiken och vad kännetecknar politiskt språk? Vilka ord och uttryck används och varför?

Magnus P. Ängsal är universitetslektor i tyska vid Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet och forskar bland annat om politiskt språk. Utifrån den pågående valrörelsen ger han exempel på hur politiker vädjar till känslan, försöker göra positiva ord till sina och etablerar tolkningsramar – allt i syfte att vinna kampen om verklighetsbilden.

Bild
kanelbulle hjärna och jordglob

Ett HUM om... kort och gott

4 oktober, Trappan på Humanisten

En lunchföreläsning med presentation av kortare kurser som du kan läsa på Humanistiska fakulteten under vårterminen 2023. På Humanisten finns många kortare kurser (7,5 och 15 hp) som går på kvällstid, på halvfart eller på distans. Perfekta att kombinera med andra studier, jobb eller kanske föräldraledighet.

Bland kurserna som presenteras finns bland annat distanskursen Äldre litteratur från Homeros till Petrarca och kvällskursen Miljöhistoria och

Bild
Kö för att köpa ägg under andra världskriget
Människor i kö för att köpa ägg vid äggransonering under andra världskriget. Fotot är taget på Oxtorgsgatan i Stockholm 1941.
Foto: Aftonbladet, Okänd (Aftonbladet). Stockholms stadsmuseum

Krismat genom tiderna - Hur agerar vi konsumenter i händelse av kris och vad äter vi?

7 november, Stadsbiblioteket

Maria Persson är kulturarvsforskare och forskar bland annat om nutida samhällsfenomen. Med utgångspunkt i Coronakrisens hamstring av livsmedel våren 2020 och livsmedelsbristen under tiden för de två världskrigen diskuterar hon ämnet krismat. Hur har svenska myndigheter styrt vår krisrelaterade konsumtion, vad är en falsk maträtt och när kunde du handla räv och ekorre i saluhallen? 

Föreläsningen baseras på ett kapitel i boken Matarvsboken som Maria Persson skrivit om just krismat. Läs mer om boken.

Hon har även gästat podden Matarvspodden där mat och kulturarv där mat och kulturarv går som en röd tråd genom alla avsnitt. Läs mer om podden.

Bild
brev till Selma Lagerlöf

Lagerlöfs läsare – allmänhetens brev till Selma Lagerlöf

15 december, Världslitteraturhuset i Gamlestaden

Selma Lagerlöf fick tusentals brev från allmänheten fram till sin död 1940. Brevsamlingen är unik eftersom den spänner över fem decennier och alla samhällsklasser. Breven berättar om människors vardagsliv och drömmar, om hur de såg på Lagerlöf och på hennes böcker. Tillsammans skapar de en bild av hur det var att leva i Sverige före och i välfärdsstatens början.

Jenny Bergenmar är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Föreläsningen baseras på den nyutkomna boken Lagerlöfs läsare som hon har skrivit tillsammans med Maria Karlsson vid Uppsala universitet.