Göteborgs universitet
Länkstig

Ett HUM om 2023

Evenemang som genomfördes 2023.

Karta med några utmärkta fotbollsplatser
Karta över Göteborg från Nordisk familjebok 2:a upplagan.

Fotbollens historiska platser i Göteborg – ett försummat kulturarv

3 april 2023, Stadsbiblioteket, Trappscenen

Det har spelats fotboll i Göteborg sedan slutet av 1800-talet vilket har efterlämnat en rad materiella spår. Trots det stora intresset för fotbollen har detta fysiska kulturarv, bland annat i form av platser där sporten utövades tidigt, försummats av de antikvariska myndigheterna. I den här föreläsningen exemplifieras detta förhållande med platserna Balders Hage, Carlsrofältet och Gårdaplan.

Håkan Karlsson är professor i arkeologi vid Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet. Centrala teman i hans forskning är bland annat samtidsarkeologi, arkeologins samtida politiska dimensioner och relationen mellan kulturarvsförvaltning och publik.

Bild
bild på en djungel

Sanning, lögn och vilseledande i världens språk

9 maj 2023, Stadsbiblioteket, Trappscenen

Går det att jämföra sanning, lögn och vilseledande i olika språk? Ljuger man på samma sätt och signalerar man sanning/fakta på samma sätt i olika språk? Är en lögn beroende av ett uttalandes innehåll, eller finns det andra sätt att identifiera en lögn? Vad är det som skiljer att ljuga från att vilseleda någon? Denna föreläsning berättar om vad som räknas som en lögn på t.ex. mayaspråk och vidgar även perspektivet till att undersöka problem med att jämföra ord för lögn och sanning mellan språk. Metaforer som att ge ett rakt svar, eller att tala med en kluven tunga är ett undersökningsområde som kan ge vissa indikationer på hur vi upplever och tänker kring sanning och lögn på svenska, men även andra typer av relationer mellan ord spelar en viktig roll.

Föreläsare Henrik Bergqvist är språkforskare vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Hans forskning är inriktad på beskrivningen av urinvånarspråk som talas i Mexiko och Colombia. Under de senaste 20 åren har han gjort fältarbete på lakandonska och kogi.

Bild
Revolver
En bulldogrevolver – likadan som den som användes i det första moderna terroristdådet 1878.

Terrorismens teknik och ting

4 september 2023, Stadsbiblioteket, Trappscenen

Bomber och granater, giljotiner, satelliter, toyota-pickuper och hektografer. Det är några av alla tekniker och ting som terrorister använt sig av förr och nu för att sprida skräck och politiska budskap. Men också stater och civilsamhället har utvecklat nya teknologier för att hantera terrorismen som upplevt hot och verklighet. Den här föreläsningen om terrorismens teknik- och vetenskapshistoria belyser betydelsen av teknik och vetenskap för den moderna terrorismens genombrott under 1800-talet och dess utveckling fram till idag.

Mats Fridlund är docent i idé- och lärdomshistoria vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet där han forskar om terrorismens teknik- och kulturhistoria samt digital humaniora.

Bild
japanskor

Prova på att vara artig på japanska

20 september 2023, Världskulturmuseet, Trappan

Vad ligger egentligen bakom artigheten i det japanska språket? Yuka Gustafsson Okamoto undervisar i japanska vid Humanistiska fakulteten och håller i en föreläsning/workshop i Trappan på Världskulturmuseet. Hon kommer att berätta mer om japanskans system för att vara artig och visa respekt för andra människor – keigo. Kom dit och lär dig mer om hur man konverserar hövligt, uppmärksamt och belevat på japanska!

Yuka Gustafsson Okamoto är universitetsadjunkt i japanska vid Institutionen för språk och litteratur på Göteborgs universitet.

Bild
spelkort

Att frivilligt följa påhittade regler – en del av spelets regler

18 oktober, Världskulturmuseet, Studion

Gemensamt för alla spel är att de förutsätter regler. Men få av oss ifrågasätter eller reflekterar nog kring bestämmelser som ofta är helt påhittade. Som att utslaget av en tärning påverkar vad som ska hända, att spader ess är ”bättre” än spader kung eller vad du får och inte får göra när du slår en golfboll in i skogen. Med datorspelen är reglerna oftast inprogrammerade. Vad har det inneburit för synen på spelregler? 

Den här föreläsningen resonerar utifrån olika digitala och analoga spel och hur förhållandet till regler har följt spelens och spelandets historia.

Mats Björkin är professor i filmvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper. Hans forskning utgår från samspelet mellan olika mediers ekonomiska, tekniska, konstnärliga och kulturella förutsättningar.

Bild
Gamlestaden
Foto: Janna Roosch

Vart är Gamlestaden på väg?

19 oktober, Världslitteraturhuset i Gamlestaden

Gamlestaden ska förändras. Enligt planerna ska stadsdelen gå från att vara ett ”problemområde” till att bli en del av ”innerstaden”. Området ska ”lyftas”, bli ”en port mot nordost” och ”en levande blandstad”.  Vad menas egentligen med dessa uttryck och varför används de?

Den här föreläsningen sätter Gamlestaden i ett sammanhang som berör språk, det offentliga rummet, demokrati och gentrifiering. Sociologen Catharina Thörn och språkvetaren Johan Järlehed diskuterar Gamlestadens omvandling baserat på deras pågående forskning om stadsdelen.

Bild
arabiska

Är arabiska ett enda språk?

28 november, Blå Stället, Angered

Vi är vana att tänka oss arabiska som ett enda språk. Vi säger saker som “hon kan arabiska” eller “arabiska är svårt”. Men kanske är det mer rättvisande att se arabiska som en språkgrupp? Här finns nämligen en stor mängd talade dialekter som inte alla är ömsesidigt förståeliga. Samtidigt används parallellt med dessa ytterligare en form av arabiska, standardarabiska. Denna skrivna form skiljer sig stort från alla dialekter. Skrivkunniga arabisktalare använder därför i praktiken två språk för olika funktioner, tal och skrift.

I den här föreläsningen ges en bild av hur de olika formerna av arabiska skiljer sig åt, hur och var de används, och vad allt detta innebär för talare och inlärare av språket.

Andreas Hallberg är docent i arabiska vid Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet. Han forskar om läsning på arabiska och om standardarabisk grammatik och han undervisar i standardarabiska, syrisk arabiska och arabisk lingvistik. Föreläsningen baseras på hans nya bok ”Om arabiska”.

Bild
Frigga Carlberg, Judith Karlander och Nelly Thüring
Från vänster till höger: Frigga Carlberg, Judith Karlander och Nelly Thüring.
Foto: Svenskt Porträttarkiv (CC BY-SA 4.0)

Frigga, Judith och Nelly: tre kvinnor i 1900-talets Göteborg

5 december, Kulturhuset Bergsjön

Vad gjorde kvinnorna när männen skrev historia? Ofta är kvinnors insatser osynliga i historieskrivningen, men inte i historien. I den här föreläsningen möter vi tre Göteborgskvinnor som alla var med och formade staden till vad den är i dag. Frigga Carlberg var aktiv i rösträttsrörelsen och verksam som socialarbetare vid sekelskiftet 1900. Hon var engagerad i de utsattas villkor och försökte göra något åt problemen i en tid då myndigheterna sviktade. Judith Karlander var stadens okrönta restaurangdrottning på 1920- och 1930-talet. Nelly Thüring, fotograf och socialdemokrat, blev 1921 en av de första kvinnorna att väljas in i riksdagen där hon med slagkraftiga repliker var göteborgarnas röst i maktens centrum.

Föreläsare Maria Sjöberg är professor i historia och hennes forskning kretsar framför allt kring genushistoria under 1500–1600-talet. Hon var projektledare för Svenskt kvinnobiografiskt lexikon och är en av författarna till boken Hundrade och en Göteborgskvinnor.