Radiologi och bildbehandling

Radiologin har i den kliniska sjukvården en mycket central roll vid utredning, diagnostik och uppföljning av många olika sjukdomstillstånd, men också i ökande grad för behandling av olika tillstånd med minimalinvasiva, bildstyrda behandlingsmetoder. Radiologin har således gått från att vara en rent diagnostisk disciplin till att även innefatta olika terapeutiska metoder såsom kateterburen ballongdilatation, stentning av kärlförträngningar och aortaaneurysm, embolisering av kärlmissbildningar och blödningar, dränage av vätskeansamlingar och avstängda gångsystem, perkutan radiofrekvensbehandling av tumörer mm. Den traditionella morfologiska radiologin får också allt mer karaktären av funktionell diagnostik, vilket bl.a. återspeglas i den av socialstyrelsen nybildade (060701) specialiteten Bild- och funktionsmedicin, som är en sammanslagning av medicinsk radiologi, klinisk fysiologi och nukleärmedicin. Bild- och funktionsmedicin är beteckningen på bas-specialiteten, med grenspecialiteterna neuroradiologi, klinisk fysiologi och nukleärmedicin.

Radiologi är en av de största kliniska specialiteterna i sjukvården, med över 1000 specialistläkare. Radiologin har beröring med praktiskt taget alla kliniska specialiteter och är representerad på alla akutsjukhus i landet.

Specialiteten omfattar röntgenbaserade metoder som ”vanlig röntgen” (slätröntgen, urografi, flebografi mm), angiografi och datortomografi, samt undersökningar med magnetkamera, ultraljud, gammakamera (scintigrafi) och PET-CT.

Den tekniska utvecklingen inom radiologin har de senaste decennierna varit synnerligen stark genom nya och förbättrade teknologier, utveckling av nya kontrastmedel, introduktionen av bildstyrda minimalinvasiva behandlingsmetoder och genom digitaliseringen av all bildhantering. Möjligheten att med datorteknik efterbearbeta bildmaterial för framställning av 3-dimensionella bilder och analys av funktionella förlopp har också snabbt fått en ökande betydelse för effektiv och precis diagnostik. Upptäckten av röntgenstrålningen belönades med det första Nobelpriset i fysik 1901, och utvecklingen av både datortomografi och magnetkamera för kliniskt bruk har belönats med Nobelpriset i medicin (1979 respektive 2003).

Nya metoder, nya kontrastmedel och nya användningsområden för radiologisk diagnostik och bildstyrd behandling ställer mycket stora krav på forskning och utvecklingsarbete, för att säkerställa att ny teknologi kan introduceras för dagligt bruk och att nya indikationer är till nytta för patienterna och sjukvården i stort.

Digitaliseringen av röntgenavdelningarna innebär att i princip all bildinformation blir tillgänglig för alla berörda i vårdkedjan och för patienterna i samband med läkarbesök på vårdcentraler eller mottagningar. Den ökade tillgängligheten av radiologisk bildinformation ställer ökade krav på kunskap om radiologisk diagnostik, t.ex. för allmänläkaren som skall demonstrera fynden för sin patient på mottagningen. Den ökande användningen av radiologisk diagnostik i sjukvården för att påvisa eller utesluta sjukdom, och den ökande spridningen av bildinformationen, ställer ökade krav på utbildning inom radiologi, både för läkarstudenter och kliniskt verksamma läkare.

Området radiologi har ansvar för grundutbildningen i radiologi på läkarlinjen och är delaktig i grundutbildningen av röntgensjuksköterskor samt deltar i vidareutbildningen av flera andra personalkategorier.

Forskning inom ämnet radiologi är till största delen kliniskt orienterad och patientnära, och sker i nära samarbete med olika kliniska specialiteter. Forskningen är inriktad mot att kartlägga förekomst av sjukdom, och studera och karakterisera sjukdomar och sjukdomsförlopp. Mot bakgrund av den synnerligen snabba och dynamiska tekniska utvecklingen inom radiologin är det också en viktig uppgift att utvärdera nya radiologiska metoder och att finna deras plats i den kliniska sjukvården. Radiologisk utredning är mycket vanlig också i forskningsprojekt och läkemedelsstudier som initieras av de kliniska specialiteterna utanför radiologin eller av läkemedelsindustrin. Radiologin har en viktig och omfattande roll som stöd i sådana projekt.