Levnadsvanor gör skillnad
Den livsstilsrelaterade ohälsan i samhället ökar. Stillasittande, ohälsosam kost, tobaksbruk och hög konsumtion av alkohol är några orsaker till att allt fler riskerar att få livsstilsrelaterade sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, cancer, typ 2-diabetes och kronisk lungsjukdom.
En mer ojämlik hälsa
Hälsan i befolkningen förbättras generellt, men skillnaden är stor mellan olika grupper och den har ökat under de senaste årtiondena. Bara i Göteborg kan medellivslängden skilja upp till tio år, beroende på i vilken stadsdel du bor. Coronapandemin belyste tydligt konsekvenserna av skillnader i levnadsvanor, där övervikt, rökning och låg kondition visade sig ha ett starkt samband med allvarlig covid och död.
Att skapa en mer jämlik hälsa är ett viktigt hållbarhetsmål, både i Agenda 2030 och i de globala hållbarhetsmålen. För att minska den ojämlika hälsan behöver levnadsvanorna påverkas.
Behövs ett bättre preventionsarbete
Hälsan i befolkningen bör vara både god och jämlik. Det innebär att alla ska ha samma möjligheter till en god hälsa. För att detta ska kunna uppnås krävs bra prevention, det vill säga sjukdomsförebyggande arbete. Prevention består av två delar. Primärprevention ska hindra att sjukdom uppstår. Sekundärprevention syftar till att tidigt upptäcka och behandla ohälsa.
Primärprevention är ett delat ansvar som berör många aktörer i samhället. För sekundärprevention har hälso- och sjukvården fullt ansvar. Personer med ohälsosamma levnadsvanor har enligt patientlagen rätt att få information om sitt hälsotillstånd och om hur de kan förändra ohälsosamma levnadsvanor. Insatserna ska utformas och genomföras i samråd med patienten för att stärka individens förmåga att ha kontroll över sin egen hälsa. Arbetet ska vara väl integrerat i den kliniska verksamheten, i riktlinjer och vårdprogram och bedrivas långsiktigt. Dit har vi inte nått än.
Så bidrar vår forskning
Centrum för livsstilsintervention tar fram ny kunskap om individanpassade livsstilsförändringar. Mer kunskap om hur livsstilsförändringar kan skapas och behållas över tid kommer att utgöra ett viktigt bidrag till en mer jämlik hälsa – till nytta för patienterna. Vårt mål är också att föra tillbaka kunskapen till hälso- och sjukvården, så att arbetet med att behandla och förebygga livsstilssjukdomar kan förbättras. Läs mer om våra mål här.
Fakta om levnadsvanor
Majoriteten av all hjärt-kärlsjukdom och en tredjedel av all cancer kan förebyggas med mer hälsosamma levnadsvanor.
Den som inte röker, äter hälsosamt, är måttligt fysiskt aktiv och har en måttlig alkoholkonsumtion lever i snitt 14 år längre än den med ohälsosamma levnadsvanor.
I Sverige beräknas 15 000 personer få cancer varje år till följd av ohälsosamma levnadsvanor.
Mer än en miljon vuxna i Sverige har fetma och drygt var fjärde 6–9-åring har övervikt eller fetma.
Källa: WHO, Folkhälsomyndigheten och Cancerfonden
