Vår forskning
Centrum för livsstilsintervention bedriver klinisk forskning om förändring av levnadsvanor. Målet är att ta fram individanpassade metoder för livsstilsförändringar som kan behållas genom livet.
Den livsstilsrelaterade ohälsan i samhället ökar. Stillasittande, ohälsosam kost och tobaksbruk är några orsaker till att allt fler riskerar att få hjärt-kärlsjukdomar, cancer och typ 2- diabetes. Så hur ska individanpassade interventioner som verkligen fungerar utformas? Hur kan de införas i hälso- och sjukvården, så att den blir bättre på att förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar? Det är frågor vår forskning vill besvara!
Fokus på sekundärprevention
Hälsan i befolkningen bör vara både god och jämlik. Det innebär att alla ska ha samma möjligheter till en god hälsa. För att det ska kunna uppnås krävs bra prevention, det vill säga sjukdomsförebyggande arbete. Prevention består av två delar. Primärprevention ska hindra att sjukdom uppstår. Det är ett delat ansvar som berör många aktörer i samhälle, inklusive primärvården. Sekundärprevention syftar till att tidigt upptäcka och behandla ohälsa. För det har hälso- och sjukvården fullt ansvar. Forskningen vid Centrum för livsstilsintervention fokuserar på sekundärprevention.
En pusselbit som har saknats
Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset bedriver världsledande forskning i epidemiologi (studier på grupp- eller befolkningsnivå), både när det gäller sjukdomar och levnadsvanors betydelse. Vi har stark forskning inom bland annat diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, tar fram nya behandlingar och driver nationell högspecialiserad vård. Vi har god kunskap om konsekvenserna av ohälsosamma levnadsvanor och hur vi bäst behandlar olika sjukdomar. Däremot behövs mer kunskap om hur livsstilsförändringar kan skapas och behållas genom livet. Kunskapen behöver sedan införas i hälso- och sjukvården, vilket illustreras i bilden nedan.
Samarbeta med oss!
Centrum för livsstilsintervention öppnade 2022 och startar för närvarande en interventionsstudie med fokus på övervikt. Patienter som erbjuds att delta i studien kommer att få råd och stöd på individuell nivå om exempelvis kost och fysisk aktivitet. Vi ska också inleda ett samarbete med enheten för diabetesforskning vid Östra sjukhuset och SCAPIS-studien, som är en världsunik studie inom hjärta, kärl och lunga. I SCAPIS har 30 000 slumpvis utvalda svenskar i åldern 50–64 år, genomgått omfattande hälsoundersökningar – prover, tester, röntgen av organ och avancerad bildtagning i kärlen. Målet är att kunna förutsäga vilka som riskerar att drabbas av till exempel hjärtinfarkt eller stroke och behandla dem innan sjukdom uppstår.
Är du forskare och vill samarbeta med oss? Då är du varmt välkommen att kontakta Mats Börjesson, professor och centrumföreståndare.
Läs mer om att samarbeta med oss här.
Pågående forskningsprojekt
LI-PAD
I pilotprojektet LI-PAD undersöker vi hur bra ett individanpassat stöd under sex månader kan minska kroppsvikten genom att förändra matvanor och fysisk aktivitet hos medelålders personer med övervikt. Förutom effekten på kroppsvikten mäts också flera påverkbara riskfaktorer för hjärt-kärlhälsa.
Läs mer om LI-PAD i denna nyhetsartikel.
Fysisk aktivitet och kondition hos 80-åringar - ett forskningssamarbete med H70
Under senhösten 2024 kommer en studie om fysisk aktivitet och kondition hos 80-åringar att startas vid CLI. Studien är ett samarbetsprojekt med H70-forskargruppen under professor Ingmar Skoog och professor Silke Kern. Deltagare från undersökningen av 80-åringar födda 1944 inom H70 kommer att ingå i studien. Vi avser också studera sambandet med fysisk aktivitet i denna grupp och insjuknandet i demens samt andra psykiska sjukdomar.
Regelbunden fysisk aktivitet är förenat med en god hälsa och ett längre liv. För hjärt-kärlsjukdom kan fysisk aktivitet fungera både som en förebyggande och behandlande åtgärd. Fysisk aktivitet har även positiva effekter på andra hälsotillstånd, riskfaktorer och på minnesfunktionen. Konditionen är starkt kopplad till att man är fysiskt aktiv på tillräckligt hög intensitet. Äldre är mindre fysiskt aktiva än yngre, men hur den fysiska aktiviteten hos äldre ser ut är inte fullständigt känt. Inte heller vet man tillräckligt om sambanden mellan fysisk aktivitet, kondition och riskfaktorer för nedsatt minnesfunktion och psykisk hälsa hos äldre. Denna studie avser att studera dessa samband. Det är viktigt att få kunskap om det normala åldrandet genom att också undersöka friska personer.
Forskargruppsledare
Om oss
Centrum för livsstilsintervention är ett klinistk forskningscentrum vid Östra sjukhuset som drivs av Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för medicin vid Göteborgs universitet.
Läs mer om oss
Fakta om levnadsvanor
Majoriteten av all hjärt-kärlsjukdom och en tredjedel av all cancer kan förebyggas med mer hälsosamma levnadsvanor.
Den som inte röker, äter hälsosamt, är måttligt fysikt aktiv och har en måttlig alkoholkonsumtion lever i snitt 14 år längre än den med ohälsosamma levnadsvanor.
