Länkstig

Ylva Carlsson

Anknuten till forskning

Avd för obstetrik och gynekologi
Besöksadress
Journalvägen 6, Kvinnokliniken, SU/Östra
41685 Göteborg
Postadress
Kvinnokliniken, SU/Östra
41685 Göteborg

Om Ylva Carlsson

Medicine Doktor i obstetrik och gynekologi med inriktning fostermedicin och perinatalmedicin samt samordnande roll för regionalisering av grundutbildningen och undervisningsutveckling för Termin 11 läkarutbildningen.

Forskningsområden: perinatal hjärnskada samt att förbättra förlossningsutfall för mor och barn.

Kliniskt arbetar Ylva Carlsson som förlossningsläkare med fokus på fostermedicin. Ylva Carlsson är certifierad som expert inom Obstetriskt Ultraljud.

Forskningsmiljö

Ylva Carlsson är en del av det Perinatalmedicinska centrat på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och fokuserar här på arbetet kring hur hjärnskadan utvecklas i samband med en episod av syrebrist och hur man kan behandla och förhindra skadan och dess utveckling.

Ylva Carlsson har framskjutande roller inom 3 stora kliniska multi-centerstudier som drivs inom ett nätverk av obstetriker och gynekologer i Sverige (www.snaks.se). SNAKS är ett svenskt nätverk för nationella kliniska studier inom obstetrik och gynekologi och grundades år 2014. Målsättningen är att genomföra studier med hög kvalitet och engagera så många som möjligt av Sveriges kliniker och att få en mer evidensbaserad vård samt stärka svensk forskning inom obstetrik och gynekologi.

Några pågående projekt

1. COPE - COVID-19 in Pregnancy and Early childhood - a prospective multicentre cohort study Studien är en nationell multi-centerstudie och en SNAKS studie (www.copestudien.se) som inkluderar kvinnor som testat positivt för SARS-CoV-2, samt kvinnor med misstänkt Covid-19 infektion och även friska kontroller. Samtliga kvinnor och även senare deras barn får lämna blodprover samt andra biologiska prover vid ett par väl valda tillfällen och deras data gällande graviditetsutfall- och förlossningsutfall samt uppföljning avseende barnets utfall kommer att länkas samman. Vi kommer därmed få data gällande hur en infektion påverkar både mor och barn samt hur immunitet utvecklas och hur den bibehålls. Dessutom kommer vi med hjälp av enkäter samt djupintervjuer ta reda på hur kvinnor infekterade med SARS-CoV-2 och deras partner påverkas i sin upplevelse av graviditet, förlossning och tidigt föräldraskap och även hur kvinnor som är friska påverkas i sin upplevelse av graviditet, förlossning och tidigt föräldraskap under en pandemi.

2. IMPACT – Study for Improving Maternal, Pregnancy And Child ouTcomes (IMPACT) - a prospective multicentre cohort Study- är en svensk multi-centerstudie och en SNAKS-studie (www.impactstudien.se). Preeklampsi är en av de vanligaste orsakerna till dödlighet och sjuklighet hos både mor och barn. Om man i tidig graviditet kan prediktera vem som har hög risk att drabbas av preeklampsi kan dessa behandlas med acetylsalicylsyra och därmed minskar risken att drabbas med 50–70%. Vi planerar att utveckla en svensk prediktionsmodell anpassad efter våra sjukvårdsförhållanden. Med hjälp av Graviditetsregistret finns möjlighet att samla svenska data och kombinera dem med vissa insamlade viktiga markörer. Vi samlar in data från ca 30 000 svenska kvinnor från minst 8 regioner (Uppsala, Dalarna, Örebro, Värmland, Sörmland, Stockholm, Göteborg och Malmö/Lund). Studien avslutas 2024 med nationell implementering av en ny screeningmodell avseende preeklampsi i tidig graviditet.

3. OPTION – Outpatient induction: Labour induction in an outpatient setting - a multicentre randomized controlled trial – Igångsättning av förlossning i hemmet – är en svensk multi-centerstudie och en SNAKS-studie (www.optionstudien.se). Även om igångsättning hemma är klinisk rutin i flera länder, så finns det idag inga studier med tillräckligt stor styrka som har undersökt om det är lika säkert för mor och barn som att sättas igång på sjukhus. Vi vill göra en lottad multi-centerstudie av igångsättning hemma eller på sjukhus hos lågriskkvinnor. Vid igångsättning idag tillbringar kvinnorna lång tid på sjukhus innan den aktiva förlossningen startar. SWEPIS-studien som ändrar tiden för igångsättning till 41 veckor gör att antalet igångsättningar kommer öka från 20% till 30%, vilket påverkar förlossningsvården. Vår hypotes är att det är lika säkert för mor och barn att starta upp förlossningen hemma som på sjukhus och att de föder vaginalt i samma utsträckning, att de rentav föredrar hemmet och att det är kostnadseffektivt. Vi behöver 4238 kvinnor i vardera gruppen och information hämtas från kvalitetsregister samt genom vetenskapligt utvärderade frågeformulär och intervjuer. Totalt 21 förlossningskliniker över hela Sverige har samtyckt till att delta i studien, vilket motsvarar 70% av Sveriges alla förlossningar. Vi planerar start av studien i augusti 2020. Medarbetare i projekten

Henrik Hagberg Eridan Rochas Anna-Lena Leverin Bo Jacobsson Verena Sengpiel Lina Bergman Helen Elden Ingela Lundgren

Pågående doktorandprojekt Huvudhandledare: Andrea Jonsdotter Heléne Sangskär

Biträdande handledare: Mårten Alkmark Hanna Toorell

Några samarbetspartners Anna-Karin Wickström Professor Uppsala Universitet, Överläkare Uppsala Universitetssjukhus Magnus Domellöf, Professor Umeå Universitet, Överläkare Umeå Universitetssjukhus

Några finansiärer av projekten ALF FoU Västra Götaland Göteborgs Läkaresällskap Frimurare Barnhusdirektionen Mary von Sydow Wilhelm och Martina Lundgrens vetenskapsfond Rune o Ulla Almlövs stiftelse SEB Linnea och Josef Carlsson stiftelse Lindhes Advokatbyrå (stiftelsen Castegrens minne)