"Jag gillar idén att vara en användbar pianist, det är vad det handlar om i slutändan."
Sara Granfors och Beatrice Vanzo är två av masterstudenterna i Symfoniskt Orkesterspel. Deras väg genom högskolan har varit nästan identisk och de anser att det här programmet är unikt. Deras passion för musik och ensemblespel är anmärkningsvärd och mötet med dem lämnar ett leende på läpparna.
Både Sara och Beatrice kommer från Italien och flyttade till Göteborg under sin kandidatutbildning. De blev direkt förälskade i sitt nya liv i Sverige.
– Jag kom hit 2019 som Erasmusstudent och hade planerat att stanna i sex månader. Men efter två veckor sa jag bestämt: "Jag åker inte tillbaka till Italien". Så i stället studerade jag ett år som Erasmusstudent, avslutade min kandidatexamen och fortsatte, liksom Sara, med en kurs i Interpretation följt av att söka till masterprogrammet, säger Beatrice.
Saras stora passion är att spela tillsammans med andra och skulle gärna spela professionellt i en orkester i framtiden. Ett annat musikintresse som har överraskat Sara den senaste tiden är musikaler.
– Jag gillar att vara en del av något, del av en enhet som skapar något underbart tillsammans. På senaste tiden har jag upptäckt hur mycket jag faktiskt gillar att spela musikal. Jag gillar musiken, samspelet och att lära mig färdigheterna att följa en sångare.
Beatrice å andra sidan gillar kammarmusik bäst. Och hon är alltid så upptagen!
– Jag vill bli en ”allround-pianist” och jag säger ja till allt! Ibland undervisar jag även som frilansande lärare, som också ett område jag verkligen gillar. Så mitt drömjobb skulle vara att öppna en pianoskola här i Göteborg samtidigt som jag jobbar som frilansande pianist.
Utbildning med inriktning på piano för orkester är väldigt sällsynt
Varför sökte du till masterprogrammet?
Både Sara och Beatrice hade svårt att hitta liknande utbildningar någon annanstans. Masterprogrammet i Symfoniskt Orkesterspel fokuserar på samspel.
– Det här är ett ganska unikt program. Utbildning med inriktning på piano för orkester är väldigt sällsynt”, säger Sara.
Innan masterprogrammet kände Sara att enbart solopiano inte längre var tillräckligt motiverande.
– Många timmar spenderas ensam i övningsrummet och sedan går man till konserten och är fortfarande ensam på scen. På gymnasiet spelade jag lite fiol och var med i skolorkestern, det var inte en särskilt bra orkester, men jag minns att jag fick gåshud av den musiken som jag inte fick annars. Jag har alltid undrat varför. Jag insåg senare att det handlar om att skapa musik tillsammans med andra. Det är det som ger mig motivation och kreativitetsglädje. Så det här programmet var perfekt för det målet.
Beatrice intresserade sig för programmet eftersom den hjälper studenter att bli kompletta pianister, med bred kompetens och som kan arbeta inom flera olika områden.
– Jag gillar tanken på att vara en användbar pianist, det är vad det handlar om i slutändan. I det här programmet gör du mycket av allt, inte bara testar på. Du utvecklar färdigheter i ackompanjemang, får kunskap om skillnaden i att spela med sångare, instrument eller orkester och utvecklar samtidigt ditt solospel och kammarmusik. Alla dessa saker har ett eget tänk och olika sätt att öva på som man inte får utveckla tillräckligt om man enbart studerar en solomaster.
Sara och Beatrice sökte till masterprogrammet för att vara mer förberedda på livet som pianist, vilket de inte kände sig redo för efter sin kandidatexamen.
– Efter min kandidatexamen skulle jag inte ha kunnat göra alla de saker jag idag blir ombedd att göra. Under första året på masterprogrammet får vi lära oss hur vi ska hantera olika områden inom yrket. Andra året är vi därför mer självständiga eftersom vi fått alla dessa färdigheter från första året och nu bara måste utveckla det på vårt eget sätt, säger Beatrice.
Text: Linnea Schmeling