Från månen till Göteborgs Stadsteater

Alumnporträtt av Odin Romanus

Berätta om hur din konstnärliga resa började. Vem eller vad inspirerade dig att börja med skådespeleri?

Min mamma jobbade som projektledare på tv så jag hängde med på lite olika inspelningar som Skavlan och Parlamentet. Jag tyckte att det var så häftigt att jag sökte upp någon audition efter det. Jag gick på teaterskola i femårsåldern och så höll jag på med det, gick på olika castings och sånt där. I högstadiet gick jag musikalinriktning vid Kulturama grundskola i Stockholm och efter det läste jag teater på Södra latins gymnasieskola. Ett år efter gymnasiet kom jag in på Högskolan för scen och musik i Göteborg och på den vägen är det. 

Vad har du gjort sedan du tog examen?

Jag har haft ett litet sommarlov och jobbat på kollo men i början av augusti påbörjade jag ett ettårskontrakt på Göteborgs Stadsteater. Jag kastades in och började repa Nattvak ganska snabbt efter utbildningen. Det är en psykologisk thriller – ett nyskrivet drama av Alejandro Leiva Wenger som nyligen hade premiär.

Vilka är några av de prestationer du är mest stolt över i din karriär hittills?

Min praktik på Masthuggsteatern i Göteborg. Det var en ganska slitig föreställning – Det blåser på månen – som sattes upp av en frigrupp. Det var mycket annat än bara skådespeleri, som att städa toaletterna efter att ett barn har varit där eller bygga upp och ner scenen. Jag är väldigt stolt över att jag lyckades stå ut och ge två roliga prestationer som jag fick god respons på. Det var kul att se barnens reaktioner och att de kom fram efter föreställningarna. Jag märkte att jag gjorde avtryck och att barnen blev berörda. Det kunde vara barn som kom fram till mig på spårvagnen eller i second hand butiker. Då kände jag mig väldigt stolt och cool.

Det syns när du ger allt!

Och om du vänder på det, vad skulle du säga är de mest utmanande aspekterna av att vara skådespelare?

Du får inte betalt när kameran rullar eller för applåderna. Som skådespelare får du betalt för de här 15 minuterna precis innan du ska in på en inspelning och du sitter och är skitnervös och försöker slappna av. Det är det svåra med att vara skådespelare och det tänkte jag på nu när vi repade – att jag får betalt för de här lustiga sakerna som jag är med om. Som att vara naken inför någon sexscen eller stå och testa ljus. Att stå i konstig kostym när alla sitter i ett mörker och antecknar om hur du ser ut. Att vara centrum i produktionen kan vara smickrande men också ganska utlämnande när det inte är showtime. Man rivs och dras i, kastas fram och tillbaka mellan olika ställen och tassar på tå för andras konstnärskap. Det är den riktiga utmaningen.

Hur har din erfarenhet från Högskolan för scen och musik förberett dig för det du arbetar med idag?

Högskolan har gett mig jättefina verktyg i skådespelarkonsten bara – alltså i mitt konstnärskap – att lägga upp en scen och ta reda på mina viljor i varje scen. Själva bygget. Det är väl den stora grejen. Den andra stora grejen är de här flygtimmarna som jag har fått av utbildningen som jag inte tror att man får någon annanstans. När man går teaterutbildningen så är allting på riktigt. Praktiken är lång och görs på riktig teater och slutproduktionen sätts upp för betalande publik. Erfarenheten har gjort att jag kan hantera nervositet. Jag har avstigmatiserat att stå på scen genom att vara i processen av att bara göra det om och om igen. Jag har fått en självsäkerhet.

Om du fick ge ett råd till en student som studerar teater och strävar efter en karriär inom skådespeleri, vad skulle det vara? 

Teaterutbildningen är jobbig att gå. Det är mycket plugg och långa dagar. Man testar saker som inte passar en – metoder som inte passar en. Man är ihopbuntad med klasskamrater som ska vara så olika varandra som möjligt. Så, det är en jävla utmaning men jag tror att man mår bra av att ha inställningen att vilja testa och ge allt för att sedan ta med sig det man gillar.

Om jag ska skicka med något till folk så är det att det syns när du ger allt! Man tänker att det inte gör det. Man tänker att – "jag fick den här lilla rollen" men om man ger det allt så skiner det ut till publiken. Jag var praktikant på Masthuggsteatern och det är en ganska liten teater så jag gick runt och grämde mig över det. När jag istället fokuserade på att ge barnen den här fantastiska berättelsen så gjorde det att ryktet spreds så att folk kom och tittade. Till slut fick jag jobbet på Göteborgs Stadsteater.

Har du några spännande jobb eller projekt som du ser fram emot i höst?  

Ja förutom Nattvak så sätter vi upp Pinocchio i december där jag spelar huvudrollen. Det kommer vara mer scenografi, form, effekter, ljus och rörelse. En helt annan utmaning eftersom den kommer sättas upp på Stora Scen. Därefter, på våren, spelar vi En folkefiende i regi av Viktor Tjerneld som har gjort en nytolkning av Ibsens klassiska text. Det är en himla lyx att få kasta sig ut så här direkt efter utbildningen!

Intervju av Vendela Holmberg.