Sidans innehåll

AUV - Autonom undervattensfarkost

Med en autonom undervattensfarkost (AUV) kan vi undersöka vad som händer under glaciärer, tjock havsis och i djuphaven. AUV:n "Ran" var under flera år en del av Göteborgs universitets forskningsinfrastruktur och användes ofta vid R/V Skageraks expeditioner. I januari 2024 gick Ran förlorad under ett uppdrag - men den data som AUV:n samlade in fortsätter att bidra till en ökad kunskap om processerna i havet.

Ran – en internationell forskningsinfrastruktur i Sverige

Göteborgs universitets autonoma undervattensfarkost Ran invigdes 2018 och användes under flera år för många olika uppdrag. När AUV:n försvann i Västantarktis i början av 2024 hade undervattensfarkosten bidragit med många nya rön - särskilt vad gäller forskning i Antarktis.

Till skillnad från en fjärrstyrd farkost är Ran en autonom undervattensfarkost som är förprogrammerad att dyka ner under ytan och fatta egna beslut baserat på information om omgivningen. På det sättet kan Ran nå väldigt otillgängliga miljöer under flytande ismassor eller i djuphaven.

Enbart ett fåtal AUV:er i världen som används för forskning har samma exceptionella kapacitet och navigeringsnoggrannhet - Göteborgs universitets Ran hade även högupplösande akustiska sonarer och andra karteringsinstrument.

Det var Knut- och Alice Wallenbergs Stiftelse som finansierade Ran, under dåvarande program för nationellt viktig infrastruktur MUST (Mobile Underwater System Tools).

Högst risk, och mest nydanande resultat, har varit i samband med utforskning under Antarktis flytande glaciärer.

Anna Wåhlin, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet, pekar på att Ran inte bara bidrog till nydanande forskning utan även utbildning och teknikutveckling under åren innan AUV:ns gick förlorad. "Högst risk, och mest nydanande resultat, har varit i samband med utforskning under Antarktis flytande glaciärer," skriver Anna Wåhlin om Ran.

Under de aktiva åren användes Ran till forskning, för utbildning av unga forskare, samt som en plattform för tester och övningar inom det svenska AUV-utvecklingsprojektet SMARC (Swedish Maritime Robotics Centre). Anna Wåhlin menar att det här bidrog till att Sverige har en framstående position inom AUV-baserad polarforskning på global nivå, och ligger i framkant vad gäller den internationella utvecklingen.

Orangefärgad, torpedformad autonom undervattensfarkost — Göteborgs universitets AUV Ran, modell: Hugin.

Foto: Kongsberg Maritime A/S

Fakta Ran

Tillverkare: Kongsberg Maritime A/S, Horten, Norge
Modell: Hugin
Längd: 7,5 meter
Vikt: 1850 kg (torr)
Hastighet: 1-7 knop, marschfart 4 knop
Maximalt dykdjup: 3000 meter
Maximal längd och tid för dyk: 300 km och 36 h

Utrustning

Multibeam-ekolod, Multibeam Kongsberg EM2040, 200-400 kHz, 0,7° x 0,7° beam width, swath coverage sector up to 140°
CTD = mätare för konduktivitet (praktisk salinitet), temperatur och tryck (djup), SeaBird 911 19plusv2 (dubbla system)
Syrgasmätare, SeaBird SBE43 (dubbla system)
Koldioxidmätare, Contros HydroC
Nitratmätare, SeaBird Deep SUNA
Klorofyll-/turbiditetsmätare, SeaBird WetLabs ECOtriplet (FLBBCD)
Sidscannande sonar (= akustisk ”kamera”), EdgeTech 2205. Frekvenser 75/410 kHz (1-6 km range)
Bottenpenetrerande sonar (= akustisk ”röntgenkamera”), EdgeTech DW216 med konfigurerbar chirp
Positioneringssystem DVL-supporterad Honeywell Hg9900, ger en noggrannhet på bättre än 0.08% av färdavstånd
Akustisk kommunikation under vattnet, 2-3 km mellan fartyg och AUV
Satellit-, radio- och WiFi-kommunikation i ytläge