Bakgrund & historia
R/V Skagerak används idag för marin forskning i världsklass. Men redan 2012 fattade Göteborgs universitet beslutet om att bygga det här forskningsfartyget som är så högteknologiskt och flexibelt så att det kan bidra till att ge oss mer kunskap om de utmaningar som havet står inför.
Försurning, överfiske, exploatering av kust- och havsområden, uppvärmning och miljögifter.
Det är bara några av de problem som hotar den marina miljön.
För att kunna hantera utvecklingen på sikt krävs det att vi får bättre kunskap om havet nu. Forskning och vetenskap är avgörande för att ge oss bättre insikt om de komplexa processer som ständigt sker under ytan.
Ombord på R/V Skagerak verkar forskare inom marin kemi, oceanografi, marin geologi, atmosfärskemi och marin biologi. R/V Skagerak är som en flytande, högteknologisk, marin forskningsstation som kan ta sig till de havsområden som behöver studeras – på djupet.
En unik forskningsinfrastruktur
Det var 2012 som Göteborgs universitetsstyrelse beslutade att ersätta de äldre forskningsfartyg som ansågs uttjänta med ett nytt fartyg.
Under en period hade det då pågått diskussioner om behovet av ett forskningsfartyg som kan möta framtidens krav på teknik och flexibilitet för att kunna ge förutsättningar för världsledande forskning.
I en förstudie betonade projektledaren Anders Backman, föreståndaren vid Lovéncentret Katarina Abrahamsson, och skeppsbyggnadsingenjör Jan Bergholtz vikten av att det nya fartyget skulle bli en "mycket säker plattform för varierande marina forskningsoperationer" och "möjliggöra de flesta idag förekommande uppdrag av skild karaktär, samt framtida förutsedda uppdrag under åtminstone en 25-års period framåt i tiden."
Referensgruppen till förstudien bestod av både forskare och användare från en rad olika discipliner. Här ingick forskare från marin kemi, oceanografi, marin geologi, atmosfärskemi, marinbiologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), miljösamordnaren vid naturvetenskapliga fakulteten, samt representanter från besättningen på det dåvarande forskningsfartyget vid Göteborgs Universitet.
Jag tycker att det är viktigt att lyfta fram dels att fartyget inte skulle ha blivit så bra om inte forskarna själva tidigt varit med i byggprocessen och dels att det är ett samarbete mellan olika discipliner.
// Katarina Abrahamsson, professor i marin kemi, projektgruppen 2012-2021
Det nya forskningsfartyget byggs
Tidigt i processen anlitades den framstående skeppsbyggnadsingenjören Jan Bergholtz för formgivningen av det nya forskningsfartyget. Med lång erfarenhet av skrovmodellering och skrovdesign från Statens Skeppsprovningsanstalt (SSPA), kunde Jan Bergholtz designa ett fartyg som hade alla de egenskaper som efterfrågades för det nya forskningsfartyget. Det handlar då om allt från att Skagerak inte vibrerar under gång till att känsliga sensorer inte nås av bubblor vilket skulle störa mätningar till havs. Skagerak är samtidigt ett bränslesnålt fartyg.
Skagerak byggdes vid det polska varvet Nauta. Totalt fick Göteborgs universitet in fyra anbud för projektet, och valet föll på Nauta som var billigast och som samtidigt höll på att bygga ett forskningsfartyg till universitetet i Gdansk.
Själva byggandet av det här toppmoderna forskningsfartyget tog längre tid än planerat. Fartyget skulle ursprungligen har levererats 2015, men flera faktorer försenade processen. Byte av underleverantör hos varvet och utmaningar med framstyrningssystemet var två av de problem som gjorde att leveransen försenades.
Slutligen kopplade universitetet in en extern utredare, Stena RoRo, som rekommenderade att fartyget skulle färdigställas i Sverige.
Så skedde också. Det blev Falkevarv i Falkenberg som slutförde arbetet. Slutnotan för Skagerak hamnade 221 miljoner SEK.
Kunglig invigning
15 oktober 2021 invigdes så Göteborgs universitets toppmoderna forskningsfartyg Skagerak. H.M Konung Carl XVI Gustaf var på plats och när landshövding Anders Danielsson höll sitt tal betonade han hur vi människor påverkar havet, men att havet även påverkar oss. Han uttryckte det på följande vis: "Där sker mycket som vi ännu inte förstår, men Skagerak kommer att öka kunskaperna, både om havet och om oss själva."
David Turner, dekan Naturvetenskapliga fakulteten 2003-2012
"Mot slutet av 200-talets första decennium blev vi allt mer bekymrade över vår framtida tillgång till fartygsresurser för marin utbildning och forskning. Vårt största fartyg (även det hette Skagerak) var på väg mot slutet av sin ekonomiska livslängd. Samtidigt pågick diskussioner om en statlig fartygsflotta som skulle bli en resurs för all marin forskning och miljöövervakning i Sverige. Dessa diskussioner ledde dock ingenstans, så det blev klart att Göteborgs Universitet måste ta eget ansvar för sina framtida fartygsresurser."
(Citat från: Äntligen i hamn - minnen från fartygsprojektet R/V Skagerak 2012-2021)
